Bakgrund: Varje dag drabbas kvinnor i Sverige av bröstcancer som är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Att få ett bröstcancerbesked är omvälvande och sätter hela livssituationen på spel, särskilt när dessa kvinnor befinner sig mitt i arbetslivet med familj och barn. Det är viktigt för sjuksköterskor att veta hur dessa kvinnor upplever sin situation för att kunna bedriva bästa möjliga vård. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av hur det är att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod med ett induktivt förhållningssätt valdes där datamaterialet bestod av självbiografier. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom sju teman; en tid av ovisshet, en vilja att överleva, en påfrestande behandling, hoppfulla tecken, en stödjande omgivning, en förändrad livssyn samt en förändrad kropp. Slutsats: Kvinnor som lever med bröstcancer har ett turbulent liv som medför flera påfrestande behandlingar vilket påverkar deras livskvalitet. Upplevelsen är individuell och det krävs stöd från både närstående och vårdpersonal för att kvinnor ska orka ta sig igenom sjukdomsprocessen då de känner sig utlämnade i sjukdomen. / Background: Every day women in Sweden suffer from breast cancer, that also is the most common cancer form for women. Getting a breast cancer diagnosis is overwhelming and puts the whole life situation at stake, especially when these women are in the middle of working life with family and children. It is important for nurses to know how these women experience their situation in order to provide the best care possible. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences of living with breast cancer. Method: A qualitative survey method with an inductive approach was chosen where the data consisted of autobiographies. Results: From the analysis of the data, seven themes are shown; a time of uncertainty, a willingness to survive, an urgent treatment, hopeful signs, a supportive environment, changing view of life and a changed body. Conclusion: Women with breast cancer live a turbulent life that causes several stressful treatments that affect their quality of life. The experience is individual and requires support from both close relatives and healthcare professionals, to help the women get through the disease process as they feel exposed to the disease.

Bakgrund: Amytrofisk lateralskleros är en obotlig progressiv nervsjukdom som drabbar cirka 200 personer varje år. Sjukdomen innebär att den drabbade successivt förlorar kroppsfunktioner som gör det svårt för personen att klara sitt vardagliga liv, med opåverkade kognitiva förmågor. Än finns inget botemedel utan behandlingen fokuserar på symtomlindring, palliativbehandling och hjälp och stöd i hemmet. Sjuksköterskan ska arbeta utifrån hälso- och sjukvårdslagen med målet att stärka den drabbades livskvalitet och upprätthålla självbestämmanderätten. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att leva med Amyotrofisk lateralskleros. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats baserad på nio bloggar. Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier; Livet begränsas alltmer, oro för framtiden och omöjligt att vara självständig med sju underkategorier. Konklusion: Att få diagnosen påverkar personernas vardag på så sätt att livet begränsas alltmer.  De upplever att deras familjer har en stor betydelse för hur livet upplevs, ger en trygghet samt en vilja att fortsätta leva. Det finns en oro inför framtiden med blandade känslor av dödångest samt hopp och förtvivlan, men trots detta accepterar de sin sjukdom. Personerna får en vardag där det är omöjligt för dem att vara självständiga, med livsavgörande hjälpmedel samt ett beroende av assister. / Background:Amytrophic lateral sclerosis is an incurable progressive nerve disease that affects about 200 people each year. The disease means that the victim gradually loses body functions that make it difficult for the person to cope with his everyday life, with unaffected cognitive abilities. There is no cure but the treatment focuses on treating symptoms, palliative care and support.  The nurse should work on the basis of the health care law with the aim of strengthening the quality of life of the victim and maintaining selfdetermination. Aim: The aim was to describe people’s experiences of living with amyotrophic lateral sclerosis. Method:A qualitative content analysis with an inductive approach based on nine blogs. Results: From the analysis appeared three categories; Life is increasingly limited, worry about the future and impossible to be independent with seven subcategories. Conclusion: Getting the diagnosis affects everyday life so that life gets more limited. They find that their families are importeant for the way life is experiences, providing a sense of security and a willingness to continue life. There is a concern for the future with mixed feelings of death anxiety as well as hope and despair, despite this they accept their illness. People are given a dailey life where it is impossible for them to be independent, with life-giving tools and a dependence on assistants.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som leder till en ökad förstöring av de dopaminproducerande nervcellerna. Sjukdomen visar sig med symtom som rörelsehämning, muskelstelhet och skakningar. Det förekommer även kognitiva störningar som till exempel minnessvårigheter och talsvårigheter. För personer som lever med Parkinsons sjukdom innebär det en livslång behandling med medicinering. Det är en sjukdom som påverkar hela personens liv. Syfte: Syftet med arbetet är att sammanställa vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats för att belysa vilka erfarenheter patienter har av att leva med Parkinsons sjukdom. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. Datainsamlingen genomfördes i PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades med en kvalitativ granskningsmall från SBU och analyserades med en 5 stegsmodell från Forsberg & Wengström (2015). Resultat: Arbetets resultat bygger på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultatet är indelat i tre huvudkategorier, förändrad livssituation med underkategorierna kommunikation, anpassning till sin sjukdom och oviss framtid, medicinering med underkategorin kontroll över situationen och emotioner med underkategorierna stigma, oro och lidande i relation till sjukdomen. Konklusion: Patienter som lever med Parkinsons sjukdom har en erfarenhet av en förändrad livssituation i form av att behöva anpassa sig till olika hinder i vardagen. Medicineringen är en stor del i deras liv och innebär att de själva måste ha kontroll över sin medicin och oro kring om de som är involverade i deras vård har tillräcklig kunskap om hur medicinen fungerar. Det är en känslomässig sjukdom som innefattar frustration och tankar om att inte passa in i samhället. Patienterna lever i en ovisshet för hur morgondagen kommer att bli och hur framtiden på längre sikt kommer att vara. Det innefattade även rädsla för att bli dement och förlora sin självständighet. / Background: Parkinson’s disease is a neurological disease, that leads to an increased destruction of the dopamine producing neurons. The disease brings symptoms such as akinesia, rigidity and tremor. There are also cognitive symptoms, such as memory loss and speaking disabilities. For people living with Parkinson’s disease, it implicates a lifelong treatment with medication. It is a disease that has an impact on the whole person's life. Aim: The aim of this study is to compile scholarly articles with qualitative design to illuminate what experiences patients have of living with Parkinson’s disease Method: Literature study with a qualitative design. Data collection was sampled from PubMed and Cinahl. The articles were reviewed with a qualitative review template from SBU and where analysed with a 5-step model from Forsberg & Wengström (2015). Result: The study’s result is based on 12 qualitative scholarly articles. The result is divided into three main categories, changed life situation with the subcategories communication, adaption to the disease and uncertain future, medication with the subcategory control of the situation and emotions with the subcategories stigma, concern and suffering in relation to the disease. Conclusion: Patient’s living with Parkinson’s disease has an experience of a changed life situation, such as needing to adapt to different challenges in everyday life. Medication is a big part of their life, that implies that they have control of their own medication and they are concerned that the people that are involved in their care do not have enough knowledge about how the medication works. It is a disease that has an emotional aspect, that includes frustration and thoughts about not fitting in to society. The patients are living with an uncertainty about how their days will turn out and about how their future will be. It also included fear about developing dementia and lose their independence.

Bakgrund: Cirka 200 000 personer i Sverige uppskattas leva med symtom på hjärtsvikt. Risken för hjärtsvikt ökar med åldern och uppskattningsvis 10% av befolkningen över 80 år har hjärtsvikt. Hjärtsviktspatienter rapporterar att de har lägre livskvalitet och lider av psykiska besvär i högre utsträckning än de utan hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva hjärtsviktspatienters upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Allmän litteraturstudie på kvalitativ forskning med Polit och Becks niostegsmodell. 11 artiklar inkluderades och alla bedömdes ha hög eller medelhög kvalitet. Resultat: Sex huvudteman och sex subteman framkom: Uppfattning om livet – förändrad inställning till livet, begränsningar i livet; Förändrade relationer och livssituation – familj och vänner, livsvillkor; Känslomässiga förändringar – positiva känslor, negativa känslor; Upplevelsen av egenvård; Tankar om framtiden och Upplevelser av vården. Slutsats: Hjärtsvikt påverkar alla delar av livet både praktiskt och emotionellt. Deltagarnas sociala och ekonomiska status påverkades av sjukdomen. Många kände ångest och oro över sin sjukdom och upplevde behandlingen som påfrestande. De upplevde också begränsande fysiska symtom. Deltagarna lärde sig leva med sin sjukdom men det krävde god sjukvård. För att kunna genomföra egenvård behövdes ett bra samarbete med vårdpersonal. Ökad förståelse kan leda till effektivare interventioner och därmed förbättrad livssituation hos hjärtsviktspatienter och lägre samhällskostnader.Nyckelord: Kronisk hjärtsvikt, patientupplevelse, livssituation / Background: Approximately 200 000 people in Sweden have symptoms of heart failure. The risk of getting heart failure increases by aging and about 10% of the population over the age of 80 have heart failure. Patients with heart failure report lower quality of life and experience psychological difficulties.  Aim: To describe the experience of living with chronic heart failure. Method: Literature based review of qualitative research following Polit and Beck’s flow of tasks in a literature review. Eleven articles were included, and the quality was deemed as high or moderate.Results:  Six themes and six sub themes were found. Perception of life - adjusted attitude to life, limitations in life; Changes in relationships and situation in life - Family and friends, living conditions; Emotional changes - positive emotions, negative emotions; Experience of self-care; Thoughts regarding the future and Experiences from health care.  Conclusion: Heart failure affects all parts of life, both the practical and the emotional parts. The participant’s social and economic status were affected by the disease. Many experience anxiety and worry about their health and the treatment was stressful. They also experienced physical limitations. They learned how to live with their condition, but good health care was needed. Self-care required a good collaboration with healthcare professionals. Increased understanding for the patient experience can lead to better life situations and less economic burden.

