No description available.

BAKGRUND Suicidal problematik är ett stort folkhälsoproblem som leder till att ca 800 000 människor tar sitt liv i världen varje år. Begreppet suicidal problematik innefattar suicid, suicidförsök och suicidtankar. Stigmatisering och attityders nära samband beskriver patientens upplevelser och sjuksköterskans sätt att bemöta, utifrån dess kunskap ge förutsättningar till en god omvårdnad.  SYFTE Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med suicidal problematik. METOD Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design och är sammanställd av 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaser som använts är PubMed, CINAHL och PsycINFO, artiklarna kvalitetsgranskades, lästes och färgkodades vilket gav huvudrubriker och underrubriker.   HUVUDRESULTAT Sjuksköterskorna upplever både positiva och negativa känslor i mötet med patienten. Negativa upplevelser grundar sig på okunskap, bristande erfarenhet och religiös tro. Positiva upplevelser grundar sig på utbildning, erfarenhet och teamkänsla. Ett viktigt verktyg anses vara kommunikation, sjuksköterskor med erfarenhet vågar tala mer öppet om suicidal problematik än de med lite erfarenhet. Att fatta beslut över patienter med suicidrisk skapar konflikt med integritet och självständighet, detta är etiska dilemman som sjuksköterskor upplever. SLUTSATS Det finns ett tydligt kunskapsglapp där behov av utbildning och erfarenhet behövs. Avsaknad av detta ger en negativ inställning till patienter med suicidal problematik, samtidigt som man tydligt ser att utbildning och erfarenhet skapar trygghet hos sjuksköterskor. Holistiskt förhållningssätt och icke dömande inställning är något som bör prägla sjuksköterskors bemötande. / BACKGROUND Suicidal problematics are a major public health problem that causes about 800,000 people to take their lives in the World every year. The term suicidal problematics includes suicide, suicide attempts and suicidal thoughts. Stigmatization and attitudes closely relation describe the patient's experiences and the nurse's way of responding, based on this knowledge give the conditions for a good nursing. AIM The aim of this study was to describe nurses' experiences of caring for patients with suicidal problems. METHOD The present literature study has a descriptive design and is composed of 11 scientific articles with a qualitative approach. Databases that were used is PubMed, CINAHL and PsycINFO, the articles were quality checked, read and color coded which gave main headings and subheadings. MAIN RESULT The nurses experience both positive and negative feelings in the meeting with the patient. Negative experiences are based on lack of knowledge, lack of experience and religious affiliation and positive experiences are based on education, experience and team spirit. An important tool is considered communication, nurses with experience dare speak more openly about suicidal problems than those with little experience. Making decisions about patients with suicide risk conflicts with integrity and independence. These are ethical dilemmas that nurses experience. CONCLUSION There is a clear gap in knowledge where the need for education and experience is needed. The absence of this gives a negative attitude to patients with suicidal problems, at the same time you clearly seeing that education and experience create safety in nurses. A holistic approach and a non-judgmental attitude is something that should characterize nurses' attitude.

