Hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom som kan innebära stor påverkan på den drabbades hälsorelaterade livskvalitet och livssituation genom funktionsnedsättande symtom och stort vårdbehov. Tillståndet har hög dödlighet och ökar med en åldrande befolkning även om behandlingen förbättrats. Telemedeicin implementeras i hjärtsviktsvården på flera håll i Sverige och kan med fördel integreras i vården enligt gällande internationella riktlinjer. Syftet var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt påverkas vid användning av olika former av telemedicin avseende livskvalitet och patientens livssituation. Metoden var litteraturöversikt med ett systematiskt arbetssätt. Sökningar utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. 15 artiklar publicerade 2013-2021 inkluderades från dessa sökningar. En integrerad analys av artiklarna utfördes. Resultatet visade att användning av telemedicin vid hjärtsvikt kan påverka livskvaliteten och patienternas livssituation. De kategorier som framträdde i resultatet var påverkan på livskvalitet utifrån hälsa, stöd till förändrat behov av sjukvård, support till egna handlingar och stöd tll förändringar i psykisk hälsa. Telemedicin påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten positivt och kunde ge stöd till förändrat behov av sjukvård. Telemedicin kunde också ge support till egna handlingar och stöd till förändrad psykisk hälsa. Olika former av telemedicin hade använts enskilt eller som tillägg till andra interventioner. Slutsatsen är att telemedicin vid hjärtsvikt kan påverka patienternas hälsorelaterade livskvalitet och livssituation positivt. Vidare forskning kring vilka former av telemedicin som har positiv påverkan behövs samt vilka interventioner som med fördel kan kombineras. / Heart failure is a clinical syndrome that may have a major impact on the affected´s health related quality of life (HRqOL) and life in general through disabling symptoms and a substantial need for helathcare. Even though treatment has improved, the condition has high mortality rate and is increasing with an aging population. Telemedicine is implemented in heart failure care in several locations in Sweden and can advantageously be integrated into care according to international guidelines. The aim of this study was to scrutinize how patients with heart failure are affected when using various types of telemedicine regarding quality of life and life situation. The method was a literature review with a systematic approach. Literature search was conducted in the databases PubMed and Cinahl. The quality of the articles was reviewed according to Sophiahemmet University´s assessment documents. A total of 15 articles published between 2013-2021 were eventually included in the study. An integrated analysis of the articles was performed. The results showed that the use of telemedicine in heart failure can affect quality of life and the patient´s life situation. The categories that appeared in the results were impact on quality of life based on health, support for changing needs for healthcare, support for own actions and support for changes in mental health. Telemedicine had positive impact on HRqOL and supported changing needs for healthcare. Telemedicine could provide support for own actions and support for changed mental health. Various forms of telemedicine had been used alone or combined with other interventions.  The conclusion is that telemedicine in heart failure can positively affect the patients´ HRqOL and life situation. Further research on which forms of telemedicne have a positive impact is needed and which interventions can be advantageously combined.

