Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera och beskriva skyddsfaktorernas effekt för psykisk ohälsa. Teorin om skyddsfaktorer till psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003 användes som teoretisk referensram. Metoden var en litteraturstudie där tio granskade artiklar delades in i teman utifrån teorin om skyddsfaktorer för psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003. Dessa teman var social nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening. Resultatet visade att dessa tre skyddsfaktorer utgår från fundamentala behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper människan större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Alla sjuksköterskor bör känna till och utföra omvårdnadsåtgärder utifrån dessa skyddsfaktorer för psykisk ohälsa då dessa patienter kan påträffas överallt i hela vårdkedjan samt att ha kännedom om patienter som ligger i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa. / The aim with this literature review is to identify and describe the effect protective factors has on mental disorders. The theory about protective factors for mental disorders according to Cullberg, 2003 was used as a theoretical frame of reference. The method was a literature review where 10 articles were divided in themes on the basis from the theory of protective factors for mental disorders according to Cullberg, 2003. These themes were social network, employment/occupy and sense of coherence. The results show that the three protective factors are fundamental needs for the individual, if this factors aren’t fulfilled the individual has a greater risk to suffer from mental disorders. All nurses should know and implement caring on the basis of protective factors for mental disorders because this patients could be found everywhere in all health care sectors and have knowledge about patients who are in the risk to develop mental disorders.

Under covid-19-pandemin sänkte den svenska regeringen arbetsgivaravgiften för arbetstagare i åldrarna19–23 år. Denna uppsats studerar effekten av denna sänkning på sysselsättning under åren 2020–2022,utifrån registerdata från svenska myndigheter. Genom två difference-in-difference-modeller, jämför jagdels sysselsättningsgraden för 20–24-åringar mot sysselsättningsgraden hos 25–29-åringar, delssysselsättningen i branscher med hög andel anställda i åldrarna 20–24 år mot sysselsättningen ibranscher med en medelhög andel anställda i åldrarna 20–24 år. Jag finner ett positiv samband mellanreformen och sysselsättning i behandlingsgruppen under reformperioden. Resultaten indikerar att sänktaarbetsgivaravgifter ökade sysselsättningsgraden för 20–24-åringar med 1,0–1,7 procentenheter, ochökade sysselsättningen i branscher med en hög andel anställda i åldrarna 20–24 år med 2,3 procent. Atteffekten är större med branschmodellen stärker också tidigare slutsatser att subventioner riktade motspecifika grupper på arbetsmarknaden påverkar den gynnade gruppen heterogent, och inte likartat påhela arbetsmarknaden. Jag finner även i strid med tidigare forskning, en tydlig positiv effekt försysselsättningen hos utrikesfödda. / During the Covid-19 pandemic the Swedish government lowered payroll taxes for employees aged 19to 23 years old. This thesis studies the effect of these lowered payroll taxes on employment during theyears 2020–2022, using register data from Swedish tax collecting and social service agencies. Usingtwo difference-in-difference models, I firstly compare the employment rate for 20–24-year-olds to theemployment rate for 25–29-years-olds, and secondly compare employment in industries with a highshare of 20–24 years old employees to industries with a medium share of 20–24 years old employees. Ifind a small, positive correlation between the reform and employment in the targeted groups during thereform period. These results indicate that lowered payroll taxes increased the employment rate for 20–24-year-olds by 1.0–1.7 percentage points, and increased employment in industries with a large shareof 20–24-year-old workers by 2.3 percent. The fact the effect is larger using the industry analysissupports previous conclusions that subsidies targeted at specific groups on the labour market affectsthe favoured group heterogeneously, and not equally across the labour market. I also find, contrary toprevious research, a clear effect on employment for foreign born workers.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur och varför lärare använder laborativt arbetssätt i matematikundervisningen i skolår 3 samt lärarnas uppfattning om hur det förebygger elevers matematiksvårigheter. Studien inkluderar även elevers inställning till laborativt material. Motivet till valet av detta ämne är utifrån våra VFT (verksamhetsförlagd tid) erfarenheter där enskild tyst räkning dominerade matematikundervisningen och laborativt material användes som sysselsättning. Litteraturen inom området förespråkar arbete med laborativt material under hela skolgången för betydelse för elevernas förståelse i matematik och att läraren har en avgörande roll gällande konkretisering av den abstrakta matematiken. En stor del av forskningen har visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bättre än elever som inte gör det.I undersökningen har vi använt oss av två kvalitativa undersökningsmetoder, intervju och observation. Vi har intervjuat lärare och elever från olika skolor, kommunal och Montessoriskola som arbetar med laborativ matematik samt observerat undervisningen.I resultatet framträder lärarnas skilda arbetssätt med laborativt material med samstämmighet att förbättra elevernas prestationer och utveckla deras förståelse i matematik. Lärarna använder pedagogiska material samt vardagliga material i syfte att utnyttja fler tillfällen till laborativ undervisningen. Vidare påpekas det att det är syftet med innehållet som styr valet av vilket material som lärarna använder. Utifrån resultatet av vår undersökning framkommer det att eleverna från kommunal skola i skolår 3 har en uppfattning om att de nu kan matematik, och uppger att laborativt material ska användas av yngre elever. Eleverna från Montessoriskolan anser att de kan använda laborativt material regelbundet eftersom de har material i varierade svårighetsgrader.