Bakgrund: Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform där de drabbade är äldre män. Ungefär en av 20 dör i sjukdomen, men trots detta är det många patienter som ser det som en dödsdom. Män med prostatacancer blir påverkade av sin sjukdom i deras vardag, deras fysiska och emotionella hälsa samt i deras sociala liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att drabbas av prostatacancer. Metod: Fem narrativa berättelser i form av självbiografier har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet belyser mäns upplevelser av att drabbas av prostatacancer. Männen upplevde känslor av rädsla, oro och hopp samtidigt som de upplevde en förändrad livssituation och social tillvaro. De bearbetade det på olika sätt. Diskussion: Männen upplevde sin livskvalitet försämrad som konsekvens av ovisshet och begränsningar samtidigt som den främjades genom information, stöd och acceptans. De upplevde det svårt att välja behandling och behövde därför sjuksköterskans stöd. Konklusion: Stöd från sjuksköterskor och läkare anses vara betydelsefullt för att främja en god hälsa. Att förstå hur män med prostatacancer upplever sin förändrade livssituation kan hjälpa sjuksköterskor att bemöta dem på bästa sätt. / Background: Prostate cancer is Sweden´s most common form of cancer where the victims are mostly older men. About one in 20 dies from the disease, but despite this, many patients see it as a death sentence. Men with prostate cancer are getting affected every day in their social life, their physical and emotional health. Purpose: The purpose of the study was to describe men´s experiences of suffering from prostate cancer. Method: Five narrative stories in the form of autobiographies have been analyzed through qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The result illustrates men´s experiences of suffering from prostate cancer. Men experience feelings of fear, anxiety and hope at the same time as they experience an alteration in their life situation and social existence. They process it in different ways. Discussion: Men experience a deterioration in their quality of life as a consequence of uncertainty and limitations while being promoted through information, support and acceptance. They find it difficult to choose treatment and therefore need the nurse´s support. Conclusion: Support from nurses and doctors is considered important for promoting good health. A better understanding for men whom experience their changed life situation, can help nurses respond and help them in the best way.

