<p>När IT-kraschen inträffade under 2001 fick den påtagliga konsekvenser för svensk ekonomi. Tillväxten, som tidigare varit hög, fick negativa värden och sysselsättningsökningen avstannade. När sedan tillväxten återhämtade sig, efter knappt ett år, förblev sysselsättningsnivån oförändrad. Ännu idag (dec 2005) har sysselsättningen inte visat några markanta förbättringar. Vi vill med vår uppsats närmare kartlägga var denna tillväxt utan nyanställningar uppkommer. Detta har vi gjort genom att skapa oss en överblick över hela arbetsmarknaden och därefter analyserat vilka sektorer som markant ökat sin produktion per anställd utan att nyanställa. Vi har även använt oss av en analys för hela tillverkningsindustrin där vi undersökt om det skett en arbetskraftomfördelning inom sektorn som lett till en produktionsökning. Vi fann att den enda riktigt tydliga tillväxten utan nyanställningar har skett i sektorn ”fastigheter och företagstjänster”. Arbetskraftsförflyttning mellan branscherna inom tillverkningsindustrin har inte påverkat produktiviteten nämnvärt.</p>

När IT-kraschen inträffade under 2001 fick den påtagliga konsekvenser för svensk ekonomi. Tillväxten, som tidigare varit hög, fick negativa värden och sysselsättningsökningen avstannade. När sedan tillväxten återhämtade sig, efter knappt ett år, förblev sysselsättningsnivån oförändrad. Ännu idag (dec 2005) har sysselsättningen inte visat några markanta förbättringar. Vi vill med vår uppsats närmare kartlägga var denna tillväxt utan nyanställningar uppkommer. Detta har vi gjort genom att skapa oss en överblick över hela arbetsmarknaden och därefter analyserat vilka sektorer som markant ökat sin produktion per anställd utan att nyanställa. Vi har även använt oss av en analys för hela tillverkningsindustrin där vi undersökt om det skett en arbetskraftomfördelning inom sektorn som lett till en produktionsökning. Vi fann att den enda riktigt tydliga tillväxten utan nyanställningar har skett i sektorn ”fastigheter och företagstjänster”. Arbetskraftsförflyttning mellan branscherna inom tillverkningsindustrin har inte påverkat produktiviteten nämnvärt.

This thesis studies the cyclical aspect of job polarization in Europe. Contributions include offering a comparison to the findings of previous research on the United States, and extending the analysis by introducing labor market institutions. The analysis is done in two parts, first showing that the observed link between job polarization and jobless recoveries in the US is observed in Europe, but not across all countries and business cycles. In Scandinavia, the process of job polarization appears smoother than the spurts observed in the US. The second part involves regression analyses of the relationship between labor market institutions, the business cycle and occupational employment. The results indicate that stricter labor market institutions are less robustly associated with Routine employment than other occupational groups and that Routine employment is more sensitive to the business cycle than other types of employment. Further, rigid labor market institutions may prevent some of the Routine decline associated with economic downturns, while not necessarily affecting the long run employment. Limitations of the analysis regards rough estimates of the key variables, number of observations and the lack of identification associated with cross-country analyses.