Övergången till arbetslivet kan vara komplex och besvärlig för individer med intellektuell funktionsnedsättning som lämnar gymnasiesärskolan. För att underlätta övergången har gymnasiesärskolan ett ansvar att förbereda eleven inför etableringen på arbetsmarknaden, vilket främst sker genom praktik. Syftet med detta examensarbete är att analysera och beskriva betydelsen av praktik utifrån ett elevperspektiv. Studien bygger på intervjuer med nio elever från olika gymnasiesärskolor i södra Sverige. Empirin har analyserats utifrån teorin Känsla av sammanhang (KASAM), begreppet handlingshorisont, samt Frank Parsons vägledningsmodell som förklarar vad som behövs för att göra välgrundade studie- och yrkesval. Analysen bygger även på de generella svårigheter som Arnell Gustafsson redogör för som uppstår i övergången mellan skola och arbetsliv: eleverna måste i samband med övergången ha arbetslivsrelaterade kunskaper, samt kunna välja ett yrke som passar den egna identiteten. Studien visar att eleverna anser att praktiken förbereder dem inför arbetslivet och de uppfattar praktiken som meningsfull. De trivs med praktik då den för dem blir begriplig och hanterbar, samt att den ger dem nya kunskaper både om sig själva och arbetslivet. Dessa kunskaper har kommit att påverka elevernas tankar om framtiden och hjälpt dem att konkretisera vad de vill och inte vill göra efter studenten.