Background: The aging population has become ha global phenomenon. The care for elderly people are therefore facing huge obstacles when it comes to meeting the aging population’s future needs. For various reasons many older people are seeking help and have to spend time in hospitals and when they return to their home environment they often have to rely on different health and care efforts. Aim: Describe older people’s experiences of their life situation and the different care interventions after hospitalization. Method: This study has a descriptive design with a qualitative approach and a total of nine individual semi-structured interviews were conducted. The collected material was analyzed using qualitative content analysis. Main result: An underlying theme appeard: The value of being independent, both past, present and future and were the overall result. After hospitalization the informants experienced numerous limitations that impaired their autonomy. The restrictions made them dependent on family members and effeorts from home care services to cope with the new situation. The informants were both adapted to and accepted the new situation and different values according to the new life situation could be discerned. The values could be various achievements, being outdoors or social interactions. Conclusion: To arrive home from the hospital with other conditions than prior hospital stay, is a transition that older people often have to go through. The older person needs help in this transition, both from the surroundings and the specialist nurse in the care of the elderly, as well as general nurses and assistant nurses have a significant role in how the new life situation is experienced. / Bakgrund: Den åldrande befolkningen har blivit ett globalt fenomen och det kommer att ställas krav på såväl sjukvård som vård- och omsorg av äldre personer för att kunna möta den åldrande befolkningens framtida behov. Många äldre personer vårdas av olika anledningar inom den slutna hälso- och sjukvården och när de återkommer till hemmet är de ofta i fortsatt beroende av olika vård- och omsorgsinsatser. Syfte: Beskriva äldre personers upplevelse av sin livssituation och av olika vård- och omsorgsinsatser efter sjukhusvistelse. Metod: Studien har en beskrivande design med en kvalitativ ansats och totalt har nio individuella semistrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Ett underliggande tema framträdde: Värdet av att vara självständig, i dåtid, nutid och framtid och var det övergripande resultatet. Informanterna upplevde efter sjukhusvistelsen olika begränsningar som försämrade deras självständighet. Begränsningarna gjorde dem beroende av närstående och insatser från hemtjänsten för att klara av den nya livssituationen. Informanterna anpassade sig till och accepterade den nya livssituationen och olika värden av betydelse för den nutida livssituationen kunde urskiljas. Dessa värden kunde vara olika framsteg, utomhusvistelse eller social samvaro. Slutsats: Att komma hem från sjukhuset med andra förutsättningar än innan sjukhusvistelsen är en transition som äldre personer ofta måste gå igenom. Genom transitionen behöver den äldre personen stöd och hjälp från omgivningen och specialistsjuksköterskan inom vård av äldre, liksom allmänsjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden har en betydande roll för hur den nya livssituationen upplevs.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en obotlig sjukdom som ofta drabbar personer i 50–60 års ålder. Sjukdomen finns ofta hos patienten långt innan diagnosen ställs och innebär en livsomställning med både fysiska och psykiska förändringar. I och med att sjukdomen är progreserande försämras livskvalitén ju längre patienten haft sjukdomen. Syfte: Syftet äratt beskriva hur människor med Parkinsons sjukdom upplever sin livssituation. Metod: Enkvalitativ studie som bygger på analys av fem självbiografier skrivna av personer som har drabbats av Parkinsons sjukdom utifrån metoden Att analysera berättelser. Resultat: De drabbade upplever en förändring i sitt liv och sin vardag efter att de diagnostiserats medParkinsons sjukdom. Men trots de utmaningar och svårigheter som upplevs finns en vilja om att fortsätta leva och ta tillvara på tiden. Personerna upplever även en vilja att kämpa för att bibehålla sina fysiska och psykiska funktioner och genom detta bibehålla en god livskvalitet. Konklusion: Personer som drabbas av Parkinsons sjukdom upplever en livsförändring. Men med en positiv livsinställning, stöd från anhöriga, andra personer som lider av Parkinsons sjukdom och sjuksköterska kan de drabbade uppleva en god hälsa trots sjukdomen. Sjuksköterskans kunnighet kring sjukdomen, förmåga att lyssna och sätta sig in i patientens livssituation är viktiga delar för en god vård. / Background: Parkinson's disease (PD) is an incurable disease that often begins to affect people in their 50s and 60s. Patients can have different symptoms several years before the diagnosis which affect their well-being. Diagnosis with PD means that a person’s life condition changes both physically and mentally. The patient’s quality of life is seriously affected and gets worse as the time passed due to the disease being progressive. Aim: The aim of the study is to describe how people with Parkinson's disease experience their life.Method: The study is based on a qualitative method “att analysera berättelser” and the data analysis is based on five autobiographies which were written by people suffering from PD. Results: It appears that patients who are living with PD experience a changed ife perspective and situation. Despite the challenges and difficulties in life, there is a willing to continue their life as well as possible and enjoy living in the moment. People also experience a willingness to try to maintain their physical and mental functions and thereby maintain a good quality of life. Conclusion: People who suffers from PD experience a life-changing situation. With a positive attitude and support from relatives and nurses, patients can still experience well-being and have a good quality of life. The nurse's knowledge of PD, ability to listen and understand the patient's life situation are important elements for providing a good care.

