Sammanfattning  Bakgrund: Amputation av nedre extremiteter har en stor inverkan på patienters livssituation. Att förlora en kroppsdel innebär en begränsning av fysisk aktivitet, och att leva med en ny kroppsbild utgör en stor utmaning för patienterna. Samhälle och vårdgivare behöver visa förståelse och erbjuda en individanpassad vård till patienterna då detta har en avgörande betydelse för deras välbefinnande. Roys adaptionsmodell och ett fokus på personcentrerad vård hjälper vårdpersonal att få en holistisk syn och ökad förståelse för patienters reaktion och känslor, och därmed ett effektivare vårdresultat. Syfte: Belysa patienters upplevelser av en förändrad livssituation efter amputation av nedre extremiteter.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes och nio vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Friberg (2022) analysmodell.Resultat: Resultatet visade att majoriteten av patienterna upplevde fantomsmärta och fantomförnimmelse efter amputation av nedre extremitet och att det inverkade på deras livskvalitet. Patientens smärtupplevelser möts av oförståelse från vårdgivare och familj, vänner och närstående. Det sociala stödet från familjer, vänner och vårdgivare, även ekonomiskt stöd från staten, var avgörande för patienters återhämning och livskvalitet. Amputationen förändrade patientens liv, både fysiskt och psykiskt. De flesta patienter har accepterat amputationen som en del i deras förändrade livssituation. De har en positiv inställning till framtiden och en anpassad protes var ett redskap för att kunna leva självständigt.Slutsats: Socialt stöd och stöd från vårdgivare är betydelsefullt för patienternas återhämtning och för att bryta självisolering. Fantomsmärta och smärtupplevelser som uppstår efter amputation påverkar patienternas vardag och många patienter accepterar det som en del av den förändrade livssituationen. Protesens begränsningar och möjligheter påverkar patienternas liv på olika sätt och kan ge möjligheter till ökad rörlighet och självförtroende. Som blivande sjuksköterska är det viktigt att arbeta med personcentrerad vård som fokuserar på patienten och inte sjukdomen, för att därigenom få ett bättre resultat och undvika onödigt vårdlidande.

Bakgrund: Alkoholproblematik är ett stort problem som påverkar den enskilda personen, anhöriga och samhället. Lagar och riktlinjer slår fast att anhöriga ska erbjudas stödinsatser. Sjuksköterskans etiska kod omfattar både den enskilda individen, anhöriga och samhället. Tidigare studier har uppmärksammat livssituation och hälsa hos anhöriga till personer med psykisk ohälsa, men det saknas studier kring anhöriga till personer med alkoholproblem. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva livssituationen med särskilt fokus på hälsa hos vuxna anhöriga till personer med alkoholproblematik. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sex vuxna anhöriga till personer med alkoholproblematik intervjuades individuellt med halvstrukturerad metod enligt Kvale och Brinkmann. Intervjumaterialet analyserades enligt Elo och Kyngäs metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet från intervjuerna utmynnade i fyra kategorier: En otrygg och ansvarstagande livssituation, Att leva för den andra och förlora sig själv, Variation av starka känslor samt Att komma vidare i livet och försonas med sig själv. Diskussion: Studiens metod diskuteras utifrån Graneheim och Lundmans kvalitetsbegrepp. Centrala fynd i resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM). / Background: Alcohol problems is a major problem that affects the individual, family and society. Laws and guidelines states that family members must be offered support. Nurse’s Code of Ethics includes both the individual, family and society. Previous studies have drawn attention to life situation and health of family members of persons with mental illness, but there is a lack of studies of family members of persons with alcohol problems. Aim: The aim of this study was to describe the life situation with a particular focus on health in adult family members of persons with alcohol problems. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Six adult family members of persons with alcohol problems were interviewed individually with semi-structured method by Kvale and Brinkmann. The interview material was analysed using Elo and Kyngäs method of qualitative content analysis. Results: The results from the interviews resulted in four categories: An insecure and responsible life situation, To live for the other and lose yourself, Variety of strong emotions and To move on in life and to reconcile with yourself. Discussions: The study’s method is discussed based on Graneheim and Lundmans quality concepts. Central findings in the results are discussed in relation to previous research and Antonovsky’s theory of sense of coherence (SoC).