Under de senaste åren har våld i nära relationer och hur våldet kan motarbetats fått ett allt större fokus. Forskning har visat att våldsutsatta mödrar är särskilt utsatta och att barn som bevittnat våld i hemmet är i stor risk att utveckla psykiska och fysiska hälsoproblem, även om barnet själv inte utsatts för våldet direkt. Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga den forskning som finns om familjer som utsattas för våld i nära relation, är i behov av skyddat boende och om hur deras livssituation ser ut före och under placering på skyddat boende. Detta genomförs med forskning utförd i Sverige och publicerade mellan åren 2010–2022.    Genom en riktad innehållsanalys visar studiens resultat på att livssituationen och behoven hos våldsutsatta mödrar och deras barn varierar kraftigt samt att professionella som arbetar i anslutning till denna målgrupp kan erbjuda stöd med olika anpassningar, trots vissa begränsningar. Resultatet presenteras utifrån dessa barn och mödrars behov och livssituation, arbetsrelaterade utmaningar för de myndigheter och organisation som möter våldsutsatta samt förändringar som skett under corona-pandemin och när det inte finns plats på ett lämpligt skyddat boende.    Utifrån studiens teoretiska referensram BBIC förs en diskussion av studiens resultat. Med ett fokus på våldsutsatta föräldrar och deras barn som bevittnat våld i hemmet diskuteras barnets utveckling, förälderns förmåga, familj och miljö samt professionellas arbete med att underlätta samtliga av dessa punkter. Studiens slutsats är att professionella bör arbeta för att minska de organisatoriska hinder som finns och öka anpassningar efter våldsutsatta mödrars och deras barns individuella behov och livssituationer.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett globalt hälsoproblem och en av de främsta dödsorsakerna runt om i världen. Mortaliteten är hög och insatser utförs av både sjukvård och samhälle vilket förbättrat överlevnaden de senaste årtionden till följd av ökad kunskap om HLR samt att det finns fler automatiska defibrillatorer utplacerade i samhället. Allvarlig sjukdom kan utlösa en krisreaktion och även leda till posttraumatisk stress. Det är individuellt hur människor upplever, hanterar och bearbetar sin nya livssituation under återhämtningen där målet är att kunna leva med så god livskvalitet som möjligt. Syfte: Syftet är att belysa hur personer som överlevt ett hjärtstopp upplever sin livssituation under återhämtningen. Metod: Metod som använts är en litteraturöversikt med systematisk sökning. Sexton artiklar med kvalitativ ansats har inkluderats och analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Artiklarna hittades via databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade utifrån Caldwell et al. (2011) och visade på hög kvalitet. Resultat: Fyra kategorier identifierades; kroppsliga besvär, emotionella reflektioner, vård & stöd och nya utmaningar. Kategorierna reflekterar de utmaningarna i livet som hjärtstoppet medfört vilka genomsyras av en oro, rädsla, osäkerhet och en känslomässig bergochdalbana. Återhämtningen känns lång och svår för många som uttrycker stort behov av stöd, hjälp och information av sjukvården samt mycket stöttning från anhöriga. Strävan efter att återgå till det normala beskrivs men förändrade förutsättningar och relationer kräver anpassning och en ny identitet. Slutsats: Nära-döden-upplevelsen är traumatisk för både den drabbade och anhöriga och förändrar livet. Kroppsliga, psykiska, kognitiva samt sociala förändringar beskrivs som livet behöver anpassas efter. Hemgången från sjukhuset känns osäker och skrämmande där resan tillbaka till det normala livet upplevs ensamt. Trotts detta uttrycks en tacksamhet till livet och sjukvården för att ha överlevt men återhämtningen efter hjärtstoppet upplevs både lång och svår. Nyckelord: hjärtstopp, livssituation, upplevelse, återhämtning, överlevnad / Background: Cardiac arrest is a global problem and one of the leading causes of death. Mortality is high and efforts are made by healthcare and society, which improved survival in recent decades because of increased knowledge about CPR and more automatic defibrillators in society. A Serious illness can trigger a crisis response and lead to posttraumatic stress. It’s individual how people experience and processes their new life situation during recovery and to live with as good quality-of-life as possible. Aim: The aim is to shed light on how persons who survived a cardiac arrest experience their life situation during recovery. Methods: The used method is a literature review with a systematic search. Sixteen qualitative articles have been included and analyzed using a content analysis. The articles were found through the databases CHINAL and PubMed and were quality audited by Caldwell et al. (2011) and showed high quality. Results: Four categories were identified; physical ailments, emotional reflections, care & support and new challenges. These categories reflect the challenges in life brought by the cardiac arrest and is permeated as an emotional rollercoaster. The recovery feels long and difficult for many who express a great need for support, help and information from the healthcare system as well as support from relatives. The quest to return to normal is described but changed conditions and relationships force to adaptations and a new identity. Conclusion: The near-death experience for both the affected person and their relatives is lifechanging. Bodily, psychological, cognitive, and social changes are described which life needs to adapt for. The discharge from hospital feels unsafe and fearsome and the journey back to a normal life is experienced lonely. Despite this, gratitude is expressed to life and the medical care for having survived, but the recovery is experienced as long and difficult.