Bakgrund: Suicidförsök är en medveten handling som görs för att avsluta livet. Detta är ett växande folkhälsoproblem i Sverige men även i världen. Sjuksköterskor i den somatiska akutsjukvården vårdar dessa patienter. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och kunna bemöta dessa patienter för att kunna ge god vård och förebygga ytterligare suicidförsök.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet inom den somatiska akutsjukvården med patienter som utfört ett suicidförsök. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Etikkommittén Sydost har rådfrågats innan studien genomfördes.  Resultat: Den somatiska akutsjukvården upplevdes inte optimal för patienter som utfört ett suicidförsök och patienterna ansågs inte få optimal vård. Patienter som utfört ett suicidförsök beskrevs som vanligt förekommande och sjuksköterskans bemötande och kommunikation var av betydelse. Känslor såsom otillräcklighet, maktlöshet och hopplöshet kunde uppkomma hos sjuksköterskan. Upplevelserna kunde variera beroende på olika faktorer såsom arbetsmiljö, patientens ålder, patientens beteende och anhöriga. Sjuksköterskornas upplevelse varierade även beroende på vilken kompetensnivå de hade. Erfarenheter och utbildningar bidrog till sjuksköterskornas kompetensutveckling inom ämnet. Slutsats: Den somatiska akutsjukvården borde bli bättre på att vårda patienten i sin helhet och inte endast det somatiska vilket kräver förändringar i verksamheten. Avsaknaden av utbildning inom ämnet leder till att sjuksköterskorna upplever vårdandet begränsande och utmanande. En mer kompetent sjukvårdspersonal kan leda till bättre förebyggande arbete vilket kan leda till minskad psykisk ohälsa och få positiva konsekvenser i hela samhället. / Background: Suicide attempt is a conscious act done with the goal of ending their life. Suicide is a growing public health problem in Sweden but also globally. As a nurse in the somatic emergency department you meet these patient. It is important that the nurse have the knowledge to care and meet these patients in order to provide good care and prevent further suicide attempts.  Aim: The purpose of this study was to examine nurses experiences of the caring meeting in the somatic emergency department with patients who have performed a suicide attempt. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was used. Nine semi-structured interviews were conducted and analyzed with a qualitative content analysis. The Southeast Ethics Committee has been consulted before the study was conducted. Results: The somatic emergency department was not considered optimally for patients who had performed a suicide attempt and the patients were not considered to receive optimal care. Patients who had carried out a suicide attempt were described as common and that the nurse´s approach and communication were of importance. The nurses could have feelings such as insufficiency, powerlessness and hopelessness. The experiences of the care could vary depending on various factors such as the patients age, patients behaviour and relatives. The nurses experience varied depending on the level of knowledge they had. Experience and training increased the nurses competence development about the subject. Conclusion: The somatic emergency department should be better at caring for the patient as a whole and not only the medical care and this requires a change in the department. The lack of knowledge in mental illness causes the nurses to feel that the care is limiting and challenging. Competent healthcare personnel can lead to preventative work in the subject, which can lead to reduced mental illness and have positive consequences throughout the society.

Varje dag tar fyra personer sitt liv i Sverige, vilket innebär att var sjätte timma dör någon av sina egna handlingar. En tredjedel av de som tar sitt liv har kontakt med psykiatrisk hälso- och sjukvård, och ännu fler har varit i kontakt med andra instanser inom hälso- och sjukvården. Suicid kan ses som den enda utväg när lidandet blir för svårt att hantera. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor känner sig osäkra i mötet med suicidalapatienter och vågar inte närma sig dem. Samtidigt visar forskning att om inte patienter efter ett suicidförsök får prata om sina känslor och situation och istället möts av ovilja och stigma från personalen ökar det känslan av ensamhet och lidande. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters upplevelser av att vara suicidal samt hur de upplever vården efter ett suicidförsök. Detta för att kunna skapa ett helheltsperspektiv på patientens situation, känslor och tankar som i sin tur kan användas till att förbättra vården och förhindra suicid. 10 kvalitativa artiklar har analyserats med hjälp av Fribergs modell. Fyra teman har identifierats, att förlora sig själv, ett rop på hjälp, mötet med vårdpersonalen och skuld och skam. I Resultatdiskussionen diskuteras två huvudfynd, vårdande samtal och stigma. Dessa huvudfynd är centrala i mötet med suicidala patienter och genom vårdande samtal och minskat stigma kan suicid förhindras. En ökning kring psykisk ohälsa och suicid ses hos barn och unga därför behövs mer forskning bedrivas för att nå nollvision mot suicid.

Suicid är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och årligen behöver ungefär 6 000 individer vårdas på sjukhus efter suicidförsök. Syftet med studien är att undersöka närståendes upplevlese av delaktighet i vården vid anhörigs suicidförsök. I studien beskrivs närståendes upplevelser efter att de har deltagit i familjesamtal enligt det vårdprogram, Suicidförsök, handlingsplan vid patient- och nätverkskontakt som används vi Psykiatriska mottagningarna i Mjölby och Motala. Resultatet bygger på en kvalitativ studie där sex stycken närstående intervjuades efter en intervjumall. Transkribering och teamatisk analys har skett i enlighet med Braun och Clarke (2006). Reasultatet visar att de närstående känner en delaktighet i vården, de behöver dock stöd från professionella vad gäller bland annat bemötande av den suicidala personen, delaktighet i planering samt information. Slutsatsen är att närstående är viktiga samarbetspartners i vården av den suicidala personen. Samtalen har öppnat upp kommunikationen i familjerna och det har gått att samtala om suicidtankar, närståendes oro och behov av stöd.

