Undervisning i sex- och samlevnad har varit obligatoriskt i svenska skolor i 60 år men tidigare forskning visar att det finns flera utmaningar i att utforma undervisning i sex- och samlevnad i särskola. Utmaningarna handlar om de föreställningar och de normer som finns kring utvecklingsstörning och sexualitet. Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och lärare upplever undervisningen i sex- och samlevnad, dess innehåll och arbetssätt. Metoden som används är kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatet visar att olika perspektiv på innehåll i undervisningen framkommer i intervjuer med lärare och elever – ett biologiskt perspektiv, ett riskperspektiv och ett relationsinriktat perspektiv. Dessa perspektiv fokuseras något olika i lärares och elevers tal om undervisningen. Vad gäller arbetssätt i undervisningen, uttrycker både lärare och elever att diskussioner och åskådligt material är viktiga i undervisningen, men lyfter också fram dilemman kring informationssökning och digitala media. Resultaten tyder på ett behov av att diskutera de normer och föreställningar som finns kring undervisningen i sex och samlevnad, men också ett behov av mer forskning kring ämnet.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till barnets bästa i arbetet med familjer där föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning. För att kunna besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Intervjuer har genomförts med fem socialsekreterare från fem olika kommuner i Mellansverige, verksamma inom barn- och ungdomsenheten. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för analys av intervjumaterialet och två huvudkategorier; "Hur långt kan vi sträcka oss innan vi säger stopp?" samt Rädsla och osäkerhet med sex tillhörande subkategorier framkom. Den första kategorin visar på en osäkerhet hos socialsekreterarna kring vad som är barnets bästa i familjer där föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning. Andra kategorin tyder på att det finns en rädsla inför socialtjänsten hos de föräldrar som har en intellektuell funktionsnedsättning vilket kan försvåra arbetet med familjerna. Resultatet visar likt anknytningsteorin att en förälder kan vara hämmande för sitt barns utveckling om det brister i förmågan att se och förstå barnets signaler. En intellektuell funktionsnedsättning i sig är dock enligt denna studie inte avgörande för om barnet kommer få en trygg anknytning. En ökad kunskap kring barn som växer upp i familjer där föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning kan hjälpa socialtjänsten och socialsekreterare i frågor om vad som är barnets bästa och ge en vägledning i vad som kan tänkas vara barnets bästa uppväxtmiljö. / The purpose of this study was to investigate how social workers relates to the child's best in the work with families where the parents have an intellectual disability. To answer the purpose of the study a qualitative method have been used. Interviews were conducted with five social workers from five different municipalities in central Sweden, active in the child and adolescent unit. A qualitative content analysis was used for analysis of the interview material and two main categories were found; "How far can we stretch ourselves before we say stop?", Fear and uncertainty and six associated subcategories emerged. The first category shows an uncertainty among social workers about what is the child's best in families where the parents have an intellectual disability. The other category indicates that there is a fear of social services from parents who have an intellectual disability which may hamper the work with the families. The result shows, like attachment theory, that a parent can be a disincentive to their child's development if it lacks the ability to see and understand the child's signals. An intellectual disability in itself is not, according to this studie, decisive in determining whether the child will have a secure attachment. An increased knowledge about children growing up in families where the parents have an intellectual disability can help social services and the social secretary in the questions about the child's best and provide a guide to what might be the child's best growing environment.

