• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 11
  • 3
  • Tagged with
  • 14
  • 12
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Patienters erfarenheter av patientundervisning för personer med diabetes typ II. En litteraturstudie / Patients’ experiences of patient education for people with diabetes typ II. A literature study

Ekhult, Henrik, Swedin, Marielle January 2011 (has links)
Bakgrund: Diabetes typ två är en folksjukdom i Sverige som ökar. Sjukdomen orsakas av bland annat inaktivitet och övervikt med symptom som stark törst och torr hud. Behandlingen av diabetes är både medicinsk med insulin och att personen måste ändra på sitt sätt att leva, att göra en så kallad livsstilsförändring. Socialstyrelsen har givit ut riktlinjer för vården av patienter med diabetes. I riktlinjerna anges att förändring av livsstilen är av stor betydelse för att hantera sjukdomen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters upplevelser av undervisningen i diabetesvården för personer med diabetes typ två. Metod: Detta är en litteraturstudie som är baserad på åtta vetenskapliga artiklar, två kvantitativa och sex kvalitativa. Författarna gjorde en analys av innehållet i artiklarna och kom fram till tre teman och subteman; Bemötande från sjukvården med subtemana Vad patienterna är tillfredställda av i bemötandet från sjukvården och Vad patienter känner sig otillfredsställda med i bemötandet från sjukvården. Det andra huvudtemat är Problem med att uppfylla undervisningens mål och det tredje temat är Stöd från anhöriga. Resultat: Bemötandet patienten får från sjukvårdspersonal är en avgörande faktor för om patienten kommer att kunna följa den undervisning som ges och kunna implementera den i sitt dagliga liv. Bemötandet kan stärka en person att göra sin livsstilsförändring. Ett mindre bra bemötande där patienten känner sig nedvärderad som person sänker självförtroendet och därmed lusten att genomföra livsstilsförändringen. Patientens anhöriga behöver också vara delaktiga i förändringen av livsstilen för att förändringen skall kunna genomföras och bibehållas resten av livet. Diskussion: Patienterna måste känna sig trygga när de blir undervisade om livsstilsförändringar. Det är främst hur sjuksköterskan bemöter dem som är avgörande för om tryggheten ska infinna sig. Patienterna behöver få känna sig delaktiga i de beslut som rör deras behandling och att den behandlingsplan som man kommer fram till i samråd med sjuksköterskan är individanpassad.
2

Att leva med typ 2-diabetes efter grupputbildning : Patientens upplevelse

Engebring, Sara, Falk, Fanny January 2019 (has links)
Typ 2-diabetes är ett globalt folkhälsoproblem som ökar. Patienten har en central roll i sin diabetesbehandling och en god egenvård minskar risken för långsiktiga komplikationer. Socialstyrelsen beskriver att grupputbildning för patienter med typ 2-diabetes är en viktig del i diabetesvården och är kostnadseffektivt ur ett hållbart perspektiv. Trots detta så erbjuds få patienter grupputbildning. Utbildning i grupp för patienter med typ 2-diabetes kan användas som ett komplement till individuell diabetesutbildning för att ge patienter grundläggande kunskaper kring typ 2-diabetes. Att undersöka hur patienterna upplever grupputbildningen och om utbildning ger dem ökade förutsättningar för att hantera sin typ 2-diabetes och lättare ta till sig den individuella utbildningen anses vara av intresse. Studiens syfte är att beskriva hur patienter med typ 2-diabetes upplever grupputbildning och hur det påverkat livet efteråt. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats med livsvärldsteori som grund. Ett tema, Verktyg för att hantera typ 2-diabetes, och två huvudkategorier framkom (1) Kunskap och (2) Gemenskap skapar motivation. Vidare behandlar studien patienternas upplevelser av den kunskap de fått genom grupputbildningen och hur de kan applicera den i vardagen. Studien bidrar till att visa hur gemenskap genom delande av erfarenheter och kunskaper kan öka motivationen till att ta till sig kunskap för patienter med typ-2 diabetes.
3

