Bakgrund: Valet av uppsatsämne berör de ökade kraven på kulturell kompetens som ställs på arbetsterapeuter. Att granska och förstå arbetsterapeutiska teorier är viktigt för att ha förmågan att överföra teorierna i praktiken.   Syfte: Syftet är att beskriva begreppen aktivitet, person, omgivning och kultur i, de arbetsterapeutiska teoretiska modellerna, Kawamodellen, MOHO, CMOP och Mosey´s modell.   Metod: Arbetet är en studie där datainsamling och analys har varit en jämsides process som kontinuerligt har växt fram. Analysen har genomförts av utvalda begrepp från de olika teorierna och har bestått i en beskrivning av begrepp som sedan har jämförts mellan de olika teorierna.   Huvudresultat: Det huvudsakliga resultatet är att uppfattningen om personens placering i förhållande till omgivningen i de olika modellerna har del i hur aktivitet förklaras. I Kawamodellen har begreppet person en decentraliserad plats och omfattas av omgivningen. Mänsklig aktivitet bestäms utifrån den sociala situationen och inte utifrån ett centralt placerat jag. Att göra något som har betydelse för kollektivet har högre prioritet än att göra något för sig själv som individ. I övriga modeller är begreppet person ett fristående, centraliserat begrepp med olika grad av närhet till omgivningen.   Slutsats: Slutsatsen är att både skillnader och likheter, avseende aktivitet, finns mellan Kawamodellen och de modeller vi har studerat i den analys vi har genomfört. Centrala begrepp inom arbetsterapi kan tolkas på skilda sätt i olika kulturer. Arbetsterapeuter bör vara medvetna om att kulturella skillnader finns, vara mottagliga för dem och därmed också förberedda på att bemöta dem.

Syftet med studien var att ta reda på vilket sätt sysselsättningen är betydelsefull för personer som lever med psykisk ohälsa. I Bakgrunden betonades att flera personer i den studerade målgruppen ville att deras sysselsättningsplatser skulle vara trygga, stärkande och präglade av delaktighet. Det framgick också att sysselsättningen främjade möjligheterna att upprätta vänskapliga relationer. Hur en stressreducerande och god psykosocial arbetsmiljö bedrivs lyftes också fram som en viktig aspekt i förhållande till psykiskt välmående. Metoden som användes för att samla in studiens empiriska data var en semistrukturerad intervjumetod. Analysprocessen innefattade en tematisering av det insamlade materialet. Urvalet bestod i personer som lever med psykisk ohälsa och som har sysselsättning. Resultatet visade att sysselsättningen uppfattades som betydelsefull för informanterna i studien. Framförallt betonades att sysselsättningen var en viktig faktor när det kom till att hantera stress, känna sig trygg, utvecklas, delta i en gemenskap samt återfå rutiner i tillvaron. Konklusionen med studien visade att sysselsättningen var en plats som uppfattades som betydelsefull för personer som lever med psykisk ohälsa. / The purpose of the study was to find out how employment is important for people living with mental illness. In the background, it was emphasized that several of people in the target group wished to see that the places from which they receive employment from should be more safe, strengthening and characterized by participation. It was also presented that employment promotes opportunities to establish friendly relationships. Furthermore, how a stress-reducing and good psychosocial work environment is conducted was also highlighted as an important aspect in relation to mental wellbeing. The method used to collect the study's empirical data was a semi-structured interview method. The analysis process included categorization of the collected material. The selection group consisted of people living with mental illness and who have an employment. The result showed that the informants expressed and perceived that employment is important in their every day life. Above all, it was emphasized that employment has been an important factor when it comes to managing stress, feeling safe, developing, participating in a community and regaining routines in life. The conclusion of the study was that employment is perceived as important for people who live with mental illness.