Bakgrund Suicid är ett folkhälsoproblem som förbises av samhället. Suicid står för 25% av dödsorsakerna bland ungdomar. Män begår oftast suicid medan kvinnor främst begår suicidförsök. Ett suicidalt beteende påverkas av flera olika faktorer, såsom tidigare suicidförsök, psykiska sjukdomar, alkohol eller droger, negativa traumatiska livshändelser, ärftliga faktorer och/eller tillgång till suicidala medel. Det ultimata är att förebygga suicid, inte endast vårda och ingripa när det redan hänt. Syfte Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser i samband med vård efter ett suicidförsök. Metod Studien är en litteraturbaserad studie med tyngdpunkt i självupplevda berättelser. För dataanalys har en modifierad kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat Individernas skildringar resulterade i tre teman; Lidande, Bemötande och vård samt Vårdmiljö. Lidandet utgjorde en central del i de egenupplevda berättelserna, och var kopplade både till individerna själva och till vården. Bemötandet och vården var i många fall bristfällig, då den inte såg till deras behov, och vårdmiljön ansågs ofta som ogynnsam för tillfrisknandet. Slutsats Suicid är ett komplext problem, vilket gör att vården av suicidala patienter blir komplex. Lidandet är en central del hos suicidala patienter. Genom ett holistiskt perspektiv och ett sympatiskt bemötande kan vårdpersonalen minska lidande hos denna patientgrupp. Klinisk betydelse Hälso- och sjukvården har en betydande roll vid vård av suicidala patienter. Den här studien visar att sjukvården behöver ha ett mer holistiskt perspektiv vid vård av suicidala personer. Ett patientperspektiv kan öka förståelsen för dessa personers lidande och upplevelser av vården i samband med ett suicidförsök. / Background Suicide is a public health problem that is often ignored by society. Suicide stands for 25% of the cause of deaths among adolescents and young adults. Males tend to commit suicide whereas females mainly commit suicide attempts. A suicidal behavior is influenced by several factors, like previous attempts, mental illness, alcohol or drugs, negative traumatic occurrences in life, hereditary factors or access to suicidal implements. The most ultimate is to prevent suicide, and not only nurse and intervene when it has already happened. Aim The aim of this study was to illuminate patient experiences connected to health care after a suicide attempt. Method This study is a literature based study, with literature emphasized in self-experienced stories. A modified qualitative content analysis has been used to analyze data. Findings The stories resulted in three themes, Suffering, Treatment and nursing and Health care environment. Suffering was a central part in their stories and was connected to the individuals themselves and to the health care. The treatment and nursing was defective in many cases, because it did not see to their needs, the health care environment was often considered as having an unhealthy impact to recovering. Conclusion Nursing of suicidal patients is a complex problem. Suffering is a fundamental part among suicidal patients. Through a holistic perspective and a sympathetic treatment nursing staff may reduce these patients' suffering. Clinical value Health care has a significant part in nursing suicidal patients. This study shows that health care needs to have a more holistic perspective in the care of suicidal patients. A patient perspective may enhance the understanding for these patients' suffering and experiences connected to a suicide attempt.