<p>Forskning visar att homo- och bisexuella utsätts för diskriminering och att dessa har en nedsatt psykisk hälsa jämfört med heterosexuella. Endast fåtalet studier, specifikt om bi- och homosexuella kvinnor, existerar. Denna studie är en beskrivning av unga homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av sin livssituation med avseende på bland annat bemötanden från samhället vilka stundtals är negativa och den mentala hälsan vilken i allmänhet upplevs som god även om samhällets heteronormativitet är påfrestande. Data hämtades ur enskilda intervjuer med fem respektive fyra homo- och bisexuella kvinnor och analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i kategorier. Fortsatt forskning, med bredare grupper av homo- och bisexuella kvinnor, behövs vilket kan leda till minskad heteronormativitet och homofobi som i sin tur borde medföra en förbättrad hälsa för populationen.</p>

Den palliativa vården har som mål att utifrån ett helhetsperspektiv stödja patienten så att denne har möjlighet att uppleva välbefinnande livet ut. Att vårdas i det egna hemmet anses vara det bästa alternativet då den bekanta omgivningen bevarar patientens självkänsla och integritet. I ett patientperspektiv inkluderas även patientens närstående. När vården bedrivs i det egna hemmet kan det medföra att de blir delaktiga i vården. Denna situation kan vara omvälvande och förändrar närståendes livssituation. Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att vara delaktiga i vårdandet av en vuxen familjemedlem som erhåller palliativ vård i det egna hemmet. Uppsatsen är en litteraturöversikt som bygger på tio vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna bearbetades och analyserades med hjälp av Fribergs (2012) metod. Sammanlagt skapades elva underteman som därefter sammanfördes till fyra huvudteman, upplevelser av en förändrad livssituation, upplevelser av att anta vårdarrollen, upplevelser av att vårda samt upplevelser av stöd. Resultatet visar att närståendes upplevelser av palliativ vård i det egna hemmet är förenat med många olika känslor. Vårdarrollen kan upplevas som en belastning och de närstående tvingas undertrycka tankar som annars kan leda till skuldkänslor. Brist på stöd och hjälp från vårdare, familj och vänner gör att de känner sig otrygga, maktlösa och utelämnade. Två fynd från resultatet, som har betydelse för förståelsen av de närståendes upplevelser av att vara delaktiga i den palliativa vården när den bedrivs i det egna hemmet, diskuterades. I diskussionen presenteras dessa som två nya teman, behov av stöd och hjälp från omgivningen samt skuldkänslor och förbjudna tankar. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Den unga vuxna genomgår såväl kroppsliga som kognitiva förändringar samtidigt som de är i livsfasen att finna sin identitet. Att drabbas av en långvarig sjukdom i detta skede i livet kan påverka den personliga utvecklingen. Inflammatoriska tarmsjukdomar innefattar Morbus Crohn samt Ulcerös kolit vilka drabbar mag- tarmkanalen. Symtomen som sjukdomarna medför kan bidra till ett lidande för den unga vuxna såväl fysiskt som psykiskt. Syftet är att beskriva erfarenheter av lidande hos den unga vuxna som insjuknat och lever med en inflammatorisk tarmsjukdom. För att besvara syftet gjordes en litteraturöversikt enligt Axelsson modell. I resultatet framkom flertalet begränsningar i livet hos de unga vuxna som lider av en inflammatorisk tarmsjukdom. Förändrad självbild, brist på kontroll samt rädsla var faktorer som de unga vuxna upplevde i vardagen. De unga vuxna belyste vikten av stöd och kunskap för att få en bättre livssituation. Det övergripande resultatet tyder på att inflammatoriska tarmsjukdomar inte enbart påverkar de unga vuxna kroppsligt utan även psykiskt såväl som socialt. I diskussionen framkom att finna mening i lidandet var nyckeln till att få en ljusare syn på framtiden och livet med en långvarig sjukdom. Om meningen i lidandet förstås är det lättare att acceptera sjukdomen och underlättar att kunna fokusera på andra mål i livet. Om acceptans inte uppnås kan sjukdomen ta överhanden i livet och känslor av nedstämdhet och värdelöshet kan uppkomma. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och bekräfta den unga vuxna för att hon/han skall få vägledning i vardagen med en långvarig sjukdom. