Syftet med denna intervjustudie är att erhålla djupare förståelse för betydelsen av att använda laborativt material vid undervisning i matematik inom grundsärskolan. Undersökningen gjordes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sex lärare som undervisar i matematik på grundsärskolan deltog. Datamaterialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. I intervjuerna undersöktes på vilka sätt lärare använder sig av laborativt material i sin matematikundervisning och varför, men även vilka möjligheter och utmaningar som finns i arbetet. Resultatet visar att laborativt material är en central del i undervisningen i matematik i grundsärskolan och att det används för att göra den abstrakta matematiken mer konkret och vardagsnära. Vidare visar resultatet att materialet även används för att väcka motivation och intresse. Det framgår i studien att laborativt material bidrar till att elever kommunicerar mer, med varandra och med läraren. Det finns också utmaningar med laborativt material och i denna studie blir det tydligt att det lätt kan bli för mycket lek med materialet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur boendestödjare kan uppleva sina förutsättningar att stödja brukare på LSS-boenden till delaktighet i samhällslivet och till ett liv som andra. Rapporter och tidigare forskning belyser svårigheter för insatser att nå upp till lagens ambitioner om detta.Personer som bor på gruppboenden befinner sig i en utsatt situation, vilket gör personalen helt avgörande för deras möjlighet att kunna leva som andra. Det saknas vidare forskning i en svenskkontext om boendestödjares förutsättningar att förverkliga lagens målsättning, vilket motiverar vår studie.Vi använde oss av förmedlingsmodellen där vi kontaktade enhetschefer för gruppboenden. Vi fick kontakt med en enhetschef som ordnade fyra intervjuer med personal som arbetade vid olika gruppboenden i en mindre kommun. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer och alla intervjuer spelades in på teams och transkriberades. I analysen använde vi oss av tematisk analys som resulterade i två övergripande teman: Brukarens rätt att leva som andra och Personalens handlingsutrymme och den ambivalenta makten. Resultatet visade att bristen på resurser på mångasätt påverkade intervjupersonerna och därigenom brukarnas möjligheter till delaktighet och ett liv som andra. Intervjupersonerna visade sig också ha en makt som var svårbalanserad, där nytta och risk alltid var en avvägning. Att som personal ha i uppgift att hjälpa brukarna att ta beslut, men samtidigt inte påverka dem för mycket var en utmaning för intervjupersonerna.Vår slutsats är att bristande resurser kan hämma boendestödjares förutsättningar att uppfylla ambitionerna i lagstiftningen. Därutöver menar vi att formuleringen i LSS (SFS 1993:387) är problematisk, då den utgår ifrån samhällsnormer fastän personerna som omfattas av lagen ofta saknar förutsättningar att bli fullt delaktiga i samhällslivet och kunna leva som andra.

Tidigare forskning har visat att personer med funktionsnedsättningar har en sämre kosthållning och har lättare för att utveckla hälsorisker som övervikt och fetma än övrig befolkning. Detta kan bero på att personal inom vård och omsorg inte är medvetna om denna problematik och inte har tillräckligt med kunskap om närings- och livsmedelslära. Syftet: Syftet med studien var att belysa hur personal inom särskilt boende för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning arbetar med kost och motion för att motverka en hälsorisk som övervikt. Metod: Kvalitativ metod användes och tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal på ett särskilt boende för att belysa informanternas uppfattningar och upplevelser. Intervjuerna har sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys och kopplats till KASAM. Resultat: Analysen av intervjuerna ledde fram till underkategorier som bildade fem kategorier: 1. Att respektera och bekräfta personens förutsättningar och intressen; 2. Omgivningsfaktorer är hinder för hälsosamma vanor, 3. Pedagogiska måltider och personalens medvetenhet främjar motivationsarbetet och brukarens intresse, 4. Viktigt med motivationsarbete men brukarens egenmakt får inte ignoreras och 5. Motivation genom belöning. Slutsats: Personal på särskild boende medvetna om hälsorisker som övervikt för barnen och ungdomarna. De upplever att det är svårt att facilitera hälsosamma vanor. Det är viktigt att personalen på