The purpose of this study is to portray conflict managing associated with children in a small class and what problems they may face each day at school. What types of conflicts and what consequences do teachers practice? This study is based on these following questions: Is there any difference for solving/measure for students with psychosocial problems or ADHD in a conflict or does teachers still works with the same methods? What types of conflict solving does schools use? What is important to consider with students in a small class who has psychosocial problems and ADHD to prevent conflicts? Summary: To answer my questions in this study, I´ve used qualitative methods, interviews and observations. I have used my cellphone for recording the interviews so that all content from the informers are accurate. My theoretical points concerns on having strict rules both inside and outside the classroom. Teachers in school use first one method in conflict solving, a need based approach, which means that teachers first listens to the involved students and interacts thereafter. Every school in Sweden has a document called Plan for equal treatment, which guides teachers on how to deal with conflicts. They also use other rapports such as arrangement plan and incident rapport. The conclusion of my study is that children with psychosocial problems do feel better harmony with strict rules. They need guidance and goals so they know what to do and what is expected of them. If the rules bend, it is more likely that conflicts and other disorder in the classroom emerges.

Att samverka vid socialt arbete är ett aktuellt tema eftersom två nya lagrum har tillkommit under de senaste åren. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rätt till social trygghet, jämlika levnadsvillkor och självbestämmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, där respondenternas svar har jämförts beträffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment. Det som framkom överensstämde med befintlig forskning, att samverkan har stor betydelse för att uppnå positiva effekter som leder till en ökad livskvalitet för individen. Vidare förtydligar både vår studie samt övrig forskning att individen bör inkluderas som en resurs i samverkansprocessen, för att uppnå effekter av självbestämmande vilket kan ge en social trygghet. / To cooperate in social work is a current theme as two new sections of the law has arisen in the recent years. These make clear that collaboration should take place between local governments when working with individuals with psychosocial problems. The purpose of the study was to examine how collaboration work between the municipality and county meets the individual's right to social security, equal living conditions and self-determination. In this study, where four professional performers and six individuals with psychosocial problems participated, the respondents' answers to how they experience that the interaction meets the intention of the law where compared. The results were analyzed using an inductive thematic approach and using systems theory and empowerment. The findings were consistent with existing research, that interaction is very important for achieving positive effects that lead to a better quality of life for the individual. Further clarifies both our study and other research that the individual should be included as a resource in the collaborative process, to achieve the effects of self-determination, which can provide a social security.

The aim of this study is to investigate what psyhosocial problems that occur among congestive heart failure patients and what needs for patient education related to self-care that exists within this group. The method is a literature review. The result identifies psyhosocial problems that arise in the daily life of congestive heart failure patients and how these affect their life sitation. / Syftet med denna litteraturstudie är att undesöka vilka psykosociala problem som förekommer bland patienter med kronisk hjärtsvikt, samt vilka behov av patientundervisning kring egenvård som existerar inom denna grupp. Metoden är en litteraturstudie. Resultatet identifierar psykosociala problem som uppkommer i hjärtsviktspatienters dagliga liv och hur dessa påverkar deras livssituation.

Forskning visar att Sveriges unga rapporterar lägst psykiskt välbefinnande av alla EU-länder. Trots att den psykiska ohälsan orsakar höga samhällskostnader och lidande både för de drabbade och dess anhöriga, finns det inget entydigt svar på varför unga svenskar och barn mår så dåligt. Denna studie genomfördes då det finns en brist på forskning gällande främst yngre barn om vilka faktorer som orsakar försämrad psykosocial hälsa. En kvalitativ metod valdes för att fånga skolkuratorers och skolsköterskors subjektiva upplevelser av vilka faktorer som orsakar psykosociala problem hos barn i grundskoleålder. Det insamlade materialet har bearbetats med hjälp av en tematisk analys. Resultaten visar att faktorer som sociala medier, föräldrars engagemang, föräldrars skilsmässa, neuropsykiatriska diagnoser, ångest, skav i kamratskap, ökade krav på prestation och den fysiska skolmiljön hade betydelse för barns psykosociala hälsa. / Research shows that Sweden's young people report the lowest psychological well-being of all EU countries. Despite the fact that mental illness causes high social costs and suffering both for the affected and their relatives, there is no clear answer to why young Swedes and children feel so badly. This study was carried out as there is a lack of research concerning mainly younger children about which factors cause deteriorating psychosocial health. A qualitative method was chosen to capture school counselors' and school nurses' subjective experiences of which factors cause psychosocial problems in children of primary school age. The collected material has been processed using a thematic analysis. The results show that factors such as social media, parental involvement, parental divorce, neuropsychiatric diagnoses, anxiety, friction in friendships, increased performance demands and the physical school environment were important for children's psychosocial health.

<p>Allmänläkare i primärvården är den första vårdgivare som människor i behov av psykisk hjälp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primärvården i enskilda länder. I syfte att hitta nya frågeställningar och få djupare förståelse av hur primärvården fungerar med avseende på psykiskt sjuka intervjuades elva allmänläkare i en kroatisk stad. Insamlade data från intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmänläkare upplever en hög arbetsbelastning. Deras tid för samtal med psykiskt sjuka är väldigt begränsad. Behandling med psykofarmaka blir ofta det enda vårdalternativet. Psykosociala problem och psykotrauma förekom ofta som konsekvens av krig. Sjukpensionering av krigsveteraner med PTSD-diagnos blev en omdiskuterad fråga. Undersökningen visar att det kan bli ansträngande för allmänläkare att behandla psykisk ohälsa. De behandlar dessutom majoriteten av psykiskt sjuka men deras vård kompletteras inte med några psykosociala tjänster. Behovet av psykiskt stöd blir inte bemött hos många patienter.</p>

Allmänläkare i primärvården är den första vårdgivare som människor i behov av psykisk hjälp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primärvården i enskilda länder. I syfte att hitta nya frågeställningar och få djupare förståelse av hur primärvården fungerar med avseende på psykiskt sjuka intervjuades elva allmänläkare i en kroatisk stad. Insamlade data från intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmänläkare upplever en hög arbetsbelastning. Deras tid för samtal med psykiskt sjuka är väldigt begränsad. Behandling med psykofarmaka blir ofta det enda vårdalternativet. Psykosociala problem och psykotrauma förekom ofta som konsekvens av krig. Sjukpensionering av krigsveteraner med PTSD-diagnos blev en omdiskuterad fråga. Undersökningen visar att det kan bli ansträngande för allmänläkare att behandla psykisk ohälsa. De behandlar dessutom majoriteten av psykiskt sjuka men deras vård kompletteras inte med några psykosociala tjänster. Behovet av psykiskt stöd blir inte bemött hos många patienter.