Syftet med denna studie är att utifrån några pedagogers beskrivningar bidra med kunskap om undervisning i läsförståelse för elever med intellektuell funktionsnedsättning och autismspektrumtillstånd i grundsärskolans årskurser 7-9 och på gymnasiesärskolans nationella program. Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger verksamma inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan och som undervisar i ämnet svenska. Resultaten analyseras utifrån begrepp hämtade från sociokulturell teori, nämligen fysiska och intellektuella redskap, den proximala utvecklingszonen samt scaffolding/ kommunikativa stöttor. Resultatet visar att pedagogerna ser läsförståelseförmågan som en grund för elevernas möjligheter till självständighet och delaktighet i samhället. Undervisning i läsförståelse ses som avgörande för elevernas läsförståelseutveckling. Skolans ansvar att tillgodose undervisning utifrån elevernas individuella behov och förutsättningar betonas. Organiseringen av undervisning utifrån elevernas individuella behov innebär att olika undervisningsmetoder, hjälpmedel och elevgrupperingsmetoder används. Lärarens aktiva roll, engagemang och förtrogenhet med olika metoder ses som grundläggande för framgångsrik undervisning. En gemensam uppfattning är att fortlöpande, intensiv och repetitiv undervisning ger bäst resultat. Pedagogerna i grundsärskolan och på gymnasiesärskolans individuella program uttrycker att tillgängliga tids- och personalresurser möjliggör en sådan undervisning, medan pedagogerna på gymnasiesärskolans nationella program menar att den schemalagda undervisningen i svenska är otillräcklig för att tillgodose fortlöpande undervisning. Baserat på det beskrivna behovet av fortlöpande, intensiv och repetitiv undervisning i läsförståelse, diskuteras i resultatdiskussionen om tidsresurserna är tillräckliga i aktuella elevgrupper på gymnasiesärskolans nationella program för en hållbar läsutveckling. Om man vidhåller att god läsförståelse är en grundläggande förutsättning för fullt deltagande i det moderna svenska samhället och att syftet med utbildning är att förbereda eleverna för ett ansvarsfullt liv i samhället, så är min mening att undervisning i läsförståelse i hög grad bör prioriteras inom såväl grundsärskolan som gymnasiesärskolan. / The purpose of this study – based on the accounts of qualified teachers – is to add to our understanding of teaching reading comprehension to pupils with intellectual disabilities and autistic spectrum disorders in Compulsory Schools for children with learning impairments grades 7-9 and those undergoing the Upper Secondary School national curriculum for pupils with learning disabilities. The study builds on qualitative, semi-structured interviews with six educators, all active within either Compulsory Schools for children with learning impairments or Upper Secondary Schools for pupils with learning disabilities, and all of  them Swedish language teachers. The results are analyzed on the basis of terms used in socio-cultural theory, namely physical and intellectual tools, the proximal development zone and ‘scaffolding’ (communicative supports). Results show that teachers see the ability of children to read and understand as fundamental to their prospects of becoming free individuals able to participate in society. Teaching pupils reading comprehension is viewed as pivotal to their ability to progressively understand what they read. Emphasis is laid on the responsibility of schools to provide education based on assessing the needs of each individual child. The organization of teaching structured around pupils’ individual needs means that a range of methods, aids and pupil groups is used.  The active role and personal involvement of the teacher along with his/her familiarity with a broad range of methods is seen as fundamental to successful teaching. The prevailing view is that on-going, thorough and repetitive teaching produces the best results. Teachers in Compulsory Schools for children with learning impairments along with those in Upper Secondary Schools running individual programs for pupils with learning disabilities assert that available resources in the form of time and staff make this kind of teaching achievable, while teachers in Upper Secondary Schools running national programs maintain that timetabled lessons in Swedish are insufficient to provide progressive teaching. Based on the need for on-going and repetitive teaching in reading comprehension as described above, I discuss if the time allotted to present pupil groups in Upper Secondary Schools’ national programmes is adequate for tenable reading comprehension teaching. If we maintain that good reading comprehension is a fundamental requisite for full participation in modern Swedish society and that the goal of this education is to prepare pupils for a responsible life in society, it is my opinion that teaching in reading comprehension should be given high priority in both Compulsory Schools for children with learning impairments and Upper Secondary Schools for pupils with learning disabilities.

