<p>Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen av de föreställningar om psykiskt funktionshinder som påverkar mötet mellan hemtjänstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frågeställningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, våra frågor är: Vilka upplevelser/föreställningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka föreställningar påverkar personalens förutsättningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsättningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet är insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde två gruppintervjuer med totalt åtta informanter där samtliga arbetar inom hemtjänst. När vi sedan analyserade vårt material använde vi oss av Elias & Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering. Den tidigare forskning som vi har använt oss är Nyströms studier om professionella vårdgivare och Astvik & Aronssons rapport om när psykiatrin möter hemtjänsten.</p><p> </p><p>Vi har genom att genomfört denna uppsats kommit fram till att det som både tidigare forskning och vår egen undersökning visar på är att personalen önskar mer utbildning och handledning om psykiskt funktionshinder. Med hjälp av Elias & Scotsons teori kunde vi även se att de psykiskt funktionshindrade blir en outsidergrupp och hemtjänstgruppen blir de etablerade. De föreställningar som finns om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare leder till att det skapas ett utanförskap. Att det sker en generalisering av personalen försvårar möjligheten att ge god omsorg till dessa omsorgstagare, det skapar även ett utanförskap. Slutligen anser vi att utbildning och utökad kunskap skulle minska den generalisering av de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare som fortgår i dagsläget.</p>

Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen av de föreställningar om psykiskt funktionshinder som påverkar mötet mellan hemtjänstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frågeställningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, våra frågor är: Vilka upplevelser/föreställningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka föreställningar påverkar personalens förutsättningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsättningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet är insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde två gruppintervjuer med totalt åtta informanter där samtliga arbetar inom hemtjänst. När vi sedan analyserade vårt material använde vi oss av Elias &amp; Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering. Den tidigare forskning som vi har använt oss är Nyströms studier om professionella vårdgivare och Astvik &amp; Aronssons rapport om när psykiatrin möter hemtjänsten.   Vi har genom att genomfört denna uppsats kommit fram till att det som både tidigare forskning och vår egen undersökning visar på är att personalen önskar mer utbildning och handledning om psykiskt funktionshinder. Med hjälp av Elias &amp; Scotsons teori kunde vi även se att de psykiskt funktionshindrade blir en outsidergrupp och hemtjänstgruppen blir de etablerade. De föreställningar som finns om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare leder till att det skapas ett utanförskap. Att det sker en generalisering av personalen försvårar möjligheten att ge god omsorg till dessa omsorgstagare, det skapar även ett utanförskap. Slutligen anser vi att utbildning och utökad kunskap skulle minska den generalisering av de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare som fortgår i dagsläget.

Bakgrund: Bakgrunden till denna c-uppsats var ett uppdrag som givits av Åre kommun som ville kartlägga målgruppen psykiskt funktionsnedsattas livssituation. Syfte: Syftet med denna c-uppsats var att få kunskap om levnadsvillkor för målgruppen psykiskt funktionsnedsatt. De livsområden som valts att studera är, boende och fritid. Metod: Strävan var att genomföra en totalundersökning, genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning. Urvalskriterium var personer över 18 år bosatta i Åre kommun, och som sökt hjälp/stöd på grund av psykisk funktionsnedsättning. Resultat: Detta resulterade i en urvalsgrupp av 20 personer varav 16 svarade, svarsfrekvens 80 %. 13 personer var i arbetsför ålder, en av dessa angav lön som sin huvudsakliga inkomstkälla. Samtliga i urvalsgruppen hade ett eget boende, ingen var hemlös och ingen bodde i gruppboende eller servicehus. Majoriteten var nöjd med sitt boende. De vanligaste stöd insatserna i hemmet var boendestöd och hemtjänst. De aktiviteter som utfördes var ensamaktiviteter, passiva aktiviteter inom hemmets fyra väggar. Det fanns flera aktiviteter personerna önskade utföra, aktiviteter som var tillsammans med andra samt fysiska. Slutsats: Resultatet av denna undersökning visar att ensamhet och dålig ekonomisk situation är ett hinder för målgruppen psykiskt funktionsnedsatta. Detta är inget liv personerna önskar att leva. De vill utför aktiviteter utanför sitt hem. De önskar vara delaktiga i samhället inte segregerade.

