Taluppfattning utgör en betydelsefull del i läroplanens kursplan för matematik i grundskolan. Lärare som undervisar i matematik behöver vara väl införstådda i innebörden av taluppfattning för att kunna förstå och möta elevers matematiska utveckling. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga forsknings om barns taluppfattning i tidig grundskoleålder. Den metod som tillämpats i kunskapsöversikten är litteratursökning. Resultatet har sin utgångspunkt i tolv vetenskapliga artiklar från olika delar av världen som kategoriserats utifrån tre identifierade områden inom forskningsfältet. De tre områdena är: taluppfattning som begrepp, förutsättningar för taluppfattning och didaktiska möjligheter. Dessa tre är ledande för arbetets tema och struktur och används som syntes i arbetets slutsats.

Forskning visar att Sveriges unga rapporterar lägst psykiskt välbefinnande av alla EU-länder. Trots att den psykiska ohälsan orsakar höga samhällskostnader och lidande både för de drabbade och dess anhöriga, finns det inget entydigt svar på varför unga svenskar och barn mår så dåligt. Denna studie genomfördes då det finns en brist på forskning gällande främst yngre barn om vilka faktorer som orsakar försämrad psykosocial hälsa. En kvalitativ metod valdes för att fånga skolkuratorers och skolsköterskors subjektiva upplevelser av vilka faktorer som orsakar psykosociala problem hos barn i grundskoleålder. Det insamlade materialet har bearbetats med hjälp av en tematisk analys. Resultaten visar att faktorer som sociala medier, föräldrars engagemang, föräldrars skilsmässa, neuropsykiatriska diagnoser, ångest, skav i kamratskap, ökade krav på prestation och den fysiska skolmiljön hade betydelse för barns psykosociala hälsa. / Research shows that Sweden's young people report the lowest psychological well-being of all EU countries. Despite the fact that mental illness causes high social costs and suffering both for the affected and their relatives, there is no clear answer to why young Swedes and children feel so badly. This study was carried out as there is a lack of research concerning mainly younger children about which factors cause deteriorating psychosocial health. A qualitative method was chosen to capture school counselors' and school nurses' subjective experiences of which factors cause psychosocial problems in children of primary school age. The collected material has been processed using a thematic analysis. The results show that factors such as social media, parental involvement, parental divorce, neuropsychiatric diagnoses, anxiety, friction in friendships, increased performance demands and the physical school environment were important for children's psychosocial health.