På samma trappsteg : Diabetessköterskors upplevelser av att arbeta med patienter som lever med diabetes typ 2

Bengtsson, Malin, Hjerpe Svensäter, Eleonore January 2015 (has links)
Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som går hand i hand med ökad förekomst av övervikt och fetma. Diabetes typ 2 ökar och debuterar lägre ner i åldrarna än tidigare. Sjukdomen kan föra med sig allvarliga komplikationer som till exempel blindhet och njursvikt om den ej behandlas. Många komplikationer går att förebygga genom livsstilsförändringar. Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande har diabetessköterskor en viktig roll i att bidra till bättre hälsa hos dessa patienter. Syftet med studien var att belysa diabetessköterskors upplevelse av att arbeta med patienter som lever med diabetes typ 2. Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Åtta diabetessköterskor som arbetar på vårdcentraler intervjuades och fick samma öppna ingångsfråga där de ombads berätta om sina upplevelser av att arbeta med patienter som lever med diabetestyp 2. En kvalitativ analys av transkriberade texten från intervjuerna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Resultatet visar att diabetessköterskor har ett djupt engagemang i patienters hälsa och livssituation. Diabetessköterskor känner glädje och känner sig nöjda med sin egen insats när patienter lyckas genomföra livsstilsförändringar. De berättar också att de känner misslyckande när patienter inte klarar att förändra sina vanor och värdena försämras. De upplever utmaningar i möten med patienter från kulturer som är främmande för dem samt i att använda tolk. Resultatet visar också att diabetessköterskor upplever en ensamhet och utsatthet i arbetet när de saknar kollegor som arbetar med diabetes på vårdcentralen. Diabetessköterskor har behov av en kollegial gemenskap för att inte känna ensamhet i sitt ansvar för patienters hälsa. Diabetessköterskors behov av fördjupade kunskaper om mångkulturell vård och tolkanvändande diskuteras också.
4

Digital diabetesvård : Hur upplever patienten möjlighet till delaktighet?

Mårten, Elin January 2022 (has links)
Bakgrund: E-hälsa kan förväntas bli en större del av hälso- och sjukvården i takt med ökad digitaliseringen. Inom diabetesvården är patienten i fokus och patientdelaktighet lyfts som en av de mest centrala delarna för att kunna bedriva god och personcentrerad vård.  Syfte: Att undersöka patientens upplevelse av delaktighet vid e-hälsa inom diabetesvården.  Metod: Systematisk litteraturöversikt bestående av nio kvalitativa artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Analys av data är genomförd utifrån metod beskriven av Evans.  Resultat: Tre kategorier som påverkade patientens upplevelse av delaktighet återfanns; tillgänglighet, interaktion samt empowerment. Två underkategorier presenteras utifrån interaktion; interaktion mellan patienter samt interaktion mellan patient och vårdgivare.  Slutsats: Upplevelsen av delaktighet är beroende på interaktion, empowerment och tillgänglighet som tillsammans bidrar till att patientens position stärks vilket sammantaget leder till ökad delaktighet för den egna diabetesvården. / Background: E-health can be expected to become a larger part of health care as digitalization increases. In diabetes care, the patient is in focus and patient participation is highlighted as one of the most central parts of being able to conduct good and person-centered care. Aim: Examine the patient’s experience of participation within diabetes care through e-health. Method: Systematic literature review consisting of nine qualitative articles. The searches were performed in CINAHL and PubMed. Analysis of data are based on a method described by Evans.  Results: Three categories that affected the patient's experience of participation were found; availability, interaction, and empowerment. Two subcategories are presented based on interaction: interaction between patients and interaction between patient and caregiver. Conclusion: The experience of participation dependes upon interaction, empowerment, and availability that together contribute to strengthening the patient’s position. Altogether this leads to increased patient participation.
5

Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med diabetestyp II : En litteraturstudie