Abstract Author: Veronica Lergeborg Title: Kustkraft – a cooperation project from the perspective of the inside. Supervisor: Ulf Drugge Assessor: Agneta Hedblom Keywords: employment, mental unhealthy, quality of life, SF-36, mentally disabled The aim of this study was to evaluate a local employment project, called “Kustkraft”. The project is a cooperation between three municipalities and the county council in Kalmar County. Financier of the project has been the Swedish government. One of project’s targets was to increase the quality of life for mentally disabled people. My work was to investigate, using Health Survey - SF-36, if the quality of life has been higher for the participants in the project. The first measure has been done in the beginning of the project and the second measure has been done after one year. The methods of this study are both qualitative and quantitative. I have used a scientific questionnaire complemented with some interviews. The conclusion of this study is that the participants in the project “Kustkraft” feel that they have increased their quality of life during the time of the project.

<p>Abstract</p><p>Author: Veronica Lergeborg</p><p>Title: Kustkraft – a cooperation project from the perspective of the inside.</p><p>Supervisor: Ulf Drugge</p><p>Assessor: Agneta Hedblom</p><p>Keywords: employment, mental unhealthy, quality of life, SF-36, mentally disabled</p><p>The aim of this study was to evaluate a local employment project, called “Kustkraft”. The project is a cooperation between three municipalities and the county council in Kalmar County. Financier of the project has been the Swedish government. One of project’s targets was to increase the quality of life for mentally disabled people. My work was to investigate, using Health Survey - SF-36, if the quality of life has been higher for the participants in the project. The first measure has been done in the beginning of the project and the second measure has been done after one year. The methods of this study are both qualitative and quantitative. I have used a scientific questionnaire complemented with some interviews. The conclusion of this study is that the participants in the project “Kustkraft” feel that they have increased their quality of life during the time of the project.</p>

Min studie handlar om bemötande av psykiskt funktionshinder. Syftet med min uppsats är att beskriva och belysa hur bemötandet av människor med psykiska funktionshinder/funktionsnedsättningar kan gestalta sig. Genom min undersökning hoppas jag kunna bidra med kunskap om situationen för människor med psykiska funktionshinder i syfte att öka förståelsen i bemötandet av personer med psykiska funktionshinder. I min studie använde jag mig av kvalitativ metod för jag ansåg att det var bäst för min uppsats. Jag intervjuade tre personer, två personer som arbetar på ett boende för psykiskt funktionshinder. Den andre personen var en anhörig till en person med schizofreni. När en person har haft en psykisk sjukdom eller psykisk störning kan det leda till att hon/han får ett psykiskt funktionshinder. Personer som har psykiskt funktionshinder har oftast svårt med sin dagliga livsföring. De behöver hjälp med laga mat med mera. Det finns människor som har fördomar gentemot personer med psykiskt funktionshinder på grund av att de inte har kunskapen om psykiskt funktionshinder. Oftast har de personer som har fördomar fått dessa genom exempelvis media. Anledningen till denna studie är att undersöka hur personer med psykiskt funktionshinder blir bemöta i både sjukvården och i samhället. / My study is about the treatment of people that has psychic functional disorder. The aim of my study is to describe and shed a light on how people with psychic functional disorder are treated. The goal with this paper is to increase the understanding towards persons that have psychic functional disorder. In my study I used qualitative method beacuse I considered that it was the best method for my study. I interviewed three persons, two persons that worked at a place where pepole whit psychic functional disorder live. The other one was a relative to a person with schizophrenia. When a person has had a psychic disease or psychic disturbance it could lead to psychic functional disorder. Persons that have psychic functional disorder have trouble with every day life. They need help with cooking and other things. There are people who have predjudices against persons that have psychic funtional disorder beacuse they don´t have the knowledge about pepole with psychic funtional disorder. Those persons that have predjudices have often received this for exsample through the media. The purpose with this study is to look into how people with psychic functional disorder are treated both in society and in medcial service. It is important that people can feel compassion for other human beings.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång. Deltagarna i studien kommer benämnas som medforskare, detta för att utan deras deltagande i intervjuerna hade inte denna studie varit genomförbar. Detta syftar inte till att de medverkande intervjupersonerna har bidragit på något annat sätt än genom intervjuer. Individernas psykiska ohälsa lämnas till dem att definieras då studien avser att undersöka upplevelsen av ett fenomen och inte hälsotillståndet. Det empiriska materialet består av fyra semistrukturerade intervjuer som utförts på en verksamhet som riktar sig till att tillhandahålla en arbetsträning för personer med psykisk ohälsa. Resultatet visade på att det råder en upplevd stigmatisering mot personer med psykisk ohälsa i arbetslivet. Detta anses ha sin grund i en okunskap som därmed påverkar bemötandet i relation till arbetslivet och omgivningen. Under studien lyfts därför vikten av att öppet kunna kommunicera om sin ohälsa till arbetsgivare och kollegor. Betydelsen av en arbetsträning eller ett arbete framkommer i studien vara av stor betydelse.