ABSTRACT Background: Suicide is one of the leading causes of death worldwide and a serious public health issue. A prior suicide attempt is therefor a significant risk factor for future suicide, which could be preventable with evidence-based interventions. Stigmatization surrounding mental health and suicide has led to many people that are thinking of suicide, or those who have attempted it, to not seek help. This increases the risk for future suicide attempts, and therefore the amount of deaths.    Aim: The aim of this study was to describe patients experiences of support and care after a suicide attempt.    Method: A qualitative literature study where 14 articles were included from the databases PubMed and PsycInfo. The articles were quality reviewed using the SBU’s quality assessment template and were analyzed using the meta-synthesis method.    Result: Experiences of inadequate care were mostly based on insufficient knowledge, deficiencies in how patients were treated, stigmatization and fear, and bad quality of care. Experiences of good care were mostly based on patient centered care, a strong patient-personal relationship, good care meeting, and patient involvement. The patients emphasized the need to be heard and support from others in the same situation.    Conclusion:  Three main categories were identified that described how patients experienced support and care after a suicide attempt: experiences of inadequate care, experiences of good care, and favorable factors for good care. The results highlighted the need for more knowledge among nurses to ensure the best possible care for people who have gone through a suicide attempt.   Keywords: Nursing Care, Patient Experience, Suicide Attempt, Suicide Prevention. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Suicid är en av de ledande dödsorsakerna i världen, och ett allvarligt folkhälsoproblem. Ett tidigare suicidförsök är en stor riskfaktor för senare suicid, vilket anses kunna förebyggas med evidensbaserade insatser. Stigmatisering kring psykisk ohälsa och suicid har lett till att många människor som tidigare begått suicidförsök eller har tankar om det, väljer att inte söka vård vilket ökar risken för fler suicidförsök och därmed dödsfall.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av stöd och vård efter suicidförsök.   Metod:  En kvalitativ litteraturöversikt där 14 artiklar inkluderades från databaserna PubMed och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades med SBU:s kvalitetsgranskningsmall, och innehållet analyserades med hjälp av metasyntesen.    Resultat: Upplevelser av bristande vård grundade sig främst i otillräcklig kunskap och kompetens, brister i bemötande, stigmatisering och rädsla, samt brister avseende vårdkvalitet. Upplevelser av god vård grundade sig mycket i personcentrerad vård, god relation mellan patient och vårdpersonal, vårdpersonalens goda bemötande, samt delaktighet. Patienterna framhävde även behovet av att bli hörd och få stöd av andra i samma situation.    Slutsats:  Tre kategorier identifierades som beskrev hur patienter upplevde stöd och vård efter suicidförsök; upplevelser av bristande vård, upplevelser av god vård, och gynnsamma faktorer för god vård. Resultatet visade på att det krävs mer kunskap och kompetens hos sjuksköterskor för att bemötandet av patienter som genomgått ett suicidförsök ska bli så bra som möjligt.    Nyckelord: Bemötande, Patienters upplevelse, Suicidförsök, Suicidprevention, Omvårdnad.

Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem hela världen över. Varje år dör 700 000 människor genom fullbordat suicid. I Sverige dör dagligen ca 4 människor genom suicid.   I WHO’s handlingsplan är målet att fram till 2030 att minska suicidantalet med en tredjedel och förebygga psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda patienter med suicidalt beteende. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed, PsykInfo och Scopus. Studier analyserades med hjälp av Fribergs femstegmodell. Resultat: Analysprocessen resulterade i 3 kategorier och 7 underkategorier. De tre kategorier var: Bristande organisation, känslomässiga reaktioner och attityder. Konklusion: Psykisk ohälsa är ett stigmatiserat ämne. Att vårda suicidala patienter kan vara psykiskt påfrestande för vårdpersonalen. Vårdpersonalen behöver mer kunskap inom det här ämnet för att kunna bedriva en säker och gynnsam vård som främjar hälsa för patienterna samt bidrar till att vårdkvalitén höjs. / Background: Suicide is a global public health problem worldwide. Every year 700,000 people die by completed suicide. In sweden, about 4 people die by suicide every day. In the WHO's action plan, the goal is to reduce the number of suicides by a third by 2030 and prevent mental illness. Aim: The aim of this study was to describe the nursing stuff’s experiences of caring for patients with suicidal behavior. Methods: A literature study based on ten qualitative articles. Database search were conducted in Cinahl, PubMed, PsykInfo and Scopus. The articles were analyzed using Friberg’s five-step model. Results: The analysis process resulted in 3 categories and 7 subcategories. The four categories were: Lack of organization, emotional reactions and attitudes. Conclusion: Mental illness is a stigmatized subject. Caring for suicidal patients can be psychologically stressful for the nursing staff. The healthcare staff need more knowledge in this subject to be able to provide safe and beneficial care that promotes health for the patients and contributes to raising the quality of care.

