Omkring 5 procent av kvinnor i 20 årsåldern lider av urininkontinens och antalet stiger med åren, mörkertalet tros vara stort. Få av dessa kvinnor söker vård och syftet med examensarbetet var att sammanställa och kartlägga faktorer som är avgörande om kvinnor söker vård eller inte vid urininkontinens. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie. 21 artiklar ingick och kvalitativ innehållsanalys av data genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans metod. Resultatet visar att normalisering av symtom är den största anledningen till att kvinnor inte söker vård, följt av skamkänslor, bristande samspel med vården, copingstrategier, kunskapsbrist om urininkontinens och kulturella/språkliga hinder. Kvinnor söker i första hand vård när symtombördan blivit för stor, följt av att de får tillgång till kunskap om urininkontinens, när livskvaliteten påverkas negativt, att problemet upptäcks vid vårdkontakt av annat skäl, oro eller av socioekonomiska skäl. Slutsats utifrån dessa data är kunskapsbrist det som leder till att kvinnor normaliserar eller skäms över sina besvär och därför söker vård först när symtomen blivit så svåra att livskvaliteten påverkas negativt.

Bakgrund: En av de vanligaste behandlingarna mot bröstcancer är cytostatika. Denna behandling upplevs som påfrestande då det ger biverkningar i form av illamående, trötthet, smärta och håravfall. Yngre kvinnor som ej genomgått menopaus och insjuknar i bröstcancer är i en annan period i livet jämfört med de i genomsnittsåldern (60+). Det är därför viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat för att kunna bemöta dessa kvinnor under deras behandling med cytostatika och hur det kan påverka deras dagliga liv. Personcentrerad omvårdnad utgår ifrån deras livssituation och bidrar förhoppningsvis till ett minskat lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa yngre kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Resultatet har analyserat med inspiration av Graneheim och Lundmans sammanställning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysförfarandet resulterade i tre kategorier: Kroppsliga förändringar, Emotionella reaktioner och Längtan till ett vanligt liv. Kroppsliga förändringar har underkategorin: Att förlora sitt hår. Resultatet indikerar på att cytostatikans effekter påverkade kvinnorna negativt. Håravfallet gav en förändrad självbild och framkallade en känslostorm där ångest och rädsla var mest framträdande. Trots cytostatikabehandlingens effekter kände kvinnorna hopp och en längtan att få återgå till sitt vanliga liv. Slutsats: Det var när cytostatikabehandlingen påbörjades som kvinnorna i studien upplevde att de blev sjuka. Cytostatikabehandlingen medförde en insikt av allvaret i situationen när effekten av cytostatikan främst gav kvinnorna kroppslig påverkan. En fördjupad förståelse för dessa kvinnors situation ger sjuksköterskan större möjlighet att skapa ett bättre möte och ge personcentrerad omvårdnad utifrån deras individuella förutsättningar. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskan ska få en djupare förståelse för hur cytostatikabehandling kan påverka yngre kvinnors livssituation.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen i världen bland kvinnor. Yngre kvinnor får ofta sämre prognos än äldre eftersom de ofta utvecklar en aggressiv cancerform och svarar sämre på behandling. Trots att bröstcancer är den vanligaste cancerformen är forskning underrepresenterat bland yngre kvinnor med bröstcancer. I sjuksköterskans omvårdnad ingår ansvar att ge information och stöd under behandlingsperioden. Det är viktigt att förstå yngre kvinnors lidande för att lättare möta deras behov. Syfte: Syftet var att beskriva yngre kvinnors upplevelser av att genomgå behandling mot bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Analysen resulterade i två teman. Första temat var betydelsen av stöd med subteman upplevelse av att få stöd, upplevelse av otillräckligt stöd och upplevelse av att själva stötta familjen. Andra temat var sjukdomens påverkan på kroppen med subteman upplevelse av kroppsförändringaroch upplevelse av påverkad fertilitet.Slutsats: Patienterna upplevde sig begränsade till följd av behandling, de upplevde sorg och oro. Patienterna hade svårt att stötta familjen när de själva behövde stöd. Stöd från anhöriga, familj och sjuksköterska var viktigt för dem. Dock upplevde några av kvinnor att det emotionella stödet från sjukvårdspersonalen samt information om behandling var bristfällig. Patienterna upplevde också kroppspåverkan till följd av behandling negativt.