Bakgrund: År 1954 utfördes den första lyckade njurtransplantationen, och är numera den mest kostnadseffektiva behandlingen för patienter med grav njursjukdom. I början av år 2012 väntade sammanlagt 763 patienter i Sverige på ett nytt organ, var av 634 patienter var i behov av en ny njure. Drygt 30 % av njurtransplantationerna i Sverige sker med organ från levande donatorer samtidigt som det råder stor brist på njurtransplantat från hjärndöda givare. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelse av att leva med en transplanterad njure. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa studier har genomförts. 13 vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats, sammanställts och analyserats med hjälp av en kvalitativ analysmetod. Artikelsökningarna utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed samt PSYKinfo. Resultat: För det flesta patienter har livssituationen förbättrats markant efter njurtransplantationen. Samtidigt som mottagandet av en ny njure kunde väcka en rad olika känslor och funderingar. Majoriteten av de njurtransplanterade personerna upplever risken för rejektion som mest svåra att hantera. Patienterna beskrev även en lycka över att ha fått en andra chans i livet, samt vikten av att ta ansvar över sin nya njure. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att den transplanterade patienten utsätts för en mängd olika förändringar som påverkar dennes livssituation. För att förbättra vården för den njurtransplanterade krävs att sjuksköterskan har förståelse för patientens förväntningar och upplevelser efter transplantationen och att ytterligare forskning görs inom området.

Bakgrund: Stroke, även kallat slaganfall, är ett samlingsnamn för infarkt i hjärnan och hjärnblödning. Det är en av våra vanligaste folksjukdomar och när någon drabbas av stroke påverkas hela familjen. De kastas helt oförberett in i en helt ny situation och deras liv vänds upp och ner. Syfte: Syftet med studien är att ur ett närståendeperspektiv belysa hur deras livssituation påverkas efter att en nära drabbats av stroke och överlevt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ inriktning med deskriptiv ansats och materialet är analyserat utifrån en innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De närståendes livssituation påverkas när en nära drabbas av stroke. Det nya livet upplevs som skrämmande och de känner sig otrygga i förändringen och fick ett ökat psykiskt lidande. Självständigheten och spontaniteten minskades, rollerna i relationerna förändrades och det sociala livet blev negativt lidande. Information och stöd från vården saknades. Med tiden lärde sig de närstående olika strategier för att anpassa och uthärda situationen. Slutsats: Närståendes välbefinnande blev lidande och mer kontakt och hjälp från vården önskades. Viktigt att tänka på är att de närståendes livssituation även påverkas och inte bara den drabbade. Anpassning till det förändrade livet ökade efter hand. Med mer information och stöd från vård och vänner kan de närstående få ett ökat välbefinnande och underlätta hantering av den förändrade livssituationen.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom i det centrala nervsystemet. Unga vuxna och personer i arbetsdriftig ålder drabbas främst av MS och i Sverige är det sedan 1998 omkring 16 400 personer som fått diagnosen. Sjukdomen utgör en stor påfrestning på psykiskt, fysiskt och psykosociala aspekter, i och med att förmågan att röra sig bryts ner och till slut invalidiserar personen. Det är därför av stor vikt att ge dessa personer fungerande strategier så att de kan hantera sin nya livssituation. Syfte: Att beskriva hur personer med MS anpassar sig och hanterar sin livssituation. Metod: En litteraturstudie som baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Huvudresultatet har visat att personer som lever med MS har behovet av olika strategier och verktyg för att kunna hantera sin livssituation och dess anpassning. Beskedet av att få diagnosen MS innebär en känslomässig berg-och-dalbana för individerna. Nedsatt rörelseförmåga, försämrad självkänsla samt negativ inverkan på arbete och relationer är något som förekom hos dessa personer. Slutsats: Att diagnostiseras med MS har visat ge inverkan på personens livssituation avseende psykiskt, fysiskt och utifrån psykosociala aspekter och hur de anpassar sig och hanterar situationen. Det finns ett ökat behov av kunskap och förståelse hos sjuksköterskan vid hantering och bemötande hos personer med MS. Detta behövs för att kunna främja personens välmående och för att förbättra dennes livssituation.

Bakgrund: Näring och vätska är grundbehov för människor och när behovet inte kan tillgodoses, finns det möjlighet att ge näring med hjälp av artificiell nutrition. Sjuksköterskor upplever kunskapsbrist inom ämnet och önskar utbildning. Förändring som sker i samband med behandling av artificiell nutrition påverkar även de närståendes livskvalitet och sjuksköterskors roll är att fungera som en länk mellan patienter och närstående. Problem: Sjuksköterskor har ansvar att framföra nödvändig information om artificiell nutrition till patienter. Forskning visar att sjuksköterskor saknar kunskap om artificiell nutrition. Genom att sjuksköterskor får kunskap om patienters upplevelse av att leva med artificiell nutrition, kan sjuksköterskors omvårdnadsarbete förbättras. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med artificiell nutrition. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes, där tio stycken vetenskapliga artiklar har analyserats. Resultat: Patienternas upplevelse av att leva med artificiell nutrition påverkade patienternas liv, behandlingen gav trygghetskänsla men innebar samtidigt begränsningar i det dagliga livet och kroppslig påverkan. Patienterna behövde kunskap för att kunna hantera och acceptera livssituationen. Slutsats: Artificiell nutrition förändrade patienters liv och patienter behövde lära sig hantera den nya livssituationen. Att få tillgång till patienters upplevelse av att leva med artificiell nutrition kan öka sjuksköterskors kunskap och ge förhoppning att tillfredsställa patienters omvårdnadsbehov.