Rekordmånga blev arbetslösa våren 2020 över hela världen. Det berodde på att coronaviruset och covid-19-pandemin slog hårt ekonomiskt och ledde till ekonomisk lågkonjunktur och massiv arbetslöshet. Det är viktigt för alla människor att utforma sina egna liv. Omställningsorganisationers roll blev därför ännu viktigare för att ge vägledning till de som blev arbetslösa på grund av coronapandemin. Huvudfrågan i uppsatsen är hur personal som arbetar i omställningsorganisationer med studie- och yrkesvägledande arbetsuppgifter har mött den stora mängd människor som var i behov av vägledning under coronapandemin. För att hitta svar på den frågan gjordes kvalitativa intervjuer med fyra studie- och yrkesvägledare samt karriärrådgivare som arbetar inom två omställningsorganisationer. För att få ytterligare fakta användes internationell tidigare forskning. Ett resultat från studien visar att arbetslöshet inte är ett misslyckande utan snarare en väg till en möjlighet för att uppnå sina karriärmål.

At a European level there is a concern about a threatening skills crisis as unemployment is high. Above all, the unemployment rate is high among newly arrived women. Meanwhile employers have a hard time finding workforce with the right skills and this problem is also found in the Swedish labor market. Research shows that women face other issues than men on their way to employment, but also that career counselors might need better strategies to develop their work with this group. The purpose of this study is to investigate which factors affect newly arrived women in Sweden on their way to occupation and how career counselors can work with the women to handle these factors. Four newly arrived women without upper secondary education and four career counselors who work with this target group were interviewed. Systems Theory Framework and Careership are the two theories that are used to analyze the results. The study identifies several factors that affect newly arrived women on their way to occupations, and these factors get new dimensions when they are influenced by gender. The identified factors can both widen and limit the women’s horizon of action. The result also showed several strategies that career counselors use while working with this group and the influencing factors, for example understanding what migration means for the women and support them in the process ahead. To be able to do this, the career counselors might need to give advice and information and use visual aids to another extent than with other groups. These strategies can also serve as opportunities for the counselor to maintain a balance in the therapeutic system and thus not risk affecting the client.

No description available.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur det kommunala uppföljningsansvaret organiseras i Växjö kommun. Vi har också undersökt på vilket sätt ungdomarna motiveras till sysselsättning av de personer som kommer i kontakt med dem samt om ungdomarna får vägledning. I och med den nya lagen i skollagen fick kommunerna i Sverige från den 1 juli 2005 ansvar över att veta vad samtliga ungdomar mellan 16-20 år är sysselsatta med. Genom att ta del av rapporter, ut-redningar och annan för vårt arbete relevant litteratur har vi tillsammans med vårt resultat kommit fram till att Växjö kommun både har och genomför en upp-följning av ungdomar som står utanför gymnasieskolan. En person arbetar sedan hösten 2005 heltid som samordnare för det kommunala uppföljningsansvaret. Arbetet kring dessa ungdomar organiseras genom en samverkan mellan arbets-förmedlingen, ungdomscentrum, praktiksamordnaren för det tre kommunala gymnasieskolorna och socialförvaltningen. Dessa aktörer är på olika sätt knutna till kommunens samordnare vilken kan konstateras vara nyckelperson. Vi har använt oss av kvalitativ metod och utgått från intervjuer främst med de olika ak-törer som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret. För att motivera ungdomarna till sysselsättning har det startats mindre studiegrupper på andra ställen än skolan. Där är miljön lugnare och läraren hinner med att uppfylla ele-vernas behov för att kunna ta till sig kunskap. En del studiegrupper har även va-rit knutna till ungdomarnas intresse t.ex. musik. Vill de absolut inte studera er-bjuds ungdomarna praktik. Antingen praktiserar de heltid eller kombinerar de praktiken med att läsa upp de ämnen/betyg som fattas för dem. I de flesta fall är ungdomarna då inskrivna på det individuella programmet. Samtliga aktörer kommer mer eller mindre i kontakt med vägledning på något sätt med ungdo-marna. Det är främst enskild vägledning men i vissa fall förekommer gruppväg-ledning. Det är helt beroende på individen om det är vägledning enskilt eller i grupp som passar.