Bakgrund: Bröstcancer är näst vanligaste cancerformen som drabbar yngre kvinnor. Vid yngre åldrar är sjukdomen oftast avancerad med högre mortalitet och skapar stort lidande för de drabbade kvinnorna. Syfte: Belysa yngre kvinnors tankar och upplevelser som infinner sig i livet efter en bröstcancerdiagnos. Metod: Kvalitativ metod genomfördes av bloggar där examensarbetet använt sig av innehållsanalys för att kunna beskriva en ny helhet av texten. Resultat: Resultatet visade att kvinnor upplevde svårigheter i att strukturera upp sin vardag, då de fick leva med ständig rädsla. Leva med sjukdomen innefattade mentala och kroppsliga påfrestningar. Trots detta fann kvinnorna ändå positiva stunder som ingav styrka och energi. Att orka leva i nuet och våga planera för framtiden med vänner och anhöriga, gjorde att det infann sig känsla av samhörighet hos de drabbade kvinnorna.  Konklusion: Det är centralt med ett bemötande från sjuksköterskan byggt på empati och förståelse för att förebygga vårdlidande. / Background: Breast cancer is the second most common form of cancer affecting younger women. The disease is usually more advanced with younger women, and has a higher mortality rate resulting in greater suffering for the women and their relatives. Existential concern and questions arise within the women and they usually trust the health service for advice, support and answers. Objective: To shed light on younger women’s thoughts and experiences that occur in life after a breast cancer diagnosis. Method: Qualitative method was carried out by blogs where the degree project used content analysis to describe a new whole of the text. Finding: The results showed that the women experienced difficulties with daily organisation and had a constant feeling of fear. Living with the diesease resulted in mental and physical stress. However the women had moments of positivity whitch in turn lead to increased strengh and energy. Being able to live in the moment and daring to plan for the future with friends and family lead to a sense of belonging amongst the affected women. Conclusion: It´s important that the nurse’s treatment is based on empathy and an understanding to prevent care suffering.

Syftet med studien är att undersöka hur kvinnans livssituation har förändrats i det svenska samhället sedan 1940-talet och om kvinnorna själva upplevt skillnader/förändringar kopplat till deras könsroll och position. Vi har valt att undersöka kvinnornas livssituation utifrån tre områden: karriär, privatliv och relationer. Studiens frågeställning var ”Hur ser kvinnor i Halmstad på de förändringar av könsrollerna som ägt rum sedan 1940-talet?” Resultatet har samlats in via åtta livsvärldsintervjuer tillhörande den kvalitativa metodologin med en induktiv förståelseansats samt ett fenomenologiskt förhållningssätt. För att analysera resultatet har Yvonne Hirdmans teori om genussystem samt George Herbert Meads socialisationsteori tillämpats. Studiens huvudsakliga resultat visar att kvinnor märkt att det har skett stora förändringar av könsrollerna sedan 1940-talet. De är positiva och tacksamma för den samhällsstrukturella utvecklingen. Vi kan utläsa att kvinnorna är fast i de mer traditionella könsrollerna vilket visar att könsrollerna är svårförändeliga. Kvinnorna uttrycker dessutom en positiv inställning till att unga kvinnor i dagens samhälle har bättre förutsättningar för att stäcka ut sin kvinnliga roll. / The aim of the study is to investigate how women's life situation has changed in the Swedish society since the 1940s and whether the women themselves have experienced differences/changes linked to their gender role and position. We have chosen to investigate the women's life situation based on three important areas: career, private life and relationships. The study's question was "How do women in Halmstad view the changes in gender roles that have taken place since the 1940s?" The results have been collected via eight life-world interviews belonging to the qualitative methodology with an inductive understanding approach and a phenomenological approach. To analyze the results, Yvonne Hirdman's theory of gender systems and George Herbert Mead's socialization theory have been applied. The main results of the study show that women have noticed that there have been major changes in gender roles since the 1940s. They are positive and grateful for the social structural development. We can deduce that the women are stuck in the more traditional gender roles, which shows that the gender roles are difficult to change. The women also express a positive attitude to the fact that young women in today's society have better conditions for expanding their female role.

The aim of this study is to investigate what psyhosocial problems that occur among congestive heart failure patients and what needs for patient education related to self-care that exists within this group. The method is a literature review. The result identifies psyhosocial problems that arise in the daily life of congestive heart failure patients and how these affect their life sitation. / Syftet med denna litteraturstudie är att undesöka vilka psykosociala problem som förekommer bland patienter med kronisk hjärtsvikt, samt vilka behov av patientundervisning kring egenvård som existerar inom denna grupp. Metoden är en litteraturstudie. Resultatet identifierar psykosociala problem som uppkommer i hjärtsviktspatienters dagliga liv och hur dessa påverkar deras livssituation.