Den här studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Den belyser också vägledningens betydelse i samband med ansökan.Den empiriska studien har genomförts i Nässjö kommun. Det material som har använts består av en intervju med ett kommunalråd i Nässjö. En intervju med en studie- och yrkesvägledare som är verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö. Samt en enkätundersökning som består av svar från 35 individer som alla har gått en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö, någon gång mellan år 2002 och 2005.Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse både för individ och samhälle.Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, främst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter. Det är också många som tycker att de har fått bättre självförtroende, nya vänner och personlig utveckling tack vare utbildningen. Flera menar att deras situation har förändrats. Nästan hälften har fått arbete inom restaurangbranschen efter utbildningen. Sammanfattningsvis kan konstateras att utbildningen har haft någon betydelse för samtliga deltagare oavsett om den har lett fram till ett arbete eller inte. Nästan samtliga deltagare i enkätundersökningen tycker att yrkesutbildningarna är mycket viktiga, bland annat för att de utgör en möjlighet för vuxna att byta yrke. Yrkesutbildningarna har också betydelse för samhället lokalt och regionalt i Nässjö, de är till exempel viktiga för sysselsättningen och för att förse arbetsmarknaden med välutbildad arbetskraft. Alla parter som medverkat i den här undersökningen är överens om att yrkesutbildningarna är viktiga. Vägledningen skattas högt av några av deltagarna i enkätundersökningen medan andra menar att den har begränsad betydelse. Bara en dryg tredjedel har uppgett att de har diskuterat sitt utbildningsval med en studie-och yrkesvägledare.

Trots rapporterad uppskattning av daglig verksamhet för dess sociala och psykiska effekter uppvisar deltagare missnöje med att inte få tillräckligt med ekonomisk ersättning för sin sysselsättning. Tidigare forskning har funnit uttryck för en lönearbetesdiskurs bland deltagare i daglig verksamhet. Det uttryckta missnöjet och beskriven lönearbetesdiskurs tas fasta på och bildar utgångspunkten för denna uppsats. Syftet är att undersöka hur deltagare i daglig verksamhet förhåller sig till sin sysselsättning och värdet på den egna aktiviteten i relation till lönearbete. Sju deltagare intervjuades och en kvalitativ tematisering gjordes av materialet. Empirin analyserades med hjälp av Gramscis hegemonibegrepp och Marx arbetsdefinition. Resultaten visar hur deltagare uppvisar ambivalens inför förståelsen av sin sysselsättning som arbete. De sociala och psykologiska effekterna krockar med lönearbetsdiskursen genom det uttryckta behovet av att få ekonomisk ersättning för sin sysselsättning. Trots säkrad inkomst från försäkringssystemet beskrivs behovet att få ekonomisk ersättning för daglig verksamhet som avgörande för deltagarnas uppfattning om den egna sysselsättningens värde. Slutsatsen är att även om en alternativ arbetsdefinition kan skymtas i deltagarnas berättelser trängs denna uppfattning ut av den hegemoniska lönearbetsdiskursen. / Although reports show that participants appreciate Swedish day activity centers for its social and psychological effects, participants also express dissatisfaction with not getting enough financial compensation for their occupation. Previous research has found display of a wage labor discourse among participants in day activity centers. Together, the expressed dissatisfaction and the wage labor discourse form the starting point for this study. The aim for this study is to explore how participants in day activity centers relate to the value of their occupation in relation to wage labor. Seven participants were interviewed and a qualitative thematization was made. The findings were analyzed using Gramsci's concept of hegemony and the definition of work by Marx. The findings demonstrate how participants display ambivalence in their understanding of their occupation as work. The social and psychological effects of the occupation collide with the wage labor discourse through the expressed need for financial compensation for their occupation. Even though the participants’ income is secured through the insurance system, the need for financial compensation through occupation is still described as vital in the participants' perception of the value of their occupation. The conclusion is that, although an alternative definition of work can be seen in the accounts of the participants, this definition gets suppressed by the hegemony of the wage labor discourse.