<p>Uppsatsens syfte är att få en fördjupad kunskap i socialtjänstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgår från fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare från boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrån teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framträdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgår från två teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM.</p><p>Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemål om förbättringar. De faktorer som uppfattades som viktiga för en fungerande vardag var en stabil relation med sin boendestödjare som hjälper dem i kontakten med andra människor och myndigheter. Resultatet visade också att intervjupersonerna var osäkra på vad som ingår i deras boendestöd.</p>

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i psykiatrisk rehabiliteringsteori som var de viktigaste stödjande och hindrande faktorerna för att deltagare i arbetslivsinriktad rehabilitering skulle kunna slutföra gymnasial/eftergymnasial utbildning och få ett arbete på dagens arbetsmarknad. Deltagarna i denna studie kom från fyra verksamheter inom Supported Education (SEd) i Sverige. Faktorerna för både stödjande och hindrande faktorer ville jag få fram i prioritetsordning, eftersom jag från tidigare forskning upplevde det svårt att veta vad som först ska prioriteras i arbetet med rehabilitering genom utbildning och arbete/anställning. Detta för att skapa en djupare förståelse för vad som är viktigt för personer med psykiska funktionshinder/ohälsa för att påbörja och slutföra utbildning, men också för att se om tjänsten SEd har potential att användas inom socialt arbete i form av arbetslivsinriktad rehabilitering och återhämtningsinriktat stöd för psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder. För att besvara detta använde jag en enkät med tio kvantitativa slutna frågor och sju kvalitativa öppna frågor.      SEd är ett stödprogram inom arbetslivsinriktad rehabilitering för att välja, påbörja och slutföra utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå främst för personer med psykiska funktionshinder/psykisk ohälsa. Diskussioner pågår om att andra målgrupper utan psykiska funktionshinder/psykisk ohälsa ska kunna få detta stöd för att slutföra utbildningar.      Från resultatet av studien fick jag fram ett antal teman för vad som stödjer och hindrar slutförandet av utbildning. Resultatet visade att deltagarna generellt är nöjda med stödet de får från SEd. Mest framträdde personalens genuina engagemang, förmåga till empati och ett respektfullt bemötande som de avgörande faktorerna för att deltagarna skulle påbörja och slutföra utbildning. Andra faktorer som stödde deltagarna var att de fick stöd att slutföra studieuppgifter, att stödet inte var tidsbegränsat, att deltagarna hade regelbundna enskilda stödsamtal med personal, att de upplevde gemenskap och tillhörighet i SEd och att studie- och yrkesvägledning genomfördes som ledde till en individuell handlingsplan som följdes upp kontinuerligt.        Hindrande faktorer för deltagarna med SEd var att lokalerna var för små och studiecoacherna var för få. Generella hinder för deltagarna att slutföra utbildning var psykisk ohälsa (till exempel ångest, fobi, depression), svårigheter med studieekonomin, svårigheter med socialt samspel, svårigheter med koncentration, brist på studieteknik och svårigheter att slutföra uppgifter, ADHD, ADD, dyslexi, missbruk, svårigheter med att orka med ett högt studietempo och brist på stöd med att slutföra uppgifter. Detta resultat analyserade jag med hjälp av psykiatrisk rehabiliteringsteori. Jag förde sedan en diskussion där jag lyfte fram de utmaningar och möjligheter som vi kan se i framtiden för SEd. / The purpose of this study was to examine which factors in the psychiatric rehabilitation theory that were the most important supporting and hindering factors for getting participants in Vocational Rehabilitation to complete secondary/postsecondary education and get a job in todays labour market. The participants in this study came from four Supported Education (SEd-) projects in Sweden. I wanted to get forth the factors in order of priority since I found it difficult to find which factors to prioritize first in the work of rehabilitation through education and employment. I did this to get a deeper understanding of what is most important for persons with psychiatric disabilities/mental illness to be able to complete secondary/postsecondary education, but I also did it to investigate if the service of SEd has the potential of being used in social work in the shape of vocational rehabilitation and recoveryoriented support for mental illness and psychiatric disabilities. To be able to answer those questions I used a questionnaire with ten quantitative closed questions and seven qualitative open questions..      