För delaktighet i dagens informationssamhälle krävs det gedigna kunskaper i det skrivna språket hos varje enskild individ. Elever i grundsärskolans träningsinriktning kommer alltför sällan i kontakt med skrivundervisning. Istället fokuseras aktiviteter som anses vara mer användbara för eleven ur ett livsperspektiv, till exempel att sitta ordentligt på stolen och äta fint. Syftet med studien var att undersöka hur lärare inom träningsskolan ser på skrivande, att synliggöra hinder och möjligheter med skrivande inom skolformen samt få syn på hur arbetet kan utvecklas. För att ta reda på detta genomfördes en aktionsforskningsstudie på tre olika träningsskolor på två orter i Mellansverige där fem lärare deltog. Lärarna som ingick i studien fick skriva dagbok med en eller flera elever, beroende på vad som passade in i deras arbetssätt. Varje lärare förde en aktivitetslogg som minnesanteckning över vad som hände under dagboksskrivandet. Vi använde oss av intervjuer, enkätfrågor och reflekterande samtal med varje enskild lärare för att få fatt på deras tankar om skrivande och vilka hinder och möjligheter de ställdes inför i arbetet med dagboken, samt för att stötta i reflektions-och planeringsarbetet. Resultatet visar att undervisningen som skapas för eleverna är direkt beroende av vilken inställning lärare har till skrivande och hur de bedömer elevernas förutsättning för utveckling och lärande. Det spelar också roll hur lärare uppfattar sin egen roll och dess betydelse för elevens utveckling. Lärarnas inställning påverkas i sin tur av ett antal faktorer på samhälls- och skolnivå som till exempel utbildning, erfarenhet och vilka traditioner för lärande som finns på arbetsplatsen. För att utveckla skrivandet i träningsskolan behöver vi skapa en kultur där eleverna ges förutsättningar för skrivande och där skriften görs synlig. För att nå dit behövs ett tydligare fokus på språk-, läs- och skrivutveckling i lärarutbildningen samt fortbildning och utrymme för lärare att reflektera kring sin undervisning. Detta kan stärka lärare i sin roll och hjälpa dem att se sin betydelse för elevens utveckling.

Studien kartlägger vilka förutsättningar och hinder som finns för personer med en intellektuell funktionsnedsättning, att inkluderas in i en aktiv idrottsutövning. Vidare vill studien undersöka vilka behov av fysisk och social aktivering som närstående upplever finns. Undersökningen är riktad utifrån två perspektiv för att skapa ett rikt och helhetsmässigt underlag, hur upplevelsen är hos närstående och vad som möjliggör förutsättningarför en aktiv idrottsutövning. Studien har tagit sin utgångspunkt i den social-ekologiska modellen och den sociokulturella teorin, som syftar till att beskriva och analysera hur idrottsrörelsen och dess arbete upplevs. För att besvara studiens forskningsfrågor och syfte har både en kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod vävt samman en berikad datainsamling. Datainsamlingen har tillämpats genom semistrukturerade intervjuer samt en enkätundersökning. Resultatet och analysen ger en bild av hur behovet och påverkan ser ut i relation till fysisk aktivitet och det sociala samspelet. Det framkom att denna målgrupp har en ökad risk att drabbas av ohälsa i jämförelse mot övriga befolkningen, samt att det är vanligt med ett upplevt socialt utanförskap. Vidare kunde studien analysera att det sociala nätverket och närsamhället har ett stort ansvar för att möjliggöra förutsättningar för att inkludera målgruppen till ett aktivt idrottsutövande. Undersökningen kan stärka idrottens roll och den möjlighet den besitter för att främja ett inkluderande och hälsofrämjande arbete. Dock krävs det ett samspel och ett ansvar från samhället för att idrotten ska ges förutsättningar.

Vårt syfte med studien har varit att via några lärares uppfattningar få en ökad insyn om grundsärskoleelevers inkludering i grundskolan.     För att samla in data till studien har den kvalitativa forskningsintervjun använts som metod. Studien bygger på åtta intervjuer med grundskollärare som undervisar grundsärskoleelever som är helt integrerade i grundskolan.   Den teoretiska utgångspunkten för studien är det relationella perspektivet och perspektivet KoRP - kommunikation, delaktighet och lärande, som är förutsättningar för att skapa en framgångsrik inkludering.                    Resultatet av studien visar att lärarnas uppfattningar om grundsärskoleelevers inkludering i grundskolans undervisning är komplext, dels utifrån att lärarna saknar kunskaper om intellektuella funktionsnedsättningar, samt att lärarnas olika syn på inkludering inom skolans organisation är otydlig. Lärarna ser att finns såväl utmaningar som möjligheter med att bedriva ett framgångsrikt inkluderingsarbete, men att det är förenat med betydligt större svårigheter att genomföra detta med de elever som läser mot grundsärskolans läroplan inriktning ämnesområden.   Den slutsats som kan dras av studiens resultat är att det finns stora möjligheter till utveckling för grundsärskoleelevers inkludering i grundskolan, det handlar mycket om lärarna får rätt förutsättningar till att kunna bedriva en för eleven givande undervisning. / Our purpose with the study was to gain more knowledge about the effects that shows when teachers work to include students with intellectual disabilities in compulsory schools.   The method we used to collect data was qualitative research interviews. The study is based on eight interviews with teachers in compulsory schools, who work with, or have experience from teaching students with intellectual disabilities, and who are completely included in compulsory schools.   The theoretical basis for the study is the relational perspective and the perspective KoRP, communication, participation and learning, who are important basis for a successful inclusion.   The result shows that the teacher´s perceptions about teaching students with intellectual disabilities in compulsory school are complexed. One of the reasons for that could be that teacher´s knowledge about intellectual disabilities are weak. Another reason could be the differences in teacher`s consensus about inclusion in their organization. The teachers can see both opportunities and challenges to manage a successful inclusion for the students. The biggest challenge with inclusion for students with intellectual disabilities in compulsory schools, is to include the students who don´t read academic school subjects.   The conclusion to be drawn from the result of the study, is that there are great opportunities for development for students with intellectual disabilities by being included in compulsory school. It is about teacher´s possibilities to give the students the teaching they need to succeed.

