No description available.

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 2005. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 105-126).

M.Tech.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Introduktion: Irritable bowel syndrome [IBS] är den vanligaste kroniska sjukdomen som uppträder i gastrointestinal-kanalen. Sjukdomen förekommer hos 10–20% av världsbefolkningen och kan upptäckas hos både barn och vuxna. Etiologin för IBS är mycket komplex och ännu inte helt klarlagd då det saknas fullständig förståelse för den patofysiologiska processen. IBS kännetecknas ofta av buksmärtor, magkramper, uppblåsthet, förstoppning och diarré. Definitionen av coping är en konstant kognitiv och beteendemässig förändring i syfte om att kunna hantera yttre och inre påfrestningar, som överstiger personens förmåga att hantera dem. Där det finns olika copingstrategier att tillämpa för att hantera en viss situation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa copingstrategier vid IBS.   Metod: Litteraturstudie genomfördes i enlighet med Polit och Becks (2017) nio steg. Litteraturstudiens resultat grundas på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet delades in i kategorier, första kategorin var Copingstrategier i sociala sammanhang där underkategorierna som identifierades var Söka stöd och information som copingstrategi och Utforska personliga copingstrategier. Den andra kategorin var Copingstrategier för att anpassa sig till det dagliga livet, där underkategorierna som identifierades var Rutiner och vanor som copingstrategi, Kosthantering som copingstrategi och Fysisk aktivitet som copingstrategi. Den sista kategorin var Psykologiska copingstrategier, där underkategorierna som identifierades var Inställning och kontroll som copingstrategi och Undvikande och anpassade copingstrategier i sociala sammanhang. Slutsats: Personer med IBS upplever att copingstrategier är nödvändiga för att kunna hantera sjukdomen. Det är därför viktigt att personen utforskar strategier som passar personen bäst, genom att prova olika strategier och se vilka som fungerar kort- och långsiktigt. En förutsättning för att kunna tillämpa copingstrategierna är att ha kunskap om vikten av individualiserade copingstrategier, samt att en kombination av flera strategier är nödvändigt för att kunna kontrollera situationen.

No description available.

No description available.

Irritable Bowel Syndrom en kronisk sjukdom med symtom som buksmärtor, diarré och förstoppning. Diagnosen ställs genom anamnes på symtomen och genom att utesluta andra sjukdomar. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar patienter att leva med Irritable Bowel Syndrome. Metoden var baserad på Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna var CINAHL och PubMed. Artiklar valdes ut och lästes noggrant igenom, granskades med granskningsmall för kvantitativ och kvalitativ metod. Slutligen valdes elva artiklar ut som grund för resultatet, åtta var kvalitativa och tre kvantitativa. Resultatet Faktorerna som påverkade delades in i huvudkategorierna kontroll, socialt och emotionellt. Subkategorierna kost, behandling, begränsningar, kunskap, relation patient - omgivning, relation patient - vårdpersonal och känslor. Subsubkategorierna kost som påverkar, koststrategier och utbildning. Slutsats Patienter kände sig kontrollerade av sjukdomen och försökte finna olika sätt för att ta tillbaka kontrollen. De önskade mer kunskap och stöd från vårdpersonal. Socialt stöd var en hjälp i att hantera sjukdomen.

Bakgrund: Att leva med Irritable Bowel Syndrome (IBS) innebär en stor utmaning i det vardagliga livet. Personerna kan bli funktionshindrade på grund av de livslånga symtomen som IBS medför trots att IBS i sig inte är livshotande. Många personer med IBS upplever idag att information om egenvård från sjukvården är bristfällig, att de inte blir tagna på allvar, och att deras egna upplevelser förbises. Eftersom sjuksköterskan kommer i kontakt med dessa personer i sin yrkesutövning kan det anses vara användbart att ha kunskaper om dessa personers upplevelser för att bättre kunna bemöta dem och öka deras välbefinnande och livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med Irritable Bowel Syndrome. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på sju artiklar och analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier av upplevelser; Olika känslouttryck, att acceptera den förändrade vardagen, önskan om förståelse och stöd, påverkan på integritet och självkänsla och social isolering och utanförskap. Slutsats: Denna studie har visat att personer med IBS har ett behov av att bli förstådda av sjukvården. Sjuksköterskan kan genom att öka sin kunskap om personers livsvärld och upplevelser av att leva med IBS bidra till att fler personer får stöd och hjälp från sjukvården. Detta gör det möjligt att erbjuda en mer välanpassad vård och ge personerna en högre känsla av välbefinnande och livskvalitet än vad de upplever idag.

Introduktion: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en vanlig kronisk mag- och tarmsjukdom. Sjukdomens olika symtom orsakas av en störning i mag- och tarmkanalen. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av att leva med IBS. Metod: Polit och Becks niostegsmodell användes i litteraturstudien. Litteratursökningen genomfördes i PubMed och CINAHL. En urvals- och kvalitetsgranskning är genomförd. Resultatet baserades på åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet redovisades i tre teman existentiell upplevelse, upplevelser av hinder i vardagen och upplevelser av att hantera sjukdomen med tillhörande kategorier. Personer med IBS upplevde negativa känslor på grund av sjukdomens symtom i form av konstant oro och ångest relaterad till sjukdomens oförutsägbarhet. Sjukdomen var ett hinder för att utföra vardagliga aktiviteter. Ett undvikande beteende och en social isolering utvecklades. Personer med IBS använde sig av olika strategier för att hantera sjukdomen. De tyckte varken anhöriga eller hälso- och sjukvården förstod dem och upplevde att de inte fick tillräckligt med stöd. Något som däremot upplevdes givande för att hantera sjukdomen, var att få samtala och byta erfarenheter med andra människor med IBS. Slutsats: Personer med IBS upplever sig ha en försämrad livskvalité. Mer kunskap behövs om hur personer IBS upplever och hanterar vardagliga situationer och symtom. Detta för att upplevelserna och erfarenheterna kan föras vidare till andra personer med sjukdomen.