Amin, Bahroz, Fornell, Pontus January 2023 (has links)
Diabetes mellitus är en kronisk obotlig metabol sjukdom som ökar kraftigt i världen. Sjukdomen kännetecknas av hyperglykemi, som innebär förhöjd glukoshalt i blodet vilket kan bero på insulinbrist i blodet eller på nedsatt känslighet för insulin. Denna studie fokuserar på typ 2-diabetes, som är den vanligaste diabetesformen av all diabetes. Behandlingen av diabetes kan antingen ske i form av ändrade levnadsvanor, och/eller farmakologisk behandling. Sjuksköterskans kompetens och färdighet spelar här en storroll eftersom de möter patienter med diabetes typ 2 i många olika vårdkontexter. Det är sjuksköterskans ansvar att främja hälsa, förebygga sjukdom samt att lindra lidande för patienten. I denna roll stöter sjuksköterskan ofta på utmaningar som kan försvåra vårdandet av dessa patienter. Det är därför viktigt att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med diabetes för att kunna ge optimal vård. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med diabetestyp 2. Metoden som används i studien är allmän litteraturöversikt som baseras på elvavårdvetenskapliga artiklar som är kvalitativa, kvantitativa eller mixmetodsstudier. Man kan dra slutsatsen av att sjuksköterskor upplever att de är i behov av ökad utbildning och kunskap för att erbjuda optimal vård. De upplever även att det behövs mer tid med patienterna för ett bättre patientmöte. Detta i sin tur är en förutsättning för en bra kommunikation och för att skapa en god relation mellan sjuksköterska och patient.
6

Kartläggning av vården i samband med graviditet och barnafödande för kvinnor med diabetes : En journalgranskning

Rasoulzadeh, Arezou, Nazari, Zeinab January 2016 (has links)
Diabetes är en kronisk sjukdom och en av de vanligaste icke smittsamma sjukdomarna i världen. I samband med att sjukdomen blir vanligare, blir också barnmorskans möten med kvinnor som lider av sjukdomen fler och god kompetens inom området är nödvändig. Att leva med diabetes innebär en stor omställning framför allt vid sjukdomsdebuten och vid förändringar som präglas av ändrade levnadsvanor och ökat ansvarstagande. För att kunna minska graviditets komplikationer, bör den gravida kvinnan sträva efter att hålla sina blodsocker inom normal nivå (Diabetesportalen). Gravida kvinnor med typ 1- diabetes från Uppsala län skrivs tidigt över till specialmöd-ravårdsmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Dessa kvinnor genomgår samtliga av sina graviditetskontroller på specialmödravårdsmottagninen. Mottagningen erbjuder samlad expertis i form av barnmorskor, diabetessköterskor, specialistläkare inom diabetes samt obstetriker som tillsammans utformar en behandlingsplan där hänsyn tas till kvinnans sjukdom och graviditetens utveckling. Syftet med studien var att kartlägga vården i samband med graviditet och barnafödande för kvinnor med diabetes. Metod: En journalgranskning utfördes av vården vid Specialistmödravårds mottagning i Uppsala under år 2014 efter ett utarbetat protokoll. Resultat: De 27 kvinnorna med diabetes typ 1 och typ 2 hade en ökad risk för komplikationer under graviditet och barnafödande. De komplikationerna som beskrevs i journalerna var spontan abort, missbildningar, intrauterin fosterdöd och skulderdystoci. Av de 20 kvinnorna som fullbordade sin graviditet, födde fem kvinnor vaginalt och övriga 15 kvinnor födde med sectio och akut sectio. I de granskade journalerna observerades en fördröjd amningsstart och en kortare amningsduration.  Av de 20 kvinnorna som födde barn hade två kvinnor inte initierat amningen alls, sju ammade delvis och resten initierade amningen först efter två dagar.  Vid efterkontrollen hade 55 % av kvinnorna etablerat exklusiv amning, medan 20 % ammade fortfarande delvis och 25 % av kvinnorna hade slutat amma. Slutsats: Journalgranskningen pekar på att det finns förbättringsområden inom vården av gravida och födande kvinnor med diabetes. Förslag på rutiner som kan utvecklas är amningsförberedelse, hud mot hud vård och ökat stöd vid amningsstarten för de kvinnor som önskar amma. Barnmorskan har en viktig roll att minska oro, ha förståelse för kvinnans situation för att kunna ge en individuellt anpassad vård.
7

