No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Utskrivning till hemmet av patienter med hjärtinfarkt sker ganska fort och ansvaret för vård och omsorg läggs då över på anhöriga vilket kan leda till obehag eller osäkerhet då de har bristfällig kunskap inom området. Hjärtinfarkten bidrar till stora förändringar i det dagliga livet för de anhöriga och patienten, vilket kan komma att påverka deras livssituation. Syfte: Att belysa hur anhöriga till patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplevde omhändertagandet samt hur det är att leva med denna person. Metod: Datainsamling till studien genomfördes i form av litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar inom ämnet söktes på internationella referensdatabaser. I sökningen identifierades 15 artiklar relevanta till studiens syfte. Innehållet i de inkluderade artiklarna sorterades och sex olika kategorier identifierades. Resultat: De sex identifierade kategorierna är: Vikten av information från sjukvården till anhöriga, olika former av stöd till anhöriga, anhörigas upplevelser och tolkningar av tiden efter partnerns hjärtinfarkt, påverkan i den sexuella relationen hos anhöriga efter en hjärtinfarkt, anhörigas känslor av att inte få vara delaktig i sin partners vård, den anhörigas och partnerns olika syn på framtiden Diskussion: Bristen av information till de anhöriga efter att deras närstående har drabbats av en hjärtinfarkt var något som genomsyrade hela resultatet. Slutsats: Bra och tydlig information är avgörande för hur de anhöriga ska känna förtroende för både sig själva som kommande vårdare och hälso- och sjukvården.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Varje dag tar i genomsnitt fyra personer sitt liv i Sverige, det blir nästan 1 500 personer per år. Självmord är ett stort globalt problem som omfattar en miljon självmord per år. Alla dessa dödsfall lämnar ett stort antal sörjande anhöriga efter sig. Självmordet som begås kan ha olika utlösande faktorer, som till exempel vänners dödsfall, dålig självbild, psykisk störning, missbruk eller depression. Syfte: Att få kunskap om anhörigas upplevelser av att förlora en närstående i självmord. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sex stycken självbiografier. Resultat: De anhöriga känner stor sorg och lidande. De söker svar på varför den närstående tagit sitt liv. Resultatet visar att stöd från omgivning och vänner är viktigt för de anhöriga, men även stödgrupper är viktiga. Detta stöd kunde ibland utebli och resultera i svårigheter att gå vidare. De anhöriga fann välbefinnande i att hjälpa andra i samma eller liknande situation, genom att prata och föreläsa om det de varit med om. Slutsatser: Kunskapen om anhörigas upplevelser att förlora en närstående i självmord har ökat hos författarna. Anhöriga till en närstående som tagit sitt liv har gått igenom en stor förändring i sin livsvärld. Självmordet är ofattbart och genererar smärta, tomhet, sorg och lidande. Det skapar även många frågor som den anhöriga söker svar på. Ett sökande som kommer att ta stor plats i den anhörigas tankar.

De äldre med demensdiagnos är en växande grupp i samhället och idag finns det många anhöriga som vårdar och stödjer personer med demensdiagnos i Sverige. Det är många gånger krävande att vara anhörig då den sjuke kan vara glömsk och kraftigt förvirrad. Vi anser att det är viktigt för anhöriga som vårdar personer med demensdiagnos att få ett gott stöd i sin befintliga situation. Nu när lagen om anhörigstöd har ändrats från att kommunen ”bör” erbjuda stödinsatser till att kommunen ”ska” erbjuda den anhörige stöd och avlastning vill vi titta närmare på vad lagändringen har inneburit för de anhöriga. Syftet med studien har varit att undersöka vilka former av anhörigstöd som de båda kommunerna har att erbjuda, vilka anhörigstödjarna är och om informationen angående anhörigstöd når dessa anhöriga. Likaså vill vi undersöka vilka effekter lagändringen har bidragit till för de anhöriga och vilken vision respektive kommun har samt om det finns likheter och skillnader mellan de båda kommunerna. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av halvstrukturerade frågor för att få en djupare studie där vi har intervjuat sex personer totalt, tre personer från vardera kommunen med olika yrkesprofessioner som arbetar med anhörigstöd. Resultatet visar bland annat att det är svårt att nå ut till anhöriga om att det finns stöd att få och att anhöriga har en laglig rätt till att få avlastning – om de önskar. Det har också framkommit i studien att det finns några grupper i samhället som är svåra att nå ut till att erbjuda någon form av anhörigstöd till. Kultur- och språkskillnad kan vara ett hinder till att ansöka om anhörigstöd och en annan anledning kan vara att den som vårdar personligen inte anser sig själv som en vårdare och anhörigstödjare. Det visar sig också att det tar tid för kommunerna att utveckla anhörigstödet och att de två kommunerna i vår studie har olika förutsättningar ur ett socioekonomiskt perspektiv.

Syftet med studien var att utifrån distriktssköterskors berättelser beskriva distriktssköterskors reflektioner kring mötet med anhöriga i hemsjukvård. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Intervjuerna genomfördes med tio distriktssköterskor som arbetade i hemsjukvården. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien resulterade i ett tema; "Att uppleva svårigheter och möjligheter i strävan efter att skapa trygghet hos anhöriga" och fem kategorier; "Att skapa tillit och uppleva brist på tillit", "Att stödja anhöriga via information och kommunikation", "Att stödja anhöriga i delaktighet", "Att stödja anhörigas livssituation med praktiska lösningar i hemmet" och "Distriktssköterskors personliga erfarenheter och egenskaper samt strukturella förutsättningar". Distriktssköterskor strävade efter att nå fram till anhöriga och få fram deras åsikter i hemsjukvården. Deltagarna upplevde det viktigt att fokusera på anhöriga och lyssna på deras åsikter för att förstå deras situation. Distriktssköterskor försökte skapa tillit genom att finnas där och erbjuda kontakt. Det fanns en strävan hos deltagarna att skapa trygghet hos anhöriga. Deltagarna upplevde både svårigheter och möjligheter i mötet med anhöriga i hemsjukvården. Slutsatsen är att distriktssköterskor strävar att skapa trygghet hos anhöriga. Distriktssköterskor upplever både tillit och brist på tillit från anhöriga som både leder till svårigheter och möjligheter i mötet med anhöriga.   Nyckelord: anhöriga, distriktssköterskor, hemsjukvård, mötet