Spelling suggestions: "subject:"intellektuell funktionsnedsättning"" "subject:"intellektuella funktionsnedsättning""
61 |
Elevers perspektiv på delaktighet i grundsärskolans undervisningLyckborn, Sixten January 2023 (has links)
This research aims to contribute to an understanding of pupils´ perspective of participation in compulsory education for pupils with intellectual disabilities. The method used in the research was focus group interviews. The group consisted of twelve pupils who all attend the same school. The theoretical models Hart´s ladder of children´s participation and the didactic trianglewas used to analyse the pupils´ participation in compulsory education for pupils with intellectual disabilities. Hart´s ladder of children´s participation was used to analyse the levelof pupils´ participation. To examine how there is a level of participation in the education the didactic triangle with the components subject, pupil and teacher were chosen to assay the relations between them. The pupils defined participation as taking part; taking part of activities and being part of the togetherness at school. An example from the group where that education is an activity demanded in order for them to acquire the necessary knowledge that is intended. This necessary knowledge is furthermore explained as the teachers decision and the education as a whole is described as teacher led. The teachers are the ones who determine the content and form. The pupils expressed that this does not enable them to take their own initiative in shaping the education. The conclusion from the pupils wasthat they can be more involved in educational shaping, when the teachers are more attentive and interplay with the pupils perspective.
|
62 |
"Sunt - det betyder väl att man lever livet?" : En explorativ studie om anpassning av texter för elever med intellektuell funktionsnedsättning / ”Healthy - That Means Enjoying Life, Doesn’t It? : an Explorative Study into the Adapting of Passages of Writing for Students with Intellectual DisabilitesLinaCederborg, Lina January 2022 (has links)
Att kunna läsa möjliggör ett aktivt deltagande i samhället. För elever med intellektuell funktionsnedsättning är läsning ofta en utmaning och det finns behov av stöd och verktyg för att underlätta läsning och läsförståelse för denna grupp. I bakgrunden redogörs för läsmodeller, vad lättlästa texter innebär, textkomplexitet samt forskning med fokus på läsning hos elever med intellektuell funktionsnedsättning. I denna empiriska studie får nio elever på högstadiet i grundsärskolan läsa texter som antingen är direkt hämtade ur en lärobok eller anpassad enligt några lättlästprinciper inom forskningsprojektet TextAD (Linköpings universitet). Elevernas läsförståelse och upplevelse av texternas svårighetsgrad har undersökts och jämförts för att se om dessa principer är tillämpbara och underlättar läsförståelsen för denna elevgrupp. Resultatet visar att de gjorda anpassningarna inte ser ut att göra någon skillnad i elevernas förståelse av texterna. Dock upplever eleverna de anpassade versionerna som något lättare att läsa. Eleverna ringar in svåra och främmande ord som den enskilt viktigaste komponenten för hur lätt eller svår en text upplevs för dem. Utifrån detta resultat betonas vikten av undervisning som stöttar eleverna för ett breddat och fördjupat ordförråd. Studien visar också att det finns behov av att forska vidare kring vilka anpassningar av texter som gör störst skillnad för läsförståelse för elever med intellektuell funktionsnedsättning.
|
63 |
"Om vi ständigt är rädda för att något ska gå fel, kan det inte heller någon gång gå rätt" En kvalitativ studie av hur personal arbetar och reflekterar kring området sexualitet i det praktiska utförandet samt bemötandet av personer med intellektuell funktionsnedsättningAlmén, Julia January 2017 (has links)
Sexualitet är en betydelsefull del av människan. Emellertid har diskursen sexualitet och intellektuell funktionsnedsättning hamnat på efterkälken. Nationella riktlinjer, såsom LSS-lagen berör inte sexualitet och relationer vilket kan leda till en osäkerhet hos personal att hantera dessa frågor. Därmed har syftet med uppsatsen varit att få en inblick i hur personal reflekterar och arbetar med frågor kring sexualitet i sina verksamheter. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal som arbetar och möter personer med intellektuell funktionsnedsättning. Den empiriska datan analyserades därefter med stöd av teoribildningen socialkonstruktivism. Resultaten visade att personal för en positiv och tillåtande reflektion av sexualitet i förhållande till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Samtliga har fyllt tomrummet av policys på nationell nivå genom att framarbeta lokala policys i kommunerna. Arbetet kring sexualitet fokuserar på utbildning av såväl brukare som personal. Det ses som önskvärt att arbeta vidare kring fler mötesplatser för persongruppen. Slutligen ses en stöttande ledning som en förutsättning till att föra arbetet kring sexualitet framåt. / Sexuality is a very important part of a human being. Despite that, people with intellectual disabilities don’t have the same opportunities for sexuality as others. National guidelines, such as the Swedish law LSS, do not concern sexuality and relationships which can make the personnel insecure to manage these questions. That leads us to the purpose of this paper, to gain an insight into how personnel reflect and work on issues of sexuality in their practical performance. Four semi- structured interviews were conducted with staff working and meeting people with intellectual disabilities. The empirical data was then analyzed by the theory of social constructivism. The results showed that staff have a positive and permissive attitude to sexuality in relation to people with intellectual disabilities. The personnel have filled the gap of policies from the national level by developing local policies in the municipalities. The work with sexuality focuses on education of both users and staff. It is considered desirable to continue working with more meeting places for the group. Finally, a supportive leadership is a prerequisite for developing the work with sexuality even further.