Upplevelser av stöd från diabetessjuksköterskan hos personer med diabetes typ 1 : – Sekundäranalys av en kvalitativ intervjustudie / Experiences of support from the diabetes nurse in people with type 1 diabetes : -Secondary analysis of qualitative interviews

Karlsson, Madeleine, Sundin, Therese January 2015 (has links)
Introduction: Type 1 diabetes is a chronic disease that affects the individual in everyday life. The diabetes team sets the treatment goals together with the patient aiming for a good quality of life and to prevent complications. The diabetes nurse should include in-depth knowledge of the daily life of people with diabetes, and have respect for the individual's choices and life situation. Aim: To describe how people with type 1 diabetes experience the support from the diabetes nurse. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach has been used. A secondary analysis including semi-structured interviews with 15 adults (> 18 years) with type 1 diabetes was conducted. Result: The result was summarized with an overall theme "At the clinic - experience of the support offered" describes how people experience the support from their diabetes nurse. The theme constituted three categories "Access to the diabetes nurse", "The diabetes nurse - a source of information and knowledge that might need to be complemented with the support from other professionals" and,"Mutual trust - the patient's experience of the district nurse as a discussion partner and support". Conclusion: The results showed that the accessibility to diabetes nurses was experienced as good. It was simple and easy to make contact. The diabetes nurses were experienced to be engaged and provide good support to the patients. A good dialogue with the diabetes nurse and commitment from the diabetes nurse were mentioned as important factors that made the visits to be experienced as good and important. There were requests for greater access and expanded opportunities for help from counselors, as well as an increased focus on how the person is feeling. / Introduktion: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som påverkar personen i vardagen. Diabetesteamet sätter upp mål tillsammans med patienten om dennes behandling för att få en bra livskvalitet och motverka komplikationer. Diabetessjuksköterskan bör bland annat ha fördjupade kunskaper om det dagliga livet för personer med diabetes samt ha respekt för den enskilde individens val och livssituation. Syfte: Att beskriva hur personer med diabetes typ 1 upplever stödet från diabetessjuksköterskan. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har används. En sekundäranalys har gjorts där semistrukturerade intervjuer med 15 vuxna (>18 år) med diabetes typ 1 inkluderats. Resultat: Resultatet sammanfattades med ett övergripande tema "Att komma till mottagningen - upplevelsen av stödet i den vård som erbjuds" som handlar om hur personer upplever stödet från sin diabetessjuksköterska. Temat bestod av tre kategorier "Tillgänglighet till diabetessjuksköterskan ", "Diabetessjuksköterskan - en källa till information och kunskap som kan behöva kompletteras med andra yrkesgrupper" och "Ett ömsesidigt förtroende – patientens upplevelse av diabetessjuksköterskan som diskussionspartner och få stöd". Konklusion: Resultatet visade att tillgängligheten till diabetessjuksköterskorna upplevdes god. Det var enkelt och lätt att ta kontakt. Diabetessjuksköterskorna upplevdes vara engagerade och ge ett bra stöd till patienterna. En bra dialog med diabetessjuksköterskan och engagemang från diabetessjuksköterskan nämndes som viktiga faktorer som gjorde att besöken kändes bra och betydelsefulla. Det framkom önskemål om ökad tillgänglighet och utökade möjligheter till hjälp från kuratorer, samt ett ökat fokus på hur personen mår.
8

Diabetes-Related Blindness : Studies of Self-Management, Power, Empowerment and Health

