Rapporten har undersökt vad som påverkar och ligger bakom elevers inställning till gymnasieskolans kärnämnen, samt jämfört kvinnors, mäns och de olika programelevernas inställning och förändring över tid. Undersökningen har genomförts i form av en enkätundersökning i årskurs 3 på gymnasieskolan. Elever på 5 olika program har besvarat frågor angående vilket ämne de tycker är mest respektive minst roligt på gymnasieskolan och vad som ligger bakom deras inställning. De har även fått besvara analoga frågor om hur de upplevde högstadietiden. Resultatet visade att eleverna uppfattar idrott och hälsa som det roligaste ämnet på både gymnasieskolan och högstadiet, det minst roliga är matematik. Samtliga program förutom fordonsprogrammet angav idrott och hälsa som det roligaste ämnet, fordonsprogrammets elever angav istället samhällskunskap som det roligaste. På samma sätt var det bara teknikprogrammet som inte angav matematik som det minst roliga ämnet, de valde istället religion som det minst roliga. Häri låg också den största skillnaden mellan könen då kvinnorna tyckte att religion är det näst roligaste ämnet medan männen placerade det på näst sista plats. Resultatet visade också på samband mellan elevers inställning till skolämnena och deras uppfattning om ämnenas svårighetsgrad, undervisningens variation, elevinflytande och upplevelse av hur mycket man lär sig. Det ämne man tycker är roligt upplevs också som lätt, elevinflytande är stort, man lär sig mycket och undervisningen upplevs som varierande, motsatt förhållande gäller i det ämne man tycker är minst roligt. Majoriteten av eleverna angav ämnet i sig som den viktigaste orsaken, följt av läraren och annan orsak.

<p>Rapporten har undersökt vad som påverkar och ligger bakom elevers inställning till gymnasieskolans kärnämnen, samt jämfört kvinnors, mäns och de olika programelevernas inställning och förändring över tid.</p><p>Undersökningen har genomförts i form av en enkätundersökning i årskurs 3 på gymnasieskolan. Elever på 5 olika program har besvarat frågor angående vilket ämne de tycker är mest respektive minst roligt på gymnasieskolan och vad som ligger bakom deras inställning. De har även fått besvara analoga frågor om hur de upplevde högstadietiden.</p><p>Resultatet visade att eleverna uppfattar idrott och hälsa som det roligaste ämnet på både gymnasieskolan och högstadiet, det minst roliga är matematik. Samtliga program förutom fordonsprogrammet angav idrott och hälsa som det roligaste ämnet, fordonsprogrammets elever angav istället samhällskunskap som det roligaste. På samma sätt var det bara teknikprogrammet som inte angav matematik som det minst roliga ämnet, de valde istället religion som det minst roliga. Häri låg också den största skillnaden mellan könen då kvinnorna tyckte att religion är det näst roligaste ämnet medan männen placerade det på näst sista plats.</p><p>Resultatet visade också på samband mellan elevers inställning till skolämnena och deras uppfattning om ämnenas svårighetsgrad, undervisningens variation, elevinflytande och upplevelse av hur mycket man lär sig. Det ämne man tycker är roligt upplevs också som lätt, elevinflytande är stort, man lär sig mycket och undervisningen upplevs som varierande, motsatt förhållande gäller i det ämne man tycker är minst roligt. Majoriteten av eleverna angav ämnet i sig som den viktigaste orsaken, följt av läraren och annan orsak.</p>

Detta arbete är en kunskapsöversikt som behandlar elevers negativa inställning till matematik samt vad denna inställning kan bero på. I kunskapsöversikten jämförs svenska elevers inställning till skolämnet med tre andra länder. Forskning visar på att elever saknar självuppfattning kring deras egna matematikförmågor och tror inte de har tillräcklig kunskap som behövs för att klara matematik. Forskning påvisar även att yttre och inre motivation påverkar elevernas inlärning av matematik vilket kan kopplas till deras matematikångest. Det är därför viktigt att undersöka varför elever har denna negativa inställning till ämnet. I jämförelse med de tre andra länderna visar det sig att inre motivation är viktigt för eleverna ska lyckas med ämnet. Det visar sig även att svenska elever är generellt mindre motiverade att lära sig matematik. Det framkommer även hur viktig lärarens roll inom ämnet är och att elever som uppfattar matematik negativt behöver mer stöd.