|
64 |
Hur gynnas elever med IF av ett visuellt stöd i matematikundervisningen, i grundsärskolan?Rhodin, Annika, Österberg, Emma January 2023 (has links)
I vårt arbete som speciallärare i grundsärskolan har vi märkt att matematiska uppgifter ofta är svåra för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) att förstå. Internationell forskning visar att visuellt stöd kan vara gynnsamt för elever med IF men i svensk kontext har vi inte kunnat hitta studier om detta. Därför valde vi att genomföra denna studie som undersöker betydelsen av visuellt stöd i matematikundervisningen i grundsärskolan för elever som läser ämnen. Vilken effekt har det på elevernas matematiska förståelse och engagemang och hur upplever eleverna själva stödet? Urvalet i studien utgjordes av sex elever i årskurs 2–7 på två grundsärskolor i Mellansverige. Studien är en kombination av metoder, där de kvantitativa metoderna utgjordes av ett kvasiexperiment (singel-subjekt ABA – design) och strukturerade observationer. De kvalitativa datainsamlingsmetoderna bestod av semistrukturerade intervjuer med eleverna och semistrukturerade observationer dokumenterade med hjälp av fältanteckningar. Resultatet visade att flera elever förbättrade sina resultat gällande matematikuppgifterna under interventionen. Samtidigt visade variation i elevers utvecklingslinjer på både möjligheter och utmaningar vid användning av visuellt stöd i grundsärskola.
|
65 |
Jag var med men det kändes att jag inte var med dom : Elevers erfarenheter av att byta till grundsärskolans läroplan och läsa integrerat i samma klassTorselius, Therese January 2022 (has links)
Mycket lite är forskat kring integrerade elever som läser efter grundsärskolans läroplan inomramen för den vanliga grundskolan. Detta arbete undersöker tre elevers erfarenheter av attunder sin skoltid börja läsa enligt grundsärskolans läroplan. I arbetet studeras hur dettapåverkar eleverna och deras syn på sig själva. Barn med en intellektuell funktionsnedsättningfår sällan komma till tals och med denna studie blir några av dessa röster hörda. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer med elever vilka sedantranskriberades och tematiserades. Även två lärare intervjuades. Med utgångspunkt ur ErikErikssons utvecklingsteorier och Lev Vygotskijs lärandeteorier analyserades resultatet. Ett intersektionellt perspektiv hjälpte till att synliggöra hur olika maktordningar samspelar medvarandra. Resultatet av studien visar att integrerade elever trivs med sina klasskamrater och lärare. Ävenskolarbetet beskrivs i mer positiva ordalag efter övergången till grundsärskolans läroplan äninnan. Men i och med den kategorisering som sker av eleven, både innan och efter byte avläroplan, utvecklas en lägre självkänsla hos dessa elever vilket i förlängningen kan förstärkaderas svårigheter ytterligare.
|
66 |
Mötet med arbetslivet. En kvalitativ undersökning om praktikens betydelse för gymnasiesäreleverNiklasson, Mattias, Svensson, Karin January 2015 (has links)
Övergången till arbetslivet kan vara komplex och besvärlig för individer med intellektuell funktionsnedsättning som lämnar gymnasiesärskolan. För att underlätta övergången har gymnasiesärskolan ett ansvar att förbereda eleven inför etableringen på arbetsmarknaden, vilket främst sker genom praktik. Syftet med detta examensarbete är att analysera och beskriva betydelsen av praktik utifrån ett elevperspektiv. Studien bygger på intervjuer med nio elever från olika gymnasiesärskolor i södra Sverige. Empirin har analyserats utifrån teorin Känsla av sammanhang (KASAM), begreppet handlingshorisont, samt Frank Parsons vägledningsmodell som förklarar vad som behövs för att göra välgrundade studie- och yrkesval. Analysen bygger även på de generella svårigheter som Arnell Gustafsson redogör för som uppstår i övergången mellan skola och arbetsliv: eleverna måste i samband med övergången ha arbetslivsrelaterade kunskaper, samt kunna välja ett yrke som passar den egna identiteten. Studien visar att eleverna anser att praktiken förbereder dem inför arbetslivet och de uppfattar praktiken som meningsfull. De trivs med praktik då den för dem blir begriplig och hanterbar, samt att den ger dem nya kunskaper både om sig själva och arbetslivet. Dessa kunskaper har kommit att påverka elevernas tankar om framtiden och hjälpt dem att konkretisera vad de vill och inte vill göra efter studenten.
|
67 |
Jag är inte min diagnos, men jag vet vad den innebär. En intervjustudie om skapande av självbild hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar i grundsärskolanEknor Forssman, Maria January 2016 (has links)
No description available.