<p>Trafikolyckor med svåra personskador som följd har ökat i Sverige. År 2006 skadades ca 4000 människor i vägtrafikolyckor. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personer med varierande typ och grad av trafikskada upplever sin livssituation med avseende på kropp, jag och sociala villkor. För att besvara syfte och frågeställning har en fenomenologisk metod använts. Intervjuer har genomförts där deltagarna i studien fått berätta om sina erfarenheter av att leva med en trafikskada och hur detta upplevts. Resultatet visar att skadan leder till en begränsad livssituation vilket upplevs som frustrerande. Men en acceptans uppstår och förändrade insikter om livet görs. De trafikskadade upplever att de i vissa situationer utsätts för människors bristande förståelse. Detta kan gälla då de behöver längre tid på sig att genomföra en aktivitet eller då deras skada gjort att utseendet förändrats och detta uppfattas som jobbigt och besvärande. De trafikskadade upplever att få ingå i sociala sammanhang samt att få stöd och förståelse från omgivningen som oerhört viktigt och betydelsefullt.</p><p> </p>

Trafikolyckor med svåra personskador som följd har ökat i Sverige. År 2006 skadades ca 4000 människor i vägtrafikolyckor. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personer med varierande typ och grad av trafikskada upplever sin livssituation med avseende på kropp, jag och sociala villkor. För att besvara syfte och frågeställning har en fenomenologisk metod använts. Intervjuer har genomförts där deltagarna i studien fått berätta om sina erfarenheter av att leva med en trafikskada och hur detta upplevts. Resultatet visar att skadan leder till en begränsad livssituation vilket upplevs som frustrerande. Men en acceptans uppstår och förändrade insikter om livet görs. De trafikskadade upplever att de i vissa situationer utsätts för människors bristande förståelse. Detta kan gälla då de behöver längre tid på sig att genomföra en aktivitet eller då deras skada gjort att utseendet förändrats och detta uppfattas som jobbigt och besvärande. De trafikskadade upplever att få ingå i sociala sammanhang samt att få stöd och förståelse från omgivningen som oerhört viktigt och betydelsefullt.

No description available.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att beskriva hur närstående upplevde sin förändrade livssituation i samband med en cancersjukdom, men även skildra på vilket sätt sjuksköterskan kan stödja närstående i vardagen. Artikelsökningen har skett via databaser i Högskolan Dalarnas bibliotek. Artiklarna i studien var publicerade under åren 1998-2008 och skulle innehålla abstract, syfte, metod, resultat och diskussion samt vara skrivna på engelska. Artiklar som innehöll vård av cancersjuka barn exkluderades. Huvudresultatet visar att närstående upplever cancerdiagnosen som oväntad och känslor som chock, stress och misstro var vanliga i samband med cancerbeskedet. Cancersjukdomen hotade även tryggheten och stabiliteten i vardagen. Många närstående tog på sig rollen som vårdgivare vilket ledde till psykiska, fysiska, sociala och ekonomiska kostnader men upplevdes även som en viktig roll och minskade närståendes skuldkänslor i samband med en eventuell sorgeprocess. Familjen till den cancersjuke rapporterade både en positiv och negativ påverkan på relationen till sina nära och kära och behovet av stöd var stort hos de närstående. Resultatet visade också att sjuksköterskan har en viktig funktion i att stödja närstående i deras svåra situation och information om sjukdomen var en aspekt som upplevdes som betydelsefull

Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande på särskilt boende utifrån litteraturen och vilka effekter de hade på äldres livssituation. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehåller 18 antal artiklar. Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan på livskvalitén, men även på de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmåga förbättrades också i form av att de lättare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trädgårdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik. De olika aktiviteterna hade även en positiv inverkan på äldre med demenssjukdomar i form av minskad agitation och störande beteende. Slutsats: Aktiviteters förekomst på särskilt boende bidrar till en förbättrad livssituation. Äldre bör erbjudas möjlighet att delta i olika sociala och fysiska aktiviteter.

Syfte: Att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter insjuknandet i stroke. Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv syntes och en kvalitativ ansats.Bakgrund: Varje år insjuknar tiotusentals människor i stroke i Sverige. Detta gör att sjuksköterskor i det dagliga arbetet ofta möter patienter som på ett eller annat sätt drabbats av insjuknandet. Närstående upplever att de var oförberedda inför den nya situationen och sjuksköterskor upplever svårigheter i hur de ska hantera och bemöta patienterna. Resultat: I resultatet identifierades två teman med tre respektive två subteman. Ett tema som identifierats var upplevelser av att leva i en främmande kropp med tre tillhörande subteman, förändrade förutsättningar för självständighet, en förändrad kropp och förändrade möjligheter att delta i aktiviteter utanför hemmet. Det andra temat var upplevelser av att finna sig i en ny livssituation med två tillhörande subteman, att inte leva upp till egna och omgivningens förväntningar och strävan att hitta tillbaka till sig själv. Slutsats: Att insjukna i stroke upplevdes som en livsomvälvande erfarenhet som var svår att hantera och acceptera. Ökad förståelse hos sjuksköterskor skulle kunna komma att bidra till ökat stöd för patienter i att förbereda sig och för att uppnå acceptans. Nyckelord: kvalitativ, livssituation, patientperspektiv, stroke, upplevelser