verksamheten respekterar och utgår från brukarens egna intressen och förutsättningar när de arbetar med motivation som ska främja en hälsosam livsstil. Framtida forskning behövs genom exempelvis intervjuer med barn och ungdomar eller observationer på särskilt boende. Det vore intressant att få veta mer om hur medvetna de är angående eventuella hälsorisker och hur de upplever sin motivation för en mer hälsosam livsstil. / Previous researches show that people who have a disability have poorer diets and usually develop health risks of overweight and obesity to a greater extent than the rest of the population without disabilities. This can be caused by the personnel in health care, because they may not know that this is a problem. In addition the personnel knowledge about nutrition and food science can be deficiency. Aim: The aim of the study was to illuminate and try to understand how personnel in special service housing work with diet and physical activity as health prevention for children and youth with intellectual disability. Method: A qualitative approach was used when performing three semi-structured interviews with personnel in special se3rvice housing. The intention was not to be able to generalize the results or to reach an absolute truth. The interest was in trying to understand the informants’ perceptions and experiences. By illuminating their experiences and perceptions the data was interpreted and analyzed. Results: Qualitative content analysis resulted in five different categories: 1) To respect and acknowledge each users abilities and interests, 2) environmental are barriers to healthy habits, 3) Educational meals and the personnel’s awareness encourage he motivational work and the user’s interest, 4) It is important with motivational work but each users empowerment must not be ignored and 5) Motivation through reward. Conclusion: The personnel in special service housing for children and youth are actively working to promote a healthy lifestyle. The personnel in the organization should be aware of the children’s empowerment and that they have to respect and do everything based on the user’s interests and abilities. Future research is needed with children and youth in special service housing through interviewing them in order to gain knowledge about their experiences and thoughts regarding nutrition and physical activity.

Stigmatisering mot personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är ett visträckt samhällsproblem. Syftet med detta examensarbete har varit att få en djupare insikt i hur kunskapsläget ser ut kring risk- och skyddsfaktorer i anknytning till stigmatisering av personer med IF och att redovisa befintlig forskning. Metoden som har använts för att kunna möjliggöra detta har varit en scoping review, eller litteraturstudie, där befintlig forskning från ett flertal olika databaser har studerats och undersökts. De teorier som har fungerat som en utgångspunkt i att kunna analysera resultaten är teorin om stigma, den utvecklingsekologiska teorin, teorin om känsla av sammanhang (KASAM), det intersektionella perspektivet samt marginaliseringsprocesser. Vidare kunde två huvudteman med vardera två underteman identifieras. Det första huvudtemat består av "yttringar av stigma" som innehåller två underteman i form av självstigma och affilierad stigma. Det andra huvudtemat bygger på "påverkansfaktorer" med dess två underteman prediktorer för stigma och stigmatisering, samt prediktorer för motståndskraft. Utifrån den analys som gjordes på resultataten som visade sig från huvudtemat "påverkansfaktorer", kunde ytterligare två underteman identifieras; föräldrars upplevelser av socialt utanförskap, marginalisering och kamp för inkludering samt socialt stöd och gemenskapens betydelser. Resultaten som framkom visade på att det föreligger ett underskott avseende forskning kring specifikt risk- och skyddsfaktorer i samband med stigmatisering av personer med IF. Det verkar även föreligga en brist på svensk forskning inom området. På så vis utgick denna litteraturstudie från en internationell kontext. Det visade sig även att stigmatiseringen har en negativ inverkan på välbefinnandet hos såväl personer med IF som de i deras omgivning, medan socialt stöd och gemenskap kan öka välbefinnandet och motståndskraften. Vidare framkom det att det finns ett behov av att ta de komplexa samspel som kan finnas mellan individens identitet, normer i samhället och institutionella strukturer i beaktande.