Denna rapport beskriver hur sent anlända elever på Individuella programmet introduktionskurs för invandrare tänker och känner inför sin framtid och då med tanke på hur deras bakgrund och nusituation ser ut. Detta genom intervjuer med sex elever på IVIK. Dessa elever har bara varit i Sverige mellan ett till tre år och för att även kunna se deras möjligheter och begränsningar försöker vi beskriva hur IVIK ser ut och fungerar bland annat genom intervjuer med en skolledare och en studievägledare. IVIK-elevernas största begränsning är det svenska språket och detta minskar möjligheterna för dem att gå på ett nationellt gymnasieprogram, vidareutbilda sig och därefter få ett arbete. IVIK-eleverna är optimistiska inför framtiden och de ser fler möjligheter här i Sverige än i sitt hemland. Det finns olika lösningar för att bättre hjälpa IVIK-eleverna och detta till exempel genom att låta dem praktisera på olika arbetsplatser, bli undervisade i vissa ämnen på modersmålet och att olika personer utifrån besöker dem till exempel studievägledaren.

Most of the people in today's society have at least some knowledge about Alzheimer's disease to some extent. When a person with Alzheimer's disease is being taken care of at home, the relatives have to change their own priorities and readapt themselves to the existing situation. The primary aim of this study is to describe how the relatives experience their own situation in life. The secondary aim of this study is to describe how the relatives understand their own relation with the health care authorities concerning the help and support issues. The authors have realized this study using the analytic inductive method and have interviewed four informants using a semi structured interview guide. The result of this study has been analyzed towards the SAUK-model for confirming nursing. The informants experience to a high extent that they are not being confirmed in their own situation and that this could convey a change of their own health situation. / De flesta av dagens människor i samhället känner till Alzheimers sjukdom och tror sig ha en uppfattning om vad sjukdomen innebär. När en Alzheimersjuk vårdas hemma medför detta att de anhöriga måste omprioritera sin livsstil och anpassa sig till den rådande situationen. Det primära syftet med här studien är att beskriva hur de anhöriga upplever sin livssituation, när den Alzheimersjuke vårdas i hemmet. Det sekundära syftet med den här studien är att beskriva hur de anhöriga uppfattar sin relation med samhället angående eventuell hjälp och stöd. Författarna har använt sig av en analytiskt induktiv metodansats och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra informanter. Resultatet i studien analyseras mot Barbro Gustafssons modell för bekräftande omvårdnad, SAUK-modellen. Informanterna upplever att de till stor del att de inte blir bekräftade i sin situation och att detta kan medföra en förändring av deras hälsosituation. Dock framkommer även positiva upplevelser hos vissa av informanter.

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk, neurologisk, autoimmun och inflammatorisk sjukdom. Den livslånga kontakten med vården, oförutsägbara symtom samt att det idag inte finns något botemedel gör sjukdomen komplex. Patienter med MS finns i alla delar av vården, därför är det viktigt att sjukvårdspersonal har kunskap och motivation för att bedriva en inkluderande vård där patientens livssituation förbättras. Syfte: Studiens syfte var att belysa personers upplevelser av att leva med sjukdomen multipel skleros. Metod: Två databassökningar användes, PubMed och CINAHL Complete. Denna litteraturöversikt baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar analyserades och granskades utifrån Fribergs beskrivning. Resultat: I resultatet framkom det fyra huvudteman: Oförutsägbara förändringar, Ett förändrat jag, Psykosociala perspektiv och Att hantera sjukdom. Slutsats: Att anpassa sig och acceptera sin livssituation var svårt men med hjälp av hanteringsstrategier, stöd från närstående och andra i samma sits samt vårdpersonal var det möjligt. Kunskap om sjukdomen och upplevelsen av att leva med MS var viktigt för att främja adaption och förbättra personens livssituation. / Background: Multiple sclerosis is a chronic, neurological, autoimmune and inflammatory disease. A lifelong contact with healthcare, unpredictable symtoms and that there presently is no cure makes the disease complex. Patients with MS are present in every part of nursing, therefore it is important that nurses have the knowledge and motivation to provide inclusive care where the patient's life situation is improved. Aim: The purpose of the study was to highlight people's experiences of living with the disease multiple sclerosis. Method: Two database searches were used, PubMed and CINAHL Complete. This literature review is based on ten qualitative scientific articles. These articles were analyzed and reviewed based on Friberg's method. Results: The results showed four main themes: Unpredictable changes, A changed self, Psychosocial perspectives and To manage the disease. Conclusion: Adapting and accepting one's life situation was difficult, but with the help of self management strategies, support from relatives and others in the same situation as well as healthcare professionals, made it possible. Knowledge about the disease and the experience of living with MS was important to support adaptation and enhance the personens life situationen.