Supported Education (SEd) is a supportprogram aimed at supporting persons mainly with psychiatric disabilities/mental illness to choose, start and complete education on secondary and postsecondary level. There are ongoing discussions about whether other target groups without psychiatric disabilites/ mental illness could get this support to complete education.       From the results of the study I found a number of themes for what supported or hindered the participants in completing their education. The results showed that the participants generally were very satisfied with the support they got from the staff in SEd. Most of all it was the staffs genuine engagement, empathy and a respectful treatment that stood forth as the crucial factors that affected the participants to complete their education. Other factors that also supported the participants to complete their education is that they got support with completing their study tasks, there were no time limit for the support, the recurrent individual counseling sessions with staff, the experience of fellowship and belonging and educational and vocational guidance that supported the participants in forming an individual action plan which was followed up continuosly.       Hindering factors with SEd for the participants were that the localities were too small and that the study coaches were too few. Hindering factors in completing education in general was mental illness (e.g. anxiety, phobia and depression), difficulties with economy, difficulties in socialising with people, difficulties with concentration, lack of a technique for studying and difficulties with completing tasks, ADHD,ADD, dyslexia, addiction, problems to adjust to a high tempo in the education and lack of support with completing tasks. I analyzed these results by using the psychiatric rehabilitation theory. I then discussed the challenges and possibilities that we can see in the future with the SEd-method.

The objective of this licentiate’s dissertation is the developing occupational role of ‘personligt ombud’ (PO), a case manager for persons with severe psychiatric disabilities. The purpose of PO, put forward by a government’s commission (Psykiatriutredningen) 1992, was to implement a new way of providing support and to coordinate interventions with an aim to improve the life conditions of persons with severe psychiatric disabilities. The aim of this licentiate’s dissertation is to characterize PO as a phenomenon within disability politics. The empirical data were collected in three counties, viz the counties of Blekinge, Kalmar and Kronoberg. All POs within these counties were inter-viewed as well as influential managers. Clients of the POs were also interviewed. The results imply that POs construct their understanding of their clients’ problems within a medical discourse, individualizing the problems as a result of illness. However, in their actions to solve problems they take social measures relating to a citizen discourse, focusing on citizen rights and living conditions. The occupational role of the PO develops within these discourses in conflict. The POs’ courses of action were analyzed as four stylized patterns that can be identified with methods and theory in Social Work: rehabilitation, paternalism, empowerment and advocacy. Empowerment and advocacy can be seen as new courses of action used by POs as professionals within the public sector for sup-porting this target group. Conclusions indicate that while formulating medical explanations to their cli-ents’ problems, the lack of language to formulate and analyze the structural and social problems is creating a risk of POs strengthening the exclusionary proc-esses. Nevertheless, the occupational role of the PO has developed a new ex-pected function as society integrated support, built on empowerment, advocacy and user control.