<p><strong>Bakgrund:</strong> Det har blivit alltmer vanligt att cancersjuka patienter i livets slutskede vårdas palliativt i hemmet. Huvudansvaret för omvårdnaden i hemmet hamnar på de anhöriga eftersom de befinner sig närmast den sjuke patienten. För att sjukvården ska kunna stötta de anhöriga på bästa sätt är det viktigt att få kunskap om hur de anhöriga upplever sin livssituation. <strong>Syftet</strong> med studien var att beskriva hur anhöriga upplever hemsituationen då en cancersjuk anhörig vårdas palliativt i hemmet. <strong>Metod: </strong>Beskrivande litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som söktes i Medline och Cinahl. De sökord som användes var palliative care, relatives' experience och cancer. <strong>Resultat: </strong>Majoriteten av de anhöriga tyckte att det var positivt att patienten fick vårdas i hemmet och de uppskattade möjligheten att få umgås med patienten i hemmet istället för på sjukhus. De flesta anhöriga hade en positiv upplevelse av stödet från det palliativa sjukvårdsteamet och de kände ökad trygghet. Andra anhöriga upplevde att personalen saknade kompetens och var dålig på att kommunicera. Vissa anhöriga till cancersjuka patienter upplevde en nedsatt sinnesstämning och kände oro inför framtiden. <strong>Slutsats:</strong> Att vårda en anhörig i hemmet kan leda till fysiska, psykiska och sociala problem och därför är stöd och information av stor betydelse.</p>

Bakgrund: Det har blivit alltmer vanligt att cancersjuka patienter i livets slutskede vårdas palliativt i hemmet. Huvudansvaret för omvårdnaden i hemmet hamnar på de anhöriga eftersom de befinner sig närmast den sjuke patienten. För att sjukvården ska kunna stötta de anhöriga på bästa sätt är det viktigt att få kunskap om hur de anhöriga upplever sin livssituation. Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplever hemsituationen då en cancersjuk anhörig vårdas palliativt i hemmet. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som söktes i Medline och Cinahl. De sökord som användes var palliative care, relatives' experience och cancer. Resultat: Majoriteten av de anhöriga tyckte att det var positivt att patienten fick vårdas i hemmet och de uppskattade möjligheten att få umgås med patienten i hemmet istället för på sjukhus. De flesta anhöriga hade en positiv upplevelse av stödet från det palliativa sjukvårdsteamet och de kände ökad trygghet. Andra anhöriga upplevde att personalen saknade kompetens och var dålig på att kommunicera. Vissa anhöriga till cancersjuka patienter upplevde en nedsatt sinnesstämning och kände oro inför framtiden. Slutsats: Att vårda en anhörig i hemmet kan leda till fysiska, psykiska och sociala problem och därför är stöd och information av stor betydelse.

Bakgrund: Anorexia är en ätstörning som främst drabbar unga kvinnor och som yttrar sig både fysiskt och psykiskt. Sjukdomen drabbar inte enbart den enskilda individen utan hela dess omgivning. Mötet med vården är viktigt för att underlätta tillfrisknandet för kvinnorna. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med anorexia. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier som analyserades med Lundman och Hällgren-Graneheims (2012) manifesta innehållsanalys. Resultat: Det framkom att anorexia medförde stora förändringar i kvinnornas liv. De upplevde anorexian som en inre röst som styrde över livet. Sociala relationer blev lidande som följd av att mat och vikt blev livets medelpunkt. I tillfrisknandet var vårdrelationerna och anhörigas stöd av stor vikt för att främja hälsan.  Slutsats: Anorexia är en komplex sjukdom där många faktorer påverkar behandlingsresultatet, inte minst patientens egen vilja att bli frisk. Alla möten och personer, exempelvis ett välfungerande teamarbete mellan professioner i vården har betydelse för att uppnå ett gott behandlingsresultat. Sjuksköterskan kan, genom att ge trygghet och vara en fast punkt, bli en viktig tillgång i behandlingen av unga kvinnor med anorexia. Även anhöriga har en avgörande roll för kvinnornas tillfrisknande då de både kan vara ett stöd och skapa motivation.

No description available.

No description available.

No description available.