ADHD är en vanligt förekommande neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan leda till stigmatisering på arbetsplatsen. Syftet med föreliggande studie var att genom en kvalitativ intervjustudie studera hur en grupp personer med ADHD upplever denna stigmatisering på arbetsplatsen utifrån ett inifrånperspektiv. Studien syftade även till att undersöka vilka faktorer i arbetslivet som kan vara faciliterande och hindrande för personer med ADHD. Tio personer med ADHD intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades därefter utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Analysen resulterade i fem teman; Upplevelser av och förhållningssätt till sin ADHD diagnos på arbetsplatsen, Identitet och självbild på arbetsplatsen, Deltagarnas uppfattning av allmänhetens uppfattning- stigmatisering, Öppet eller dolt stigma och Faciliterande och hindrande faktorer i arbetsmiljön. Deltagarna hade både individuella och gemensamma upplevelser av stigmatisering på arbetsplatsen kopplat till ADHD. I intervjuerna framkommer bland annat en önskan om ökad kunskap och förståelse, och det framkommer en oro bland deltagarna över hur diagnosen ska tas emot av andra. Det fanns en koppling mellan att vilja berätta om sin diagnos och tilliten till den man ska berätta det för. Deltagarna önskar också stöd kring rutiner och arbetsmiljö för att kunna vara så effektiva som möjligt.  Studier som undersöker ADHD hos vuxna är få och denna studie bidrar till att öka kunskapen kring gruppen.

Än idag skiljer sig arbetsmarknadsdeltagandet mellan kvinnor och män åt, då kvinnor i genomsnitt deltar i arbetsmarknaden i lägre utsträckning och arbetar färre timmar. En möjlig förklaring till detta är att kulturella attityder lever kvar där man anser att kvinnor tar hand om barn och hushåll och männen arbetar. En annan möjlig förklaring är att det inte lönar sig lika mycket för kvinnor att arbeta. Tidigare forskning visar att sambeskattning bidrar till att gifta kvinnor inte ger sig ut på arbetsmarknaden. Denna uppsats ämnar studera sambandet mellan graden av sambeskattning och kvinnors arbetsutbud. Vi jämför därmed kvinnors arbetsutbud i OECD länder med olika grad av sambeskattning över tid. Våra resultat tyder på ett marginellt signifikant negativt samband mellan graden av sambeskattning och kvinnors arbetsmarknadsutbud.

Vi har genomfört en explorativ studie vilken undersöker bemanningsbranschens anställningskrav på annan huvudsaklig sysselsättning, med studenter i fokus. Studien behandlar hur studenter upplever bemanningsbranschens flexibilitetskrav samt hur förhållandet dem emellan ser ut för att ge en inblick i denna anställningsform. Studien är sammanställd med grund i kvalitativa intervjuer med både studenter som arbetar via bemanningsföretag och anställda vid bemanningsföretag. Båda parter har intervjuats för att undvika en vinklad bild av hur den faktiska situationen ser ut. Vi har kommit fram till att studenter som arbetar via bemanning inte upplever otrygghet i sin anställningsform på samma vis som någon med en heltidstjänst via bemanning gör. Vi fann att studenter accepterar de villkor som denna typ av anställning innebär då det endast handlar om en kort period. Vi kan konstatera att den flexibilitet som bemanningsföretag efterfrågar korresponderar väl med studenternas flexibla tillvaro, samtidigt som bemanningsbranschen genererar arbeten för en grupp som andra branscher inte ser som särskilt åtråvärd. Studien visar att flexibilitet kan ta olika uttryck beroende på huruvida en student tar ansvar för att upprätta en tydlig gräns mellan arbetsliv och privatliv eller ej. / This is an explorative study which examines students within temporary work agencies, along with their demands regarding another major occupation. The purpose of this study is to portray students view of the flexibility that temporary work agencies require, but also how both parties experience their relationship, to contribute with an insight in this particular kind of employment. The material has been collected through qualitative interviews with both students and temporary work agencies to avoid a biased view of the employment. The results show that students who work within temporary work agencies do not experience the precariousness of their employment in the same way as a full-time worker does. We found that students accept their working conditions since it has a time limit due to their studies. The flexibility temporary work agencies requests correspond well with students’ flexible situation. At the same time the temporary work agencies provide work for a group who might have a hard time finding work elsewhere. The study shows that flexibility can express itself in different ways for the students depending on how well a boundary between work and studies is maintained.