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 13000 kvinnor i Sverige i hjärtinfarkt. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Biologiska skillnader mellan kvinnor och män innebär att sjukdom och hälsa kan upplevas olika. Kvinnor har beskrivit insjuknandet i hjärtinfarkt som en overklig känsla och en skam över att bli sjuk. Kvinnan ställs inför psykiska och fysiska utmaningar där balans mellan livsmod och tappad livsgnista blir tydligare än tidigare. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes.13 kvalitativa vetenskapliga original artiklar inkluderades. Resultat: Kvinnornas livssituation påverkades och förändrades av hjärtinfarkten. Nya tankar kring livet väcktes. Kvinnorna upplevde en osäkerhet inför framtiden, fysiska begränsningar på grund av trötthet och svaghet. Stöd och nära relationer var viktiga och stödjande i den nya livssituationen. Att komma till acceptans fick kvinnorna att våga se framåt. Diskussion: Som sjuksköterska är det betydelsefullt att känna till kvinnans förändrade livsvärld efter hjärtinfarkt för att kunna möta henne där hon är. Preventivt arbete med fokus på en personcentrerad omvårdnad där kvinnan känner sig sedd och bekräftad tas upp till diskussion.

Bakgrund: Avföringsproblemen förstoppning, avföringsinkontinens och irritabel tarm är vanliga åkommor hos människor i det västerländska samhället. Alla tre har liknande symtom och problematik. Åkommorna påverkar hela människan inte bara den fysiska kroppen. Få studier har fokuserat på människors upplevelse av att leva med avföringsproblem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur människor med avföringsproblem upplever sin livssituation. Metod: Studien var baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Studien resulterade i tre huvudteman; upplevelsen av det egna lidandet, upplevelsen av det dagliga livet och upplevelsen av relationer med åtta underteman. Resultatet visade att människor som lider av avföringsproblemen förstoppning, irritabel tarm och avföringsinkontinens upplevde att hela deras livssituation påverkades av avföringsproblemen. Hela människan drabbades psykiskt, emotionellt, fysiskt och socialt. Människorna var tvungna att leva ett liv fullt av dagliga begränsningar. Slutsats: Att leva med avföringsproblem innebar för människorna att vara involverad i en evig kamp som de ofta var ensamma i. Resultatet indikerar på att avföringsproblem är ett dolt problem och tystnaden kring problemen gör att många människor inte får den hjälp och stöd som de behöver. / Background: Bowel movement problems as constipation, faecal incontinence and irritable bowel syndrome are common problems in the community. All three has similar symptoms and the same complex of problems. The disorders affect the whole human being not just the physical body. Few studies have been focusing on peoples experiences of living with bowel movement problems. Aim: The aim of this literature study was to describe how people with bowel movement problems experienced their life situation. Method: The study was based on ten scientific articles in qualitative approach. Results: The study resulted in three main themes; the experience of the own suffering, the experience of the daily life and the experience of relations with eight subthemes. The result showed that people suffering from bowel movement problems as constipation, irritable bowel syndrome and faecal incontinence experienced that their whole life situation was affected by the problems. The whole human being was affected psychological, emotional, physical and social. These people had to live a life full of daily restrictions. Conclusion: A life with bowel movement problems meant being involved in an everlasting fight, which they often fought alone. The result indicates that bowel movement problems are a hidden problem in the community and because of the silence many people does not get the help and support that they need.