Dialys är en behandling som ersätter njurfunktionen hos patienter som är njursjuka. Bra behandlingsresultat och stigande åldrar gör att antalet patienter som behandlas med dialys ökar. Upplever patienten att livet med dialys inte är värdigt kan beslut om att avsluta behandlingen tas. Syftet med studien var att belysa njursjuka patienter och deras anhörigas upplevelser kring beslutet att avsluta dialysbehandling. För att få fram patienternas och anhörigas upplevelser användes en kvalitativ ansats och en litteraturstudie gjordes. Det framkom i resultatet att patienterna led av sin dialys och behandlingen begränsade vardagen. Trots detta var beslutet att avsluta dialysbehandling svårt att ta för patienterna och anhöriga. Beslutet togs efter lång betänketid av patienterna. Dialysbehandling avslutades när patienterna blev försämrade eller akut sjuka. Patienternas upplevelse av att vara en börda för anhöriga var också en orsak till att överväga att avsluta behandling. När beslutet att avsluta dialysbehandling tagits kände en del patienter att de blev övergivna av vården. Studien kan komma till nytta för sjuksköterskestudenter och yrkesverksamma sjuksköterskor eftersom den ger en ökad förståelse för val i livets slutskede.

<p>Dialys är en behandling som ersätter njurfunktionen hos patienter som är njursjuka. Bra behandlingsresultat och stigande åldrar gör att antalet patienter som behandlas med dialys ökar. Upplever patienten att livet med dialys inte är värdigt kan beslut om att avsluta behandlingen tas. Syftet med studien var att belysa njursjuka patienter och deras anhörigas upplevelser kring beslutet att avsluta dialysbehandling. För att få fram patienternas och anhörigas upplevelser användes en kvalitativ ansats och en litteraturstudie gjordes. Det framkom i resultatet att patienterna led av sin dialys och behandlingen begränsade vardagen. Trots detta var beslutet att avsluta dialysbehandling svårt att ta för patienterna och anhöriga. Beslutet togs efter lång betänketid av patienterna. Dialysbehandling avslutades när patienterna blev försämrade eller akut sjuka. Patienternas upplevelse av att vara en börda för anhöriga var också en orsak till att överväga att avsluta behandling. När beslutet att avsluta dialysbehandling tagits kände en del patienter att de blev övergivna av vården. Studien kan komma till nytta för sjuksköterskestudenter och yrkesverksamma sjuksköterskor eftersom den ger en ökad förståelse för val i livets slutskede.</p>

Bakgrund: En av tre personer insjuknar i cancer i Sverige. Människor som drabbas av sjukdomen är desto fler eftersom även personer i den sjukes omgivning blir drabbade. När sjukdomen inte längre går att bota med kurativ behandling föreslås patienten påbörja palliativ vård. Den palliativa vården syftar till att symtomlindra och öka livskvalitén hos patienten och dess anhöriga.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva anhörigas upplevelser vid palliativ vård av en cancersjuk närstående.  Metod: En beskrivande litteraturstudie innehållande 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databasen Medline via PubMed användes för att finna relevanta artiklar kopplade till studiens syfte.   Huvudresultat: Anhöriga uppmärksammade att sjuksköterskans roll i den palliativa vården inte enbart syftar till att stödja den som är sjuk, utan även stötta den sjukes anhöriga. Stöd och information från vårdpersonal beskrevs av de anhöriga som en central del för att möjliggöra en bra upplevelse. Anhöriga vars upplevelse av stöd och information inte motsvarade deras önskan, visade generellt en sämre upplevelse av den palliativa vården.   Slutsats: De anhöriga delade olika uppfattningar av palliativ vård av en cancersjuk närstående. Vissa ansåg att vårdpersonalen hade brister i att stödja och informera de anhöriga om den sjukes vård. Vidare upplevde anhöriga att situationen medförde en påverkan på deras liv. Genom denna information kan sjuksköterskan få en förståelse för vad de anhöriga värderar i vården av en närstående. På sådant sätt kan vården förbättras för de anhöriga såväl som för den sjuke. / Background: In Sweden one out of three fall ill with cancer. The amount of people affected by the disease is although more, as the patient's family and relatives are also affected. When the disease can no longer be cured with curative treatment, palliative care is suggested to proceed. Palliative care aims to relieve symptoms and increase the quality of life of the patient and their relatives. Aim: The purpose of this study was to describe relatives’ experiences of palliative care of a next of kin sick owing to cancer. Method: A descriptive literature review withholding 12 scientific articles with a qualitative method. The database Medline via PubMed was used for identifying relevant articles associated with the purpose of the study.   Result: Relatives noticed that the nurse’s role within the palliative care do not solely allude to supporting the sick patient, but for the sick one’s relatives. Support and information from healthcare professionals was delineated by relatives as a pivotal part to enable a good experience. Relatives whose experiences of support and information were not equivalent to their desires, generally presented a worse experience of palliative care. Conclusion: The relatives shared different perceptions of palliative care related to a next of kin with cancer. Some felt that the healthcare professionals had shortcomings in supporting and informing relatives about the sick ones' care. Family experienced that the situation had a great impact on their lives. By the means of this information the nurse can get an insight into what the relatives’ values in the care of a family member. In this way, healthcare can improve for the relative as well as for the sick one.

No description available.