The purpose of this study was to investigate the self- rated mental health of social services clients and see what affects it. A comparison was made against the other respondents regarding mental health. The study investigated the link between mental health and some different variables, such as gender, country of origin and whether they have emplyment or not. In addition, it was also examined how clients experienced the meeting with the social services and whether there was connection between their mental health and contact with social services. The material that formed the basis for the study was PART-studien (Mental health-Employment-Relations) and was collected by three researchers; Forsell and Lavebratt from Karolinska Institutet (KI) and Lundberg of Uppsala University, and concerned individuals' living conditions and mental health. To analyze the use Goffman's theory (2011) of psychological and social stigma and Ahmed Anis theory analysis on stigma and its three levels of stigma; social stigma, self-stigma and professionals stigma against clients. Previous research in this field has also helped in the interpretation of the results, as previous research reinforced the image of the individual's self- rated mental health varies between different groups in society, and that mental illness is linked to stigma. The result shows that self- rated mental health was adversely affected if they were a client of social services, if they were a woman, if they were born abroad, if they dint´t had employment and if they had a negative experience of the encounter with the social services. It also revealed that those who were in contact with social service felt worst in general, regardless of the other variables influence such as gender, birth country or employment. / Syftet med uppsatsen har varit att undersöka den självskattade psykiska hälsan hos socialtjänstens klienter och vad som kan påverka den. En jämförelse gjordes mellan socialtjänstens klienter och övriga respondenter i undersökningsmaterialet. Studien undersökte samband mellan psykisk hälsa och olika variabler, så som kön, ursprungsland samt om man har sysselsättning eller ej. Utöver det undersöktes även hur klienterna upplevde mötet med socialtjänsten och om det fanns samband mellan deras psykiska hälsa och kontakten med socialtjänsten. Materialet som låg till grund för studien var PART-studien (Psykisk hälsa-Arbete-Relationer), som är insamlat av tre forskare; Forsell och Lavebratt från Karolinska Institutet (KI), samt Lundberg från Uppsala universitet, och rörde individers levnadsvillkor och psykiska hälsa. För att analysera användes Goffmans (2011) teori om psykiska och sociala stigman och Ahmedanis (2011) teorianalys om stigmatisering och dess tre olika nivåer av stigma; socialt stigma, självstigma och yrkesverksammas stigma mot klienter. Även tidigare forskning på området har använts för att tolka resultatet, då det förstärkte bilden av hur individers självskattade psykiska hälsa varierar mellan olika grupper i samhället och att psykisk ohälsa är kopplat till stigmatisering. Resultatet visar att den självskattade psykiska hälsan var sämre hos dem som var i kontakt med socialtjänsten, om de var kvinnor, om de var födda utomlands, om de saknade sysselsättning och om de hade en negativ erfarenhet av mötet med socialtjänsten, samt att rollen som klient hos socialtjänsten hade störst påverkan på den psykiska hälsan jämfört med övriga variabler. Det framkom även att de som var i kontakt med socialtjänsten mådde sämst, oberoende av de andra variablernas påverkan så som kön, födelseland eller sysselsättning.

<p>Arbetslöshet har visats medföra effekter på folkhälsan. Arbetslösheten är för tillfället stor isamhället och det är främst unga som drabbas. Till följd av detta har Tranemo kommun startatprojektet Vita Villan med syfte att främja arbetslösa ungas välmående och förbättra derasmöjligheter till sysselsättning. Det finns många sätt arbeta på då människor påverkas på olikasätt och i olika sammanhang. Sociala faktorer och individens upplevelser inverkar påarbetslöshetens konsekvenser. Syftet med studien var att undersöka deltagarnas upplevelser avprojektet samt hur Vita Villan har påverkat dem. Studien bygger på åtta enskilda intervjuermed deltagare från Vita Villan. Resultatet visade att deltagarna överlag upplevde projektetVita Villan som positivt. Deltagarna fick hjälp med att utforma ett CV och de kände att de fåttsocialt stöd från både handledare och övriga deltagare. Det som betydde allra mest var självasysselsättningen, att ha någonstans att tillbringa sin vardag. Slutsatsen blir därför att den härtypen av projekt kan medföra positiv påverkan på deltagarnas psykiska hälsa men även attarbetssättet kan utvecklas för att bli mer effektivt, bland annat kan förbättringar ske genommer individanpassat stöd och större utrymme för egen aktivering. Fler studier behövs för attkvalitetssäkra arbetsmetoderna och säkerställa arbetets effekter.</p>