Varje år drabbas 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. De personer som överlever ett hjärtstopp kan bli aktuella för behandling med en Implanterbar Defibrillator (ICD).  Denna har funnits i bruk sedan 1980. Antalet implantationer ökar och utvecklingen går ständigt framåt. Sjukvården har en viktig roll i att stödja, utbilda och informera patienter och deras anhöriga så att de kan anpassa sig till det nya livet som ICD bärare. Syftet var att belysa ICD-bärares upplevelser av förändrad livssituation. Detta gjordes genom en litteraturstudie. Resultatet bygger på analys av åtta kvalitativa och tio kvantitativa vetenskapliga artiklar. Patienter med ICD upplever psykisk påfrestning, ett beroende av andra människor, att tvingas till levnadsförändringar samt acceptens till det nya livet som ICD-bärare. Implantation av en ICD innebär för många människor att få en ny chans till livet men det innebär också fysiska, psykiska och sociala omställningar i det vardagliga livet. Dessa omställningar påverkar också nära anhöriga. Eftersom antalet ICD implantationer ständigt ökar och det har visat sig att livssituationen på olika sätt förändras är det viktigt att omvårdnaden av denna patientgrupp präglas av individuellt stöd och utbildning i kombination av gott tekniskt kunnande för att underlätta anpassningen till livet som ICD-bärare. / Every year, there are 10 000 cases of sudden cardiac arrest outside of hospitals. Those who survive a cardiac arrest may be considered for treatment with an Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD). The ICD has been in use since 1980 and the developments along with the number of implantations are continuously evolving. The health care system has an important role in supporting, educating and informing the patients and their families, to help them adapt to the new life as or with an ICD-bearer. The purpose of this study is to highlight the experiences and life alterations the ICD-bearer faces. The results are based on the analysis of eight qualitative and ten quantitative research articles. Patients with ICDs experience psychological distress; a dependence on other people; being forced to make life alterations and finding acceptance for the new life as an ICD-bearer. For many, an ICD is equivalent to a new chance at life, but it also represents every day physical, psychological and social changes. Changes that also affect close relatives. The care of these patients ought to be characterized by individual support and education, as the number of ICD implantations is constantly increasing and since it has been proven that life situations change. This in combination with good technical expertise facilitates the adaptation to life as an ICD-bearer.

Migration har i och med globaliseringens utveckling ökat allt mer i världen och även till Sverige. När en individ lämnar sitt hemland för bosättning i ett nytt land innebär det ofta sociala, kulturella och ekonomiska förändringar. Syftet i följande studie är att belysa hur migranter från länder kring Balkan upplever sitt nya liv i det svenska samhället och att ur deras perspektiv uppmärksamma vilka utmaningar de möter i sin vardag. Undersökningen genomförs genom sex intervjuer med tre män och tre kvinnor från Bosnien-Hercegovina, Serbien, Kroatien och Slovenien. Studien inleder med en kort historisk redogörelse om det geografiska området. Resultatet visar att migrationen möjliggjort en ökad ekonomisk trygghet för respondenterna men betonar samtidigt att förlusten av det sociala kontaktnätet har haft stor påverkan i deras liv. Vidare diskuteras resultatet utifrån moderniserings- och postmoderniseringsteorier enligt Robert Inglehart samt individualiseringsteorin utifrån Ulrich Becks perspektiv. Datamaterialet diskuteras i förhållande till tidigare forskning inom området där likheter och skillnader synliggörs. / Migration has increased through globalization in the world and to Sweden as well. When an individual leaves its native country for a new country it often means social, cultural and economical changes. The purpose of this study is to highlight how migrants from countries around the Balkans are experiencing their new life in the Swedish society, and from their perspectives notice the challenges they face in their everyday lives. The survey is conducted through six interviews with three men and three women from Bosnia and Herzegovina, Serbia, Croatia and Slovenia. The study starts with a brief historical presentation of the geographical area. The result shows that the migration has made it possible for the respondents to improve their economic conditions, but at the same time emphasizes that the loss of social connection to others have had a great effect on their lives. Further on, the results are discussed based on modernization and postmodernization theories according to Robert Inglehart as well as from individualization theory from Ulrich Beck's perspective. It is also related to previous research in the field where similarities and differences are visualized.