Bakgrund: Självmord är ett globalt hälsoproblem. Enligt WHO tar årligen 800 000 människor i världen sitt liv och suicidförsöken är långt flera. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av att, på intensivvårdsavdelningen, vårda patienter som har utfört ett suicidförsök. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats användes. Tio intensivvårdssjuksköterskor inkluderades. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier framkom; Att möta patienter som utfört suicidförsök är komplext, Att möta närstående till patienter som utfört suicidförsök, Att psykiatrin har betydelse för patienter som utfört suicidförsök, Att vårda patienter som utfört suicidförsök väcker flera olika känslor samt Att uppleva begränsningar och möjligheter vid omvårdnaden av patienter som utfört suicidförsök. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev att det var utmanande att vårda, kommunicera och bemöta patienter som utfört ett suicidförsök. Dessa patienter beskrevs som en återkommande patientgrupp som ofta hade en tidigare kontakt med psykiatrin. Närstående reagerade olika vid suicidförsök och behövde stöd enligt intensivvårdssjuksköterskornas beskrivningar. De upplevde lång väntan på psykiatrikonsulten vilket bidrog till fördröjd planering av patientens fortsatta vård. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev självmord som tragiskt och att det väckte olika känslor hos dem. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev vidare att de upplevde skillnader av suicidförsökets allvarlighetsgrad, utifrån metoden patienten använt, samt att fördomar förekom mot denna patientkategori bland deras kollegor. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde att de saknade kunskap om psykisk ohälsa samt önskade ett bättre samarbete med psykiatrin. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev upplevelsen av komplexiteten att vårda, kommunicera och bemöta denna patientgrupp, då de saknar kunskap samt att samarbetet med psykiatrin kan utvecklas. / Background: Suicide is a global health problem, according to WHO 800 000 people worldwide commit suicide every year and the suicide attempts are far more. Aim: To describe intensive care nurses’ (ICU nurse) experiences of taking care of patients, at an intensive care unit, who has committed a suicide attempt. Method: A descriptive design with a qualitative approach was used. Semi structured interviews with ten ICU nurses were conducted and analyzed using qualitative content analysis. Results: Five categories were found; To meet patients who has committed a suicide attempt is complicated, To meet relatives of patients who has committed a suicide attempt, To patients who has committed a suicide attempt, psychiatry has meaning, To care for patients who has committed a suicide attempt brings up a lot of emotions, and To experience limitations and possibilities when taking care of patients who has committed a suicide attempt. ICU nurses described the complexity of nursing, communicating and treating patients who have committed a suicide attempt. These patients were described as a recurrent group, who often had an earlier experience of psychiatric care. They described a variety of reactions from relatives and the relatives need for support. ICU nurses experienced a long wait for the psychiatric consultation which contributed to slowing down the planning of the patients’ continued care. ICU nurses referred to suicide as tragic and that it brings up a lot of emotions among them. They also described that they experienced differences in severity of the suicide attempt depending on the use of suicide method and that prejudices existed among colleagues. ICU nurses described they lacked knowledge about mental illness and wished for better cooperation with psychiatric care. Conclusion: ICU nurses described the complexity of nursing, communicating and treating this group of patients due to lack of knowledge and that cooperation with psychiatric care could be improved.

Bakgrund: Suicid och suicidförsök är ett känt folkhälsoproblem både internationellt och nationellt. I Sverige är det ca 15 000 personers som utför suicidförsök varje år och över 150 000 personer lider av allvarliga suicidtankar. En del av dessa patienter kommer att behandlas inom intensivvården, vilket ställer stora krav på intensivvårdssjuksköterskans professionella och etiska förhållningssätt i interaktionen med patienten och anhöriga, för att bygga upp och säkerställa en god vårdande relation Syfte: Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter som utfört suicidförsök.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Tio intensivvårdssjuksköterskor inkluderades i studien. Datainsamling genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet presenteras genom fyra kategorier; Upplevelsen av svårigheter i mötet med patienten, Upplevelsen av begränsningar i omvårdnadsarbetet, Upplevelsen av svåra tankar i omvårdnadsarbetet och Upplevelsen av otillräckligt stöd från olika professioner. Resultatet påvisar sjuksköterskornas upplevelse av bristande samarbete mellan professioner, bristande utbildning och känslomässigt engagemang. Vilket ger en känsla av frustration som leder till svårigheter i mötet med den nämnda patientgruppen. Slutsats: I den kliniska vården finns det flera centrala faktorer som kan gynna eller försvåra vårdandet av patienter som försökt begå suicid såsom kommunikationen i mötet med patienten, sjuksköterskans professionella roll och tvärprofessionell samverkan mellan kliniker samt utbildning och kompetens. Som blivande intensivvårdssjuksköterskor anser författarna att studien ger viktiga infallsvinklar i ämnet som kan vara användbara och stärka den kommande yrkesrollen. Det kan upplevas känslomässigt komplicerat att behandla patientgruppen, detta i sin tur är viktigt att följa upp och ses över av enhetschefer och ansvariga för yrkesgruppen.