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en viljestyrd viktnedgång bland kvinnor som upplever sig vara för tjocka och därför vill gå ner i vikt. Yngre kvinnor som insjuknar i AN är i regel mellan 12–25 år och har en överdriven rädsla för att gå upp i vikt och har därför ett onormalt förhållningssätt till kost och fysisk aktivitet. Det är inte ovanligt att yngre kvinnor med AN förnekar sin sjukdom trots en utpräglad undervikt. AN är ofta en långdragen sjukdom som kan pågå under 5-15 år. Vid tidig insatt behandling kan tillfrisknandet gå betydligt fortare.    Syfte: Syftet med studien var att beskriva yngre kvinnors upplevelse av att leva med Anorexia Nervosa. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tre patografier utifrån yngre kvinnors upplevelse av att leva med AN har utförts. Data har analyserats med Graneheims och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom fem kategorier: förändrad självbild, matens betydelse, känna behov av kontroll, upplevelsen av att bestraffa sig själv och känna rädsla och ensamhet. Slutsats: I resultatet framkom yngre kvinnors upplevelser som var både negativa och positiva känslor som påverkade kvinnorna i vardagen. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta yngre kvinnor med AN krävs förståelse för yngre kvinnors livsvärld samt kunna se individuella behov. I framtiden kan det behövas mer forskning hur yngre kvinnor upplever att leva med AN då det sker en ökning av sjukdomen AN bland yngre kvinnor.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor över hela världen. Till skillnad från äldre kvinnor drabbas yngre kvinnor oftare av en mer aggressiv cancerform. Att få diagnosen bröstcancer kan innebära stora förändringar i livet med behandlingar som orsakar svåra biverkningar och oförutsägbara sjukhusbesök, en omställning som kan komma att påverka livskvalitén för de unga drabbade kvinnorna. I samband med de biverkningar som uppkommer till följd av behandling krävs stöd från både hälso-och sjukvård och anhöriga. Personcentrerad omvårdnad ligger till grund för att främja den psykiska, fysiska och existentiella hälsan hos vårdsökande person.Syfte: Att beskriva upplevelser av att genomgå bröstcancerbehandling som ung kvinna.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökning gjordes i Medline och CINAHL. Resultatet framställs av 12 vetenskapliga artiklar.Resultat: Innefattar två kategorier följt av sex subkategorier. Kategorierna är: upplevelser av den psykosociala påverkan som kan uppstå vid behandling samt upplevelser av biverkningar efter bröstcancerbehandling.Slutsatser: Huvudfynd i de 12 artiklarna fokuserade främst på bristfällig information från hälso-och sjukvård gällande bröstcancerbehandling, samt de konsekvenser som förändrad kroppsbild efter genomgående behandlingen kom att få.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) kännetecknas av att medvetet minska i vikt och samtidigt bibehålla en känsla av att vara överviktig. Sjukdomen tyder på en viktnedgång som understiger 15 procent av den normala kroppsvikten. De yngre kvinnorna med AN kan mötas i öppenvården men även i slutenvården beroende på sjukdomens utsträckning. I möten har relationen mellan kvinnan och sjukvårdspersonal en stor inverkan på kvinnans upplevelser av möten och kan avspegla hur kvinnan upplever sin situation.   Syfte: Syftet var att beskriva yngre kvinnor med Anorexia Nervosas upplevelser av möten med sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ metod där en induktiv ansats tillämpades. Studien var baserad på fem patografier som analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom fem huvudkategorier: Bli tagen på allvar, Känna förtroende, Känna sig utlämnad, Bristande tillit och Känna oro och rädsla. I möten beskrev de yngre kvinnorna med AN hur de mötte sjukvårdspersonal som ingav ett lugn och som var genuint intresserade att lyssna till kvinnornas berättelser. De yngre kvinnorna kunde även uppleva att de ständigt tvingades upprepa sig i möten. Känslan av bristande tillit stärktes när sjukvårdspersonalen inte visade sympati eller när de uppträdde på ett okänsligt sätt. Även känslor av oro och rädsla kunde uppkomma i möten med sjukvårdspersonal.  Slutsats: Resultatet gav en inblick i yngre kvinnor med ANs upplevelser av möten med sjukvårdspersonal. Det framgick att det var av vikt att möta sjukvårdspersonal som ingav ett förtroende och där kvinnorna upplevde att de blev tagna på allvar. Kvinnorna kunde också uppleva att de tvingades upprepa sig i möten men även att de inte kände sig förstådda av sjukvårdspersonalen. En ökad förståelse för de yngre kvinnorna med AN kan ge ökad kunskap för sjukvårdspersonalen i framtida möten.