No description available.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elevers inställning till matematiken påverkas av att de får betyg i årskurs 6, samt om deras inställning förändrats beroende på om de fått, enligt eleverna själva, ett bra eller mindre bra betyg. För att kunna uppnå detta valde jag att genomföra två kvantitativa enkätundersökningar med elever som går i årskurs 6. Enkätfrågorna på de två enkäterna var relativt lika, det för att kunna jämföra resultatet ytterligare. Resultatet av min undersökning visade att elever i årskurs 6 påverkas både positivt och negativt av att få betyg. En stor del av eleverna påpekade även att betygen får eleverna att fokusera mer på skolan samt det skolarbete som eleverna kommer att utföra. Samtidigt menade en majoritet av eleverna att de mer eller mindre upplevde stress på grund av betygen.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur och varför lärare använder laborativt arbetssätt i matematikundervisningen i skolår 3 samt lärarnas uppfattning om hur det förebygger elevers matematiksvårigheter. Studien inkluderar även elevers inställning till laborativt material. Motivet till valet av detta ämne är utifrån våra VFT (verksamhetsförlagd tid) erfarenheter där enskild tyst räkning dominerade matematikundervisningen och laborativt material användes som sysselsättning. Litteraturen inom området förespråkar arbete med laborativt material under hela skolgången för betydelse för elevernas förståelse i matematik och att läraren har en avgörande roll gällande konkretisering av den abstrakta matematiken. En stor del av forskningen har visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bättre än elever som inte gör det.I undersökningen har vi använt oss av två kvalitativa undersökningsmetoder, intervju och observation. Vi har intervjuat lärare och elever från olika skolor, kommunal och Montessoriskola som arbetar med laborativ matematik samt observerat undervisningen.I resultatet framträder lärarnas skilda arbetssätt med laborativt material med samstämmighet att förbättra elevernas prestationer och utveckla deras förståelse i matematik. Lärarna använder pedagogiska material samt vardagliga material i syfte att utnyttja fler tillfällen till laborativ undervisningen. Vidare påpekas det att det är syftet med innehållet som styr valet av vilket material som lärarna använder. Utifrån resultatet av vår undersökning framkommer det att eleverna från kommunal skola i skolår 3 har en uppfattning om att de nu kan matematik, och uppger att laborativt material ska användas av yngre elever. Eleverna från Montessoriskolan anser att de kan använda laborativt material regelbundet eftersom de har material i varierade svårighetsgrader.

Med skönlitteratur kan människan förflyttas i både tid och rum. Skönlitteratur i skolan kanhjälpa eleverna att få nya perspektiv och möta nya världar. Syftet med vår studie är att bidratill kunskap om lärares arbetssätt med skönlitteratur i klassrummet samt elevers inställningtill skönlitteratur. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer och enkäter med lärareoch elever i årskurs 4–6. I studien deltog sex lärare och 100 elever. Det insamladematerialet i studien har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet.Intervjuerna spelades in och transkriberades. Enkäterna och intervjuerna analyseradessedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att lärare och elever främst är positivatill att använda skönlitteratur i undervisningen och att det finns både fördelar och nackdelarmed skönlitteratur i undervisningen. Studiens resultat visar också att det är vanligt attanvända skönlitterära böcker i litteraturundervisningen och att eleverna tycker det är ett braarbetssätt. Lärarna i studien högläser mycket för eleverna vilket också är det arbetssätt deframhäver mest.

Syftet med studien är att synliggöra hur lärare kan förebygga att elever förlorar motivation vid matematikundervisningen. I studien undersöks det också hur lärare kan fånga upp samt arbeta med omotiverade elever. För att möjliggöra studien har kvalitativ data i form av intervjuer och observationer använts. Undersökningen genomfördes på en grundskola där tre klasslärare i årskurs 2–3 intervjuades och observerades under matematiklektioner. Resultatet påvisar att brist på motivation kan ses på ett flertal olika sätt i undervisningen såsom osäkerhet, att eleverna saknar det inre drivet samt att undervisningen inte är tillräckligt tillfredsställande. I resultatet framkommer det också olika metoder som lärare kan använda för att skapa motivation hos eleverna. Där ingår bland annat en varierad undervisning, uppmuntran och beröm samt att läraren har en positiv syn på elevernas förmågor och lärande. Att elevers motivation har en stor betydelse i lärandet är det ingen tvekan om. Därför är det mycket väsentligt att lärare har förståelse för detta och på så sätt förebygger att elevers motivation och intresse minskar i undervisningen.