Syftet var att, ur de professionellas perspektiv, ta reda på hur kompetensen på grundsärskolan ser ut idag hos några informanter och vad som kan behöva förändras och eventuellt se annorlunda i denna verksamhet, för att möta och tillgodose elevernas stödbehov inom de kommande tio åren. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta klasslärare i grundsärskolan. Pedagogerna fick ge uttryck för sin vision om hur en optimal organisation för verksamheten skulle kunna se ut, samt vilken sorts kompetens som skulle kunna gynna undervisningen och dess kvalitet. I resultatet framkom det att utmaning med arbetet med eleverna var att berika elevernas språk och kommunikationsförmåga. Andra svårigheter som belystes var åldersadekvat undervisningsmaterial och höga kunskapskrav. Klasslärarna ansåg att det fortfarande saknas professioner i verksamheterna såsom speciallärare, specialpedagog, IT-pedagog, samt även flerspråkiga pedagoger. Andra väsentliga faktorer som informanterna också påtalade i studien var pedagogiska lärverktyg, samt att grundsärskolans lärmiljö måste konstrueras och anpassas så att de blir mer tillgängliga för de elever som går där, både fysiskt och psykiskt. De konstaterade också att det fanns faktorer som påverkar möjligheten till en undervisning av god kvalitet, både pedagogernas kompetens, lokalernas utformning – omständigheter som tillsammans bildar undervisningskontexten.

Studier av svenska nyanlända gymnasieelever med utvecklingsstörning har rönt i stort sett obefintlig vetenskaplig uppmärksamhet. I syfte att synliggöra elevkategorin och hinder, möjligheter och maktaspekter när dessa elever tas emot och undervisas genomfördes en fallstudie. Datainsamlings-metoderna var intervju, gruppintervju och observation och resultatet analyserades ur ett intersektionellt perspektiv för att ge en djupare förståelse för hur dimensionerna funktionalitet och etnicitet samverkar och hur detta påverkar elevkategorin. Resultatet visar att elevkategorin marginaliseras och att de dimensioner den tillhör ofta förstärker varandra, vilket komplicerar utredningsarbetet, mottagandet och undervisningen. Trots detta trivs eleverna och utvecklas kunskapsmässigt, vilket kan bero på att skolpersonalen kompenserar för systemets brister. De är emellertid kringskurna av brist på överblick, rutiner, uppföljning, fortbildning och kompetensutveckling samt en godtycklighet kring vilken elev som får vad och varför, särskilt när det gäller språkutvecklingsinsatser. I detta sammanhang har den flerspråkiga resurspersonalen en viktig men komplicerad roll i förhållande till elevkategorin och deras vårdnadshavare, eftersom de ofta fungerar som både språk- och kulturtolkar. Ytterligare forskning behövs för att utveckla förståelse för de utmaningar som dessa elever möter, vilka påverkas av intersektionen av funktionalitet och etnicitet.