Leksell, Janeth January 2006 (has links)
<p>Individuals with diabetes and blindness meet problems in daily life that are related to both conditions. The aim was to study diabetes self-management, burden of diabetes, power, sense of coherence (SOC) and health among individuals with diabetes-related blindness. The aim was further to determine psychometric properties of a diabetes empowerment scale (DES) and to use it in the evaluation of an empowerment programme. The participants were 39 blind diabetic and non-diabetic individuals and 21 diabetic individuals with threat of blindness. A convenience sample of 195 diabetic patients completed DES and 9 blind diabetic individuals participated in the empowerment programme. Two reference groups from the Swed-qual population studies were also included. Data were collected by questionnaires, interviews and by scrutinizing medical records. Quantitative data were analyzed with parametric and non-parametric methods and qualitative data with content analysis. Blind diabetic individuals expressed more problems with self-management than did those with threat of blindness. In some health domains, blind diabetic individuals perceived significantly poorer health than did non-diabetic blind individuals. There were though individual differences in how blind individuals perceived their health as well as how burdensome they experienced their self-management. Individuals with power and strong SOC felt less burden and perceived better health when compared to those with weak SOC or non-power. The diabetes empowerment scale showed acceptable validity and reliability and was used, along with qualitative interviews, to evaluate the effect of the empowerment programme. Evaluation of the programme showed that the participants had improved knowledge and awareness of self-management. The programme seems suitable for blind individuals and creates an inspiring learning climate enhancing empowerment. It is concluded that blind individuals have problems in their diabetes self-management and perceive poor health but the experience of power is a factor of importance for health and an empowerment education programme may enhance power.</p>
9

Diabetes-Related Blindness : Studies of Self-Management, Power, Empowerment and Health

Leksell, Janeth January 2006 (has links)
Individuals with diabetes and blindness meet problems in daily life that are related to both conditions. The aim was to study diabetes self-management, burden of diabetes, power, sense of coherence (SOC) and health among individuals with diabetes-related blindness. The aim was further to determine psychometric properties of a diabetes empowerment scale (DES) and to use it in the evaluation of an empowerment programme. The participants were 39 blind diabetic and non-diabetic individuals and 21 diabetic individuals with threat of blindness. A convenience sample of 195 diabetic patients completed DES and 9 blind diabetic individuals participated in the empowerment programme. Two reference groups from the Swed-qual population studies were also included. Data were collected by questionnaires, interviews and by scrutinizing medical records. Quantitative data were analyzed with parametric and non-parametric methods and qualitative data with content analysis. Blind diabetic individuals expressed more problems with self-management than did those with threat of blindness. In some health domains, blind diabetic individuals perceived significantly poorer health than did non-diabetic blind individuals. There were though individual differences in how blind individuals perceived their health as well as how burdensome they experienced their self-management. Individuals with power and strong SOC felt less burden and perceived better health when compared to those with weak SOC or non-power. The diabetes empowerment scale showed acceptable validity and reliability and was used, along with qualitative interviews, to evaluate the effect of the empowerment programme. Evaluation of the programme showed that the participants had improved knowledge and awareness of self-management. The programme seems suitable for blind individuals and creates an inspiring learning climate enhancing empowerment. It is concluded that blind individuals have problems in their diabetes self-management and perceive poor health but the experience of power is a factor of importance for health and an empowerment education programme may enhance power.
10

Requirement Specification for Information Security to Health Systems, Case Study : IMIS / Kravspecifikation för Informationssäkerhetsarbete till Hälso- och Sjukvårdssystem, IMIS : en fallstudie

Almström, Malin, Olsson, Christina January 2003 (has links)
During 2001-2002 a prototype, IMIS (Integrated Mobile Information System) was developed at BTH (Blekinge University of Technology) to demonstrate how mobile IT-systems can be used in healthcare. The prototype was based on the activity theory of Engeström. An ongoing project started in spring 2003. The purpose of the project is further development of IMIS with special focus in the diabetes healthcare. Participants in the project are scientists and students at BTH, ALMI Företagspartner, Blekinge FoU-enhet, Barndiabetesförbundet Blekinge, Blekinge Diabetesförening, Vårdcentralen Ronneby and Vårdcentralen Sölvesborg. The goal of IMIS is to develop a secure communication platform, which follows requirements from caretaker and caregiver as well as the Swedish laws regulating digital information and healthcare. The output of this master thesis is a requirement specification of information security for healthcare where IMIS has been used as a case study. The requirements specification follows the international standard SS-ISO/IEC 17799.

Page generated in 0.104 seconds