Tidigare forskning inom detta område har fokuserat på barns vård, däremot har barns upplevelser utifrån ett aktivitetsperspektiv under sjukhusvistelse inte uppmärksammats. Författarnas uppfattning var att aktiviteter som erbjuds på barn- och ungdomskliniker oftast passar yngre barn och därför ansågs det relevant att tillfråga äldre barn om deras upplevelser av att kunna vara delaktiga i aktiviteter på sjukhus. Syftet var att beskriva barns upplevelser av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. Kvalitativ metod användes med semi-strukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval användes och respondenterna var 12 barn i åldrarna 8-15 som befann sig på två barn- och ungdomskliniker i södra Sverige. Datamaterialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datamaterialet resulterade i det övergripande temat “Upplevelse av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter”. Resultatet delades in i tre kategorier; delaktighet, meningsfull aktivitet och aktiviteter på sjukhus. Slutsatsen var att barnen upplevde både möjligheter och begränsningar i att kunna vara delaktiga i aktiviteter under sin sjukhusvistelse. Majoriteten av barnen upplevde sig ha goda möjligheter till att kunna vara delaktiga i meningsfulla aktiviteter såsom att vistas på lekterapi, spela tv-spel och umgås med familj och vänner. / Previous science has focused on children’s clinical care and the children’s experience from an activity perspective during their hospital stay has not been focused on. The author’s opinion was that the activities in children’s and youth clinics often are suited for younger children. Therefor it seemed relevant to ask older children about their experience of participation in activities at the hospital. The aim was to describe children’s experiences of the possibility to participate in meaningful activities during their hospital stay. A qualitative method were used with semi-structured interviews. A convenience sample were used and the study included 12 children aged 8-15 in two children and youth clinics in southern Sweden. For data analysis a qualitative content analysis was used. The analysis resulted in the overall theme “Experience of possibility to participation in meaningful activities”. The result ended up in the three categories; participation, meaningful activities and activities at the hospital. The conclusion were that the children experienced both possibilities and limitations in order to participate in activities. The majority of the children experienced good possibilities to participate in meaningful activities as the play therapy, play video-games and spend time with family and friends.

<p>Arbetet utgår från Värmland men med fokus på länets nu sexton kommuner. - En övergripande tanke, en arbetshypotes, har varit att Värmland inte givet är ett enhetligt och homogent Värmland. Det består istället av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande näringsliv, ett Regionernas Värmland. – En annan övergripande tanke har varit att en kommuns ”arv och miljö” har utgjort och utgör tungt vägande faktorer för möjligheterna att utvecklas. I denna tanke ligger bl.a. att näringslivsstrukturen formats under lång tid, i samklang med områdets traditioner och kultur samt de naturgivna förutsättningarna, som läge och naturresurser.</p><p>Arbetets syfte är dels att ge en bakgrund till hur de nu sexton kommunerna i Värmland vuxit fram, dels att visa deras utveckling av folkmängd och näringsliv, samt att utröna om de kan grupperas i regioner efter olikheter i befolkningsutveckling och näringslivsstruktur.</p><p>Nedanstående frågor har ställts:</p><p>• Hur har de nuvarande sexton värmländska kommunerna vuxit fram?</p><p>• Hur har befolkningsutvecklingen sett ut för dessa sexton kommuner?</p><p>• Hur har de sexton kommunernas näringslivsstruktur förändrats?</p><p>• Hur kan en regionindelning av Värmland se ut utifrån befolkningsutveckling och näringslivsstruktur?</p><p>I arbetet har de nuvarande kommunernas territoriella yta ”konstanthållits” tillbaka till 1860-talet, då begreppet kommun först dök upp som officiellt administrativt begrepp. Därigenom påverkas inte svaren på frågorna av att en mängd administrativa territoriella förändringar skett sedan dess.</p><p>Svaret på den första frågan har getts genom ett ”släktträd”, medan befolkningsutveckling samt näringslivets struktur och förändring har beskrivits i såväl diagram som tabeller, baserade på befolkningsstatistik respektive yrkes- eller sysselsättningsstatistik. Tidsperioden sträcker sig tillbaka till 1860-talet vad gäller kommunernas framväxt och folkmängdsuppgifter, och till 1930-talet för näringslivsuppgifterna. Anknytningar till tidigare forskning har också gjorts för att få en viss uppfattning om hur näringslivet tidigare sett ut i skilda delar av länet. – Ur annan forskning har även lyfts fram faktorer som påverkar kommuners befolkningsutveckling och näringsliv. – Svaret på den fjärde frågan har getts dels genom att visa regionala indelningar av Värmland ur andras arbeten, dels genom egna regionala indelningar, huvudsakligen baserade på en enkel kvantitativt inriktad analys av statistiskt material över folkmängd och näringsliv.</p><p>En slutsats har blivit att Värmland mycket väl kan delas in i olika regioner vad gäller såväl befolkningsutveckling som näringslivsstruktur. – Därmed menar jag att man utifrån vad som framkommit i föreliggande arbete mycket väl kan tala om skilda regioner i länet, alltså ett antal Regioner i Värmland.</p>