Communication difficulties are common in individuals with different types of disabilities. Hence, many may need Augmentative and Alternative Communication (AAC) to be able to communicate. Communication is the foundation of all social relations and studies report that insufficient communication can lead to reduced quality of life and be a predictor for behavioral problems. Even though communication is important there are indications that many individuals with communication difficulties do not get the support they need. People in the individuals’ network, such as family and personnel, play an important role in identifying these individuals, but to date there is no simple tool for that purpose. The aim of this pilot study was therefore to investigate if the Communication Function Classification System (CFCS) could be used to classify the communicative ability in adults attending a day center. Individuals attending day centers usually have disabilities that involve communication difficulties. The participants (n = 9) were family members (n = 3), personnel at day centers (n = 5) and speech-language pathologist (n = 1). The participants classified the communicative abilities of two individuals using CFCS. Two statistical measures, average deviation and percent agreement, were used to calculate the inter-rater reliability. The total average deviation was 0,2 and the total percent agreement was 65 %, which indicate that CFCS can be used to classify the communicative ability in adults attending a day center. However, the participants addressed some critique toward CFCS, therefore future studies should consider using another tool for identifying communication difficulties. / Kommunikativa svårigheter är vanligt hos individer med olika typer av funktionsnedsättningar. Många av dessa behöver därför ett Alternativt och Kompletterande Kommunikationssätt (AKK) för att kunna kommunicera. Kommunikation är grunden för all social gemenskap och forskare har rapporterat att bristande kommunikation kan leda till sämre livskvalitet samt vara en riskfaktor för olika typer av problembeteenden. Trots att kommunikation är viktigt finns indikationer på att många individer med kommunikativa svårigheter inte får det stöd de behöver. Omgivningen i form av till exempel personal och närstående spelar en viktig roll i identifieringen av dessa individer, men det saknas ett enkelt verktyg för dem att använda i det syftet. Föreliggande studie syftade därför till att, i en pilotstudie, undersöka om klassifikationssystemet Communication Function Classification System (CFCS) kan användas för att skatta den kommunikativa förmågan hos vuxna brukare med insatsen daglig verksamhet. De som får insatsen daglig verksamhet har funktionsnedsättningar som ofta innefattar kommunikativa svårigheter. Deltagarna (n = 9) i studien var närstående till två brukare, daglig verksamhetspersonal, och en logoped. Deltagarna i studien skattade brukarnas kommunikativa förmåga utifrån CFCS. Två statistiska mått, genomsnittlig avvikelse och procentuell överensstämmelse, användes för att beräkna interbedömarreliabiliteten för deltagarnas skattningar. Den totala genomsnittliga avvikelsen var 0,2 och den totala procentuella överensstämmelsen var 65 %. Det begränsade underlaget gör slutsatserna osäkra, men resultaten tyder ändå på relativt god samstämmighet mellan deltagarna, och att CFCS skulle kunna användas för att skatta den kommunikativa förmågan hos vuxna brukare med insatsen daglig verksamhet. Deltagarna riktade dock viss kritik mot CFCS, vilket gör att fortsatta studier bör överväga att använda ett annat verktyg för identifiering av kommunikativa svårigheter.

Ett av de kanske viktigaste valen elev i grundsärskolan får göra, är valet till gymnasiesärskolan. Det är ett val som kan leda till elevens framtida yrke. Finns det ingen elevdelaktighet på skolan, utan alla beslut tas av människor runt omkring eleven, kan det leda till att felaktiga val görs av eleven. Syftet med vår studie är att undersöka hur olika yrkesgrupper inom grundsärskolan beskriver att de arbetar för att främja elevernas   delaktighet vid valet till gymnasiesärskolan. Vi har utgått från en kvalitativ ansats i vår studie. Vi intervjuade tre olika yrkesgrupper på två olika grundsärskolor; en lärare, en elevassistent och en studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar att alla våra olika yrkesgrupper är viktiga för eleven och att ett samarbete mellan yrkesgrupperna främjar arbetet med att göra eleven delaktig. Genom att stötta, arbeta förebyggande och genom vägledning visar alla våra yrkesgrupper eleven mot rätt väg för att göra rätt val. Vårt resultat visar också på en tydlig medvetenhet hos samtliga yrkesgrupper att valet till gymnasieskolan blir meningsfullt för eleven.