Syftet med studien var att beskriva det dagliga livet för yngre kvinnor med urininkontinens. Sju stycken kvinnor intervjuades och en öppen fråga ställdes för att få fram studiens syfte. Kvalitativ innehållsanalys genom Lundman & Hällgren Graneheim(2012) användes som analysmetod. Studiens resultat visade att urininkontinens förde med sig en rad konsekvenser för den unga kvinnan. I det dagliga livet innebar det att livet blev mindre aktivt och då var det främst påverkan på den fysiska aktiviteten kvinnorna tog upp och upplevde som ett problem. Upplevelsen att känna sig ensam, okvinnlig och mindre sexuellt attraktiv förekom och rädslan fanns ständigt där att läckaget skulle upptäckas. Kvinnan låg steget före och tänkte förebyggande genom att planlägga vart toaletter fanns, dricka minimalt och anpassa sin klädsel. Urininkontinens upplevdes svårt att prata om och var inget självklart som delades med sin närmaste familj eller vänner. Sammanfattningsvis blev konsekvenserna och anpassningarna att den unga kvinnan med urininkontinens levde i ständig beredskap i vardagen. / The aim of the study was to describe the daily lives of younger women with urinary incontinence. Seven women were interviewed and one open question was asked to produce the study's purpose. Qualitative content analysis by Hällgren Graneheim & Lundman (2012) was used as the analysis method. The study results showed that urinary incontinence entailed a number of consequences for the young woman. In daily life it meant that life became less active and then it was mainly the effect on the physical activity women took up and experienced as a problem. Experience to feel alone, unfeminine and less sexually attractive occurred and the fear was constantly there that the leakage could be detected. The woman thought prevention by designing their everyday lives. Urinary incontinence was experienced hard to talk about and were no obvious shared with their immediate family or friends. In summary, the consequences and the adjustments to the young woman with urinary incontinence lived in constant readiness in everyday life.

Bakgrund: Bröstcancer är näst vanligaste cancerformen som drabbar yngre kvinnor. Vid yngre åldrar är sjukdomen oftast avancerad med högre mortalitet och skapar stort lidande för de drabbade kvinnorna. Syfte: Belysa yngre kvinnors tankar och upplevelser som infinner sig i livet efter en bröstcancerdiagnos. Metod: Kvalitativ metod genomfördes av bloggar där examensarbetet använt sig av innehållsanalys för att kunna beskriva en ny helhet av texten. Resultat: Resultatet visade att kvinnor upplevde svårigheter i att strukturera upp sin vardag, då de fick leva med ständig rädsla. Leva med sjukdomen innefattade mentala och kroppsliga påfrestningar. Trots detta fann kvinnorna ändå positiva stunder som ingav styrka och energi. Att orka leva i nuet och våga planera för framtiden med vänner och anhöriga, gjorde att det infann sig känsla av samhörighet hos de drabbade kvinnorna.  Konklusion: Det är centralt med ett bemötande från sjuksköterskan byggt på empati och förståelse för att förebygga vårdlidande. / Background: Breast cancer is the second most common form of cancer affecting younger women. The disease is usually more advanced with younger women, and has a higher mortality rate resulting in greater suffering for the women and their relatives. Existential concern and questions arise within the women and they usually trust the health service for advice, support and answers. Objective: To shed light on younger women’s thoughts and experiences that occur in life after a breast cancer diagnosis. Method: Qualitative method was carried out by blogs where the degree project used content analysis to describe a new whole of the text. Finding: The results showed that the women experienced difficulties with daily organisation and had a constant feeling of fear. Living with the diesease resulted in mental and physical stress. However the women had moments of positivity whitch in turn lead to increased strengh and energy. Being able to live in the moment and daring to plan for the future with friends and family lead to a sense of belonging amongst the affected women. Conclusion: It´s important that the nurse’s treatment is based on empathy and an understanding to prevent care suffering.