Problemet enligt studierna har påvisat resultat som tyder på att alumner från generella utbildningar behöver längre tid till att etablera sig på en relevant arbetsmarknad. Arbetsmarknaden kan även vara otydlig vilket inverkar på alumners möjligheter till att få en anställning med anknytning till utbildningen. Syftet i denna studie var att kartlägga hur många alumner från ett Idrottsvetenskapligt program i Mellansverige som efter ett till två år efter avslutade studier hade ett yrke med idrottsvetenskaplig anknytning och hur väl rustade de ansåg sig vara för arbetsmarknaden efter sina avslutade studier. Data samlade in med hjälp av en elektronisk enkät från Google forms. Enkäten skickades ut till 34 alumner från två årskullar och av dessa svarade 21 stycken på enkäten. Detta gav en svarsfrekvens på 61 % och ett bortfall på 39 %. Data samlades in samt analyserades i statistikprogrammet SPPS där en beskrivande analys utfördes. Resultatet visade att det var åtta (38,1 %) av 21 alumner som hade ett yrke med en tydlig anknytning till Idrottsvetenskapliga programmet. Av de 21 alumner som deltog var det 10 (47,7 %) som ansåg att utbildningen förberedde dem ganska eller mycket bra inför deras nuvarande yrke. Resultatet i denna studie tillsammans med en tidigare alumniundersökning från ett annat Idrottsvetenskapligt program, tyder på att idrottsvetare har svårare att hitta relevanta arbeten efter avslutade studier jämfört med alumner från yrkesutbildningar. Reflektioner av resultatet är att medvetenheten av idrottsvetarstudenter och Idrottsvetenskapliga programmet på Högskolan i Mellansverige behöver öka. Två lösningar kan vara att införa praktik under utbildningen, men även att arbetsgivare ges möjligheten att träffa studenterna under utbildningens gång. Det kan bidra till att idrottsvetare blir attraktivare på arbetsmarknaden, därmed skulle vägen in på arbetsmarknaden kunna bli tydligare och det går fortare att få anställning inom ett relevant yrke

Med anledning av SFF:s (2014) prognos att vartannat jobb kommer automatiseras inom de kommande 20 åren ämnar denna C-uppsats undersöka den teknologiska utvecklingens påverkan på sysselsättningen i Sverige, och mer specifikt, vilka typer av arbeten som gynnas respektive missgynnas av denna utveckling. Detta studerar vi både genom att undersöka vilka som faller ur sysselsättningen, och i en separat regression, vilka som går ner i arbetstid. I båda tidsintervallen vi undersöker, 1990-1999 och 1999-2005, finner vi att sannolikheten att bli icke-sysselsatt är större för individer med rutinjobb än för individer med servicejobb, medan sannolikheten att bli icke-sysselsatt är lägre för individer med abstrakta jobb jämfört med individer i servicebranschen. Detta resultat stöds av Autor, Levy &amp; Murnanes (2003) teori om teknologins förmåga att substituera bort rutinjobb, men komplettera abstrakta jobb. Angående arbetstidsförkortning är det enligt vår studie servicejobb som drabbas hårdast medan abstrakta jobb är minst hotade.