Syftet med studien är att beskriva några lärares perspektiv på hur grundsärskoleelever påverkas av att vara inkluderade i grundskolan. För att samla in data till studien har den kvalitativa forskningsintervjun använts som metod. Studien bygger på sju intervjuer med grundsärskolelärare och grundskollärare som undervisar grundsärskoleelever som är helt eller delvis inkluderade i grundskolan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Nilholms (2007) beskrivning av tre perspektiv på specialpedagogik, det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet av studien visar att det finns flera faktorer som påverkar grundsärskoleelevers inkludering i grundskolan. De faktorer som framträder i studien är organisatoriska faktorer, lärares påverkansfaktorer, såsom deras attityder och kunskaper om inkludering, elevers sociala utveckling och kunskapsutveckling, samt elevers uttryck för påverkan av inkluderingen. I resultatet synliggörs att det finns både möjligheter och svårigheter för eleverna att vara inkluderade, men svårigheterna är övervägande. Den slutsats som kan dras av studien är att det finns stora utvecklingsmöjligheter kring grundsärskoleelevers inkludering i grundskolan. Utvecklingen måste ske på alla nivåer i skolsystemet för att skapa förutsättningar för denna process. I utvecklingsprocessen kommer det att finnas ett behov av speciallärarprofessionen som ser till elevernas individuella behov. / The purpose of the study is to describe the perspectives of some teachers on how students in special schools are affected by being included into regular schools. The method used to collect the data has been that of the qualitative research interview. The study is based on seven interviews with teachers at special schools and teachers at regular schools who work with students with intellectual disabilities that are completely or partly included in the regular schools. The theoretical basis for the study is Nilholm´s (2007) description of three perspectives on special education, the compensatory perspective, the critical perspective and the dilemma perspective. The result of the study shows that there are multiple factors affecting the inclusion of students with intellectual disabilities in the regularly schools. The factors emerged in this study are: the school organization, the impact of teachers, such as their attitudes towards and knowledge of the practice of inclusion, the development of social and cognitive skills of the students, as well as the students’ expressions of affection. The results of the study show both possibilities and obstacles for including students with learning disabilities, but the obstacles are greater. The conclusion to be drawn from this study is that there exist great possibilities for the development of inclusion of students with intellectual disabilities in the regular school. The development is necessary on all levels of the school system in order to create the conditions for successful inclusion. In this process there will be a demand for special education teachers who are able to assess the individual needs of these students.

Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa och lider av samsjuklighet i större grad än övriga befolkningen. Medellivslängden för personer med intellektuell funktionsnedsättning har ökat vilket leder till en växande grupp människor med särskilda behov som behöver tillgodoses av hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där åtta vetenskapliga studier som svarade mot syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycInfo, PubMed och Scopus. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med sammanlagt nio underkategorier. Vårdpersonalen beskrev erfarenheter av otillräcklighet och organisatoriska hinder, svårigheter och möjligheter i kommunikationen, betydelsen av goda relationer samt känslor kring utmanande beteende och preventiva åtgärder mot utmanande beteende.Konklusion: Vårdpersonal upplever hinder för att ge god vård till personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att överkomma hinder krävs en öppen attityd, en vilja att lära känna personen, en god relation till familjen och personliga assistenter samt ett bra team-arbete. / Background: People with intellectual disabilities are at increased risk for physical and mental illness and suffer from comorbidity in greater degree than the rest of the population. Life expectancy for people with intellectual disabilities has increased, leading to a growing group of people with special needs that must be met by the health sector. Aim: The aim of this study was to describe healthcare personnel´s experiences of caring for people with intellectual disabilities. Method: Literature study with qualitative design. Eight scientific studies that corresponded with the aim was selected, quality assessed, analyzed and compiled. Databases used to search for articles was Cinahl, PsycInfo, PubMed and Scopus. Results: The analysis resulted in four main categories with a total of nine subcategories. Healthcare personnel described experiences of inadequacy and organizational constraints, difficulties and possibilities in communication, the importance of good relationships and their feelings about challenging behavior and preventive measures against challenging behavior.Conclusion: Healthcare personnel´s experience obstacles in providing good care to people with intellectual disabilities. In order to overcome the obstacles it requires an open attitude, a willingness to get to know the person, a good relationship with the family and the personal-assistants and a good teamwork.