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Allvarlig sjukdom ställer livet på sin spets för berörda människor. Sedan år 1975 harstamcellstransplantation varit en behandlingsmetod vid sjukdomar som exempelvisleukemi och myelom. Människan lever i världen genom sin kropp och upplever lidandeoch hopp. Sjuksköterskan är skyldig att lindra patienters lidande och att arbetaevidensbaserat. Det finns idag relativt lite forskning om stamcellstransplantation ochhur sjuksköterskan på bästa sätt ska bemöta dessa patienter. Syftet medlitteraturöversikten var därför att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter avlivssituationen i samband med stamcellstransplantation. Examensarbetet är enlitteraturöversikt med både kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserade enligtFribergs metod. Resultatet belyser fyra huvudkategorier med två subkategorier vardera:”Att vara sin kropp”, ”levd verklighet”, ”att söka efter mening och sammanhang” och“upplevt lidande”. I patientens sökande efter en ny identitet upplevs världen annorlundaoch de får ett nytt perspektiv på livet. Hoppet är en avgörande faktor för att patientenska kunna ta sig igenom sjukdom och behandling. Sjuksköterskan kan genom att lyssnapå patienten vägleda denne i rätt riktning så att hen kan hitta styrkan och uppleva hopp.Ökad medvetenhet hos vårdpersonal leder till att patienters lidande kan upptäckas samtlindras och att deras känsla av hopp får möjlighet att stärkas i en annars förhållandevisdyster tillvaro. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att drabbas av en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom är på många sätt en omvälvande upplevelse. Sjukdomen innebär både fysiska och psykiska förändringar som begränsar patienten i det dagliga livet. Sjukdomen debuterar ofta i tidig ålder och kommer i skov vilket för patienten innebär ett långdraget sjukdomsförlopp och återkommande kontakter med hälso-sjukvården. Alla dessa förändringar leder till en förändrad livssituation, en sämre livskvalitet och ett ökat lidande för den drabbade. Det är viktigt att man som sjuksköterska har kunskap och förståelse om hur sjukdomen påvekar patientens livssituation för att minska risken för försämrad livskvalitet och lidande.Studiens syfte är att beskriva patientens upplevelse av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom.Denna kvalitativa litteraturstudie utgår ifrån sju vetenskapliga artiklar baserade på män och kvinnors upplevelser av inflammatorisk tarmsjukdom. Artiklarna granskades enligt Evans (2002) modell och sammanställdes till tre huvudteman med nio underteman.Resultatet visar att patienter med inflammatorisk tarmsjukdom begränsas i sitt dagliga liv vilket resulterar i sämre livskvalitet och psykiskt lidande. Det var sjukdomens symtom, läkemedelsbiverkningarna och skammen över de kroppsliga och sociala förändringar som följde med dessa som verkade begränsande. Resultatet pekar även på att patienterna på grund av sin sjukdom kände sig avvikande från normen och annorlunda i jämförelse med andra människor vilket bidrog till social isolering och utanförskap. Resultatet tyder på att patienterna ansåg att de hade bristfällig kunskap om sin sjukdom och de uttryckte ett behov av information och stöd från vårdpersonal. Vi anser att sjuksköterskan genom att se till den enskilda patientens behov och känslor kan minska lidandet och öka livskvaliteten. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år skadas ca 120 personer i Sverige i akut ryggmärgsskada. Livssituationen blir förändrad i ett ögonblick och beroende på skadenivån i ryggmärgen blir förluster av funktioner olika omfattande för olika ryggmärgsskadade. Människan får en ny livssituation att förhålla sig till, kroppen själen och anden förändras och påverkas. Syftet är att beskriva människors upplevelser av sin förändrade livssituation efter en traumatisk ryggmärgsskada. För att belysa detta gjordes en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskades. Resultatet visar på tre huvudteman, upplevelsen av att känna sig annorlunda, att känna sig värdefull och vikten av att få stöd. Temat upplevelsen av att känna sig annorlunda innehåller egna upplevelser av den ryggmärgsskadade samt hur samhällets attityder påverkar den ryggmärgsskadades situation. Temat att känna sig värdefull belyser hur identiteten förändras och att ett arbete och ett oberoende kan göra att den ryggmärgsskadade känner sig värdefull. Vikten av att få stöd är det temat som innehåller stöd från familjen och förebilder samt behov som är av existentiell karaktär. Oberoende och beroende bland ryggmärgsskadade diskuteras, där empowerment och autonomi kopplas till oberoendet. Familjerelationer har en betydande roll hos de ryggmärgsskadade och förebilder i andra ryggmärgsskadade uppmuntrar till att kämpa vidare i den nya livssituationen. Slutligen diskuteras implikationer i vården. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom som kräver livslång behandling och medicinering. Den kräver även livsstilsförändringar och har en påverkan på det dagliga livet. Vid hjärtsvikt uppkommer symtom som begränsar patienten i vardagen. Att drabbas av hjärtsvikt kan upplevas som en stor omställning för patienten men även för de närstående. Som vårdpersonal kan det vara viktigt att ha förståelse för vad sjukdomen innebär för patienten och vilken påverkan sjukdomen har på det dagliga livet. Syftet är att belysa patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Examensarbetet bygger på en litteraturstudie där författarna analyserat 11 artiklar som svarar mot syftet. Under analysen framkom nyckelbegrepp ur varje artikel som bildade vårt resultat. Resultatet visar att patienter med hjärtsvikt upplever en förändrad livsvärld och använder sig av olika strategier för att kunna hantera livssituationen och vardagen. Patienter beskriver hur vårdpersonal finns tillgängliga och visar sitt stöd. Dock visar resultatet att många patienter upplever en bristande tillit till vårdpersonal. Patienter upplever en bristande information om sjukdomen och dess behandling, vilket upplevs bero på vårdpersonalens tidsbrist. Patienterna är medvetna om att hjärtsvikt har en dålig prognos. De beskriver känslan av en oviss framtid och ägnar en stor del av sin tid till att tänka på döden. Trots detta beskriver deltagare hur de genom olika strategier kan se på framtiden som ljus och uppleva hopp. Subteman som framkom efter analysprocessen var: Livet med en fotboja, Finna rätt nyckel till låset, En räddande ängel… eller?, De livsbärande vingarna, En dimmig morgondag och Med döden som skugga. Följande subteman diskuterades då de förvånat eller väckte ett ökat intresse hos oss: Finna rätt nyckel till låset, En räddande ängel… eller? och Med döden som skugga. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom förväntas öka och följaktligen ökar även antalet anhöriga till personer med demenssjukdom. De nationella riktlinjerna förordar personcentrerad vård och vikten av stöd till anhöriga poängteras. Det vetenskapliga stödet för utformningen av detta stöd lämnar dock utrymme för frågetecken. I linje med personcentrerad vård och de nationella riktlinjerna är det därför betydelsefullt att få kunskap om hur den anhörige själv upplever sin livssituation och vilket stöd hen är i behov av, för att kunna öka förståelsen och för att sjuksköterskan/distriktssköterskan ska kunna anpassa sin utformning av stöd på bästa sätt.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelse av livssituationen och behov av stöd för anhörig till hemmaboende person med demenssjukdom. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ design. Anhöriga till personer med demenssjukdom har intervjuats. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i tre kategorier med tillhörande 11 underkategorier. Den anhöriges livssituation med underkategorierna; Behövd – att ta hand om två plus lite till; Emotionellt ansträngande verklighet; Ensamhet - engagemangen minskar och bundenheten ökar; Ambivalens kring ansvar och autonomi; Tacksamhet, kärlek och acceptans. Erhållet stöd; Stöd från team; Periodvis avlösning; Samtal och anhörigstöd och Behov av stöd; Information, kunskap och utbildning; Delat ansvar och delaktighet och Organisationen och dess hinder. Slutsats: Anhöriga till personer med demenssjukdom har en belastad livssituation, både emotionellt och praktiskt i vardagen. Anhöriga erhåller stöd i olika former, men har inte upplevelsen av tillräckligt stöd. Anhöriga har behov av information, kunskap och delaktighet och önskar dela ansvaret, men ser inte hur organisationen stöder detta.