|
68 |
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med intellektuell funktionsnedsättning : Beskrivande litteraturstudieLindberg, Linnéa, Tegnér, Emelie January 2022 (has links)
Sammanfattning Bakgrund: 1 % av världens befolkning beräknas vara diagnostiserad med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Denna minoritetsgrupp skattade sämre hälsa och diagnosen medför inte sällan ett ökat vårdbehov. Fastän ökat vårdbehov upplevde människor med IF bristfällig tillgång till kvalitativ vård. Syftet: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En beskrivande litteraturstudie med hjälp av sökord och databaserna PubMed och Cinahl identifierade 11 tidigare studier. Data analyserades utifrån tematisk analys och identifierade huvudteman och subteman. Huvudresultat: De identifierade huvudteman var; Sjuksköterskors upplevelser av hinder och förutsättningar för kommunikation, sjuksköterskors upplevelser av bristande kunskap och utbildning, sjuksköterskors upplevelser av organisatoriska faktorer och sjuksköterskors upplevelser av relationsskapande, med subteman. Sjuksköterskor upplevde att kommunicera med patienter med IF var utmanande, och det rådde delade åsikter om direkt kommunikation till patienterna. Kunskapsbrist och behov av mer utbildning beskrevs av sjuksköterskor, och syftade till sjuksköterskeutbildningen. Samverkan i team och relationsskapande ansågs viktigt för god vård. Samtidigt som de beskrev negativt synsätt gentemot patienter med IF. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att det fanns både hinder och förutsättningar i att kommunicera och skapa relation med patienter med IF, samtidigt som det ansågs grundläggande för god vård. Sjuksköterskorna beskrev själva kunskapsbrist och behov av mer utbildning. Vidare beskrivs professioners samverkan i team förbättra vården. Denna litteraturstudie kan implementeras som underlag till förbättring och utveckling om IF.
|
69 |
Fast mellan stolarna : En systemteoretisk studie av några lärares uppfattningar av möjligheter och hinder vid individintegrering i grundskolanEfe, Liza, Lundin, Anna January 2023 (has links)
I Sverige har Skolverket haft ambitionen att främja inkludering genom att uppmuntra differentierad undervisning och extra anpassningar för de elever som behöver. Samtidigt har elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) rätt att integreras i grundskolan, även om vi har en tradition av att placera dem i anpassad skola, där också en majoritet av eleverna med IF går. Detta väcker frågan om hur de lärare som undervisar dessa elever uppfattar situationen runt den integrerade eleven. Vi genomförde en intervjustudie med 14 lärare som undervisar elever med IF tillsammans med elever utan IF, i grundskola eller anpassad grundskola. De huvudsakliga teman vi fann, var att attityder på alla systemnivåer är avgörande för lärarnas uppfattning om individintegreringens möjligheter, att lärmiljöns förutsättningar uppges som en påverkansfaktor samt att det finns ett upplevt utbildnings- och kunskapsbehov, som omfattar både arbetet med individanpassad undervisning och den elevkategori som studien omfattar: elever med intellektuell funktionsnedsättning. Vår systemteoretiska analys och jämförelse med tidigare forskning väcker tankar gällande samstämmigheten i inkluderingsambitionen och enhetligheten i implementeringen av inkluderande verktyg i svensk skola. Slutsatsen från vår begränsade studie var att lärare behöver mycket stöd i sitt arbete med individintegrering.
|
70 |
Två olika uppdrag men ett gemensamt mål : En kvalitativ studie om samarbetet mellan speciallärare och elevhandledare i den anpassade grundskolan.Sandgren, Hanna, Burman, Lena January 2023 (has links)
I den anpassade grundskolan samverkar speciallärare och elevhandledare tätt tillsammans i verksamhetens undervisning. Ett samarbete där två yrkesprofessioner med otroligt olika bakgrund har ett gemensamt uppdrag och mål, att stötta eleverna till bästa möjliga utveckling och lärande. I dessa arbetslag får specialläraren ofta en handledande roll. Detta väckte vårt intresse och vi ville därför undersöka hur samarbetet kan se ut. Studiens syfte är därför att undersöka samarbetet mellan speciallärare och elevhandledare inom den anpassade grundskolan ur ett systemteoretiskt perspektiv. Detta görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex speciallärare och sex elevhandledare. En fenomenografisk ansats används för att återge det respondenterna beskrivit som sina uppfattningar om vilka faktorer som skapar ett gott samarbete och samsyn i arbetslaget och vilka förväntningar yrkesprofessionerna har på varandra. Resultatet pekar på att tid, utbildning och kommunikation är viktiga nyckelfaktorer för att skapa samsyn och därmed få ett välfungerande samarbete. Generellt förväntas specialläraren ha ett större pedagogiskt ansvar med planering, dokumentering och betygssättning än elevhandledaren, medan elevhandledaren förväntas vara elevens högra hand, läsa av, stötta, motivera, vara en trygg vuxen med en nära relation under hela dagen, vilket även omfattar fritidstid.
|
Page generated in 0.1209 seconds