The purpose of this study is on the basis of frame factors such as time, policy documents and student diversity, to examine some teachers' perceptions of opportunities and difficulties to teach mainstreamed pupils. The underlying intensions is to show what is found in the teachers' statements concerning what conditions they feel they have to teach on the basis of two different curricula, how they express themselves on various frame factors such as time, policy documents and student diversity, and if other possible frame factors become visible in the teachers´ statements. Interviews have been used as a method and carried out with six different teachers who are teaching in grades 7-9. They come from different parts of the country and teaches different subjects. This study has a frame factor theoretical perspective and the theory has been the basis regarding study design, implementation and analysis. The results show that the teachers in this study have intentions of customize their teaching based on all students' different needs, but it can be difficult with great student variation and cognitive discrepancy. The teachers told that it is the primary school curriculum that mostly determines the education and that adjustments then are made to fit the students who take the special school curriculum. The risk is that students who follow special school curriculum does not get the opportunity to show their skills in a fair manner since the curricula differs greatly in certain subjects between school types. The teachers in this study were generally positive about teaching mainstreamed pupils, but expressed that it often is a lack of knowledge in primary school about intellectual disabilities and special school. Previous studies show that knowledge is a key factor for the success of creating teaching that is characterized by the participation of all students. / Syftet med denna studie är att utifrån ramfaktorerna tid, styrdokument och elevvariation undersöka några lärares upplevelser av möjligheter och hinder för att undervisa integrerade elever. Underliggande frågeställningar är att synliggöra vad som framkommer i lärarnas utsagor gällande vilka förutsättningar de upplever att de har att undervisa utifrån två olika kursplaner, hur de uttrycker sig om olika ramfaktorer som tid, styrdokument och elevvariation samt om andra möjliga ramfaktorer blir synliga i lärarnas utsagor. Intervju har använts som metod och genomförts med sex olika lärare som undervisar i årskurs 7-9. De kommer från olika delar av landet och undervisar i olika ämnen. Studien har ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och teorin har legat till grund för studiens utformande, genomförande och analys. Resultatet visar att de deltagande lärarna i studien har intentioner om att anpassa undervisningen utifrån alla elevers olika behov, men att det kan vara svårt när elevvariationen och den kognitiva diskrepansen är stor. Lärarna har berättat om att det oftast är grundskolans kursplan som styr och att anpassningar sedan görs för att passa för elever som läser efter särskolans kursplan. Risken med detta är att eleverna som läser efter särskolans kursplan inte får möjlighet att visa sina kunskaper på ett rättvist sätt då kursplanerna mellan skolformerna skiljer sig mycket åt i vissa ämnen. Lärarna i studien var över lag positivt inställda till att undervisa integrerade elever, men uttryckte att det ofta saknas kunskap i grundskolan om intellektuella funktionsnedsättningar och om särskola som skolform. Tidigare studier visar på att kunskap är en nyckelfaktor för att lyckas med att skapa undervisning som präglas av delaktighet för alla elever.

Syftet med studien var att beskriva och analysera lärarens roll i och erfarenhet kring arbetet med pedagogiska utredningar, då elever i behov av särskilt stöd i grundskolan är föremål för utredning för mottagande i grundsärskolan. Studien ämnade beskriva och analysera lärarnas erfarenheter av att skriva pedagogiska utredningar utifrån organisations-, grupp- och individnivå på de utvalda grundskolorna. Vi ville även beskriva hur arbetet kring utförandet av pedagogiska utredningar gjordes utifrån de specialpedagogiska perspektiven. Studien byggde på en kvalitativ studie med 14 intervjuer med verksamma lärare i grundskolan. Den pedagogiska utredningen bestod av två delar; en pedagogisk kartläggning och en pedagogisk bedömning. Resultatet visade att alla lärarna var delaktiga i den pedagogiska kartläggningen kring eleven. I de flesta fall skrev lärarna kartläggningen själva med stöd av en specialpedagog/speciallärare. Kartläggningarnas tyngdpunkt låg på individnivå och till en viss del på gruppnivå. Vår studie visade att i flera fall skrev lärarna bedömningarna med hjälp av en specialpedagog. I ett fall skrev läraren den pedagogiska bedömningen helt själv. Lärarna ansåg att specialpedagogen/specialläraren borde skriva de pedagogiska utredningarna eftersom de har specialpedagogisk kompetens. Studien visade att rektorerna inte var delaktiga, inte heller elever och föräldrar i den grad som Skolverket rekommenderar. Alla deltagare uppgav tidsbristen som ett dilemma. Tidsbristen var avgörande för att påbörja en utredning eftersom den tar lång tid i anspråk att skriva. Många av skolorna saknade tydliga rutiner för hur pedagogiska utredningar skulle genomföras.

Sammanfattning Denna studie avser att undersöka ungdomars sexuella handlingsutrymme. Syftet är att studera om det sexuella handlingsutrymmet uppfattas olika när det gäller ungdomar med, respektive utan, en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. I analysen har särskild hänsyn tagits till tre bakgrundsfaktorer; ungdomars kön, föräldrars födelseland samt föräldrars religiositet. Definitionen av det sexuella handlingsutrymmet bygger på den unges uppfattning om vårdnadshavarens restriktioner gentemot den unge inom fyra områden; restriktioner i skolan och på fritiden, begränsningar i heterosexuella föräktenskapliga relationer, begränsningar i val av framtida äktenskapspartner samt begränsningar i sexuella relationer innan äktenskap. Studien bygger på en sekundäranalys av kvantitativt datamaterial hämtat från två tidigare studier, Schlytter m.fl. (2009) samt Davidian m.fl. (2012). Det sammanslagna datamaterialet består av 2576 respondenter från årskurs nio i Stockholms stad samt från det nationella programmet på gymnasiesärskolor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Frågor som i datamaterialet berör restriktioner i skolan och på fritiden, begränsningar i heterosexuella föräktenskapliga relationer, begränsningar i val av framtida äktenskapspartner samt begränsningar i sexuella relationer innan äktenskap har bearbetats. Analysen av materialet har gjorts utifrån tidigare forskning samt teorin om socialkonstruktivism där respektabilitet, sexuella script samt det romantiska kärlekskomplexet och kärleksideologin varit framträdande begrepp/teorier. Studien visar tre huvudsakliga resultat. För det första att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning uppfattar större begräsningar när det gäller sexuella relationer innan äktenskap än vad ungdomar utan en intellektuell funktionsnedsättning. För det andra att ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning uppfattar större begränsningar i valet av sin framtida äktenskapspartner. Slutligen indikerar resultatet att när hänsyn tas till om ungdomar har föräldrar med hög religiositet, eller två utlandsfödda föräldrar, så är skillnaderna mellan ungdomar med och utan intellektuell funktionsnedsättning små. / Abstract The purpose of this study is to investigate adolescents’ understandings of opportunities to enact their sexuality both when a mild intellectual disability is present, and is not. In addressing the aim, three background factors have been taken into consideration; gender, parents country of birth and parents religiosity. In determining adolescents understanding of opportunities to enact their sexuality, the study looked at four outcomes; restrictions on schooling and leisure time, the restriction of heterosexual relations before marriage, restrictions in the choice of future husband or wife and restrictions in sexual relations before marriage. The study is based on quantitative data from two previous studies; Schlytter et.al. (2009) and Davidian et.al. (2012). The database contains 2576 respondents from the ninth grade in Stockholm and from the national programs in secondary special school in Stockholm, Gothenburg, Malmo and Uppsala. Variables that handles restrictions in school and on leisure time, restriction in heterosexual relation before marriage, restrictions in the choice of future husband or wife and restriction in sexual relations before marriage has been processed. The results of the study is analysed based on the theory of social constructivism where respectability, sexual script and romantic love and love ideology has been prominent. The study has three major findings. Firstly, adolescents with a mild intellectual disability experience restrictions in sexual relations before marriage more frequently than adolescents without an intellectual disability. Secondly, adolescents without an intellectual disability experience more limitations concerning the ability too freely choose a future husband or wife by themselves in comparison to adolescents with an intellectual disability. Lastly, the results indicate that the difference between adolescents with or without an intellectual disability and ‘room to act’ in relation to sexuality are small when the adolescents’ parents are born outside of Sweden or are considered by the adolescent to be very religious.

The study presented here is about how to make the special needs user who has a profound intellectual disability and additional disabilities more involved in their implementation plan. Based on a life story interview the study aims at analyzing perceptions of procedures to enhance special needs users’ influence. The method used in this study was a qualitative research approach as an overall approach in order to use a narrative method where life history is the method. The focus has been to study a part of an individual life history - a specific domain in the life of the interviewee’s working career. The results demonstrate that the staff needs to have the knowledge of how to observe, what to observe and how to highlight the impact of consciousness in the interaction between involved participants. The result also shows that staff attitudes affect special needs user’s participation in the implementation plan. It is shown in the results that it is of importance that staff has the knowledge regarding observation as a method and an approach that provides the special needs user with opportunities to experience meaningfulness and to find everyday life comprehensible and manageable.