Bakgrund                                                                                                                                               År 2009 producerade ICA ett flertal reklamfilmer i kampanjen ”Vi kan mer” som syftade till att utmana fördomar kring personer med intellektuell funktionsnedsättning. Reklamfilmerna startade en livlig debatt på Internet och väckte både frågor kring produktionernas syfte och etik. Syfte                                                                                                                                    Studiens ambition har varit att undersöka hur bloggare och bloggkommentatorer uppfattat de tre första reklamfilmerna i kampanjen. Syftet var också att utröna huruvida filmerna har genererat några konsekvenser för bilden av personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod                                                                                                     Studien har till största del baserats på en kvalitativ metod, då syftet har varit att nå förståelse snarare än att försöka nå statistiskt säkerställda resultat. Kritisk diskursanalys användes för att analysera studiens material som bestod av cirka 80 blogginlägg med tillhörande kommentarer. Resultat                                                                                                                                  Studien konkluderar att reklamfilmerna har uppfattats på många olika sätt när det kommer till syfte och etik. Resultatet indikerar även att reklamfilmerna kan ses både reproducera och utmana fördomar gentemot funktionsnedsatta.Företagets initiativ har inte uppnått sitt fulla syfte, men filmerna har inneburit ett viktigt första steg mot normalisering för denna grupp i samhället. / Background                                                                                                                                     In 2009 ICA, one of Sweden’s largest food store chain, produced a series of commercials in a campaign which aimed to challenge prejudices about mental disability. The commercials started a lively online debate, and raised questions regarding both the purpose and ethics of these productions. Purpose                                                                                                                                              The ambition of this study was to examine how the people that participated in the online debate perceived ICA’s three first commercials in the campaign. The aim was also to analyze whether they have generated any consequences for the perception of mental disability. Method                                                                                                                                                   A largely qualitative approach have been used, since the aim has been to reach deeper understanding rather than statistically ensured results. Critical discourse analysis was used to analyze the study’s data which consisted of about 80 blog posts with related comments. Results                                                                                                                                                The study concludes that the commercials have been perceived in many different ways when it comes to purpose and ethics. The results also indicate that ICA’s advertisement both reproduce and challenge existing prejudices towards people with mental disabilities. The company’s initiative has not fulfilled its full purpose, but it constitutes an important first step to reach normalization for this group of society.

Bakgrund: Självbestämmande och inflytande är något som ska prägla det sociala arbetet med människor med funktionsnedsättning. Människors olika förutsättningar att kunna fatta beslut kan påverka möjligheten till medverkan i det dagliga livet. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning, som är berättigade LSS-insatsen bostad med särskild service, förstår och skapar mening kring inflytande och självbestämmande. Metod: Studien har en socialkonstruktivistisk ansats och datamaterialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor på gruppbostad enligt LSS. I analysarbetet har en analysmetod med fokus på meningsskapande använts. Resultat: Resultatet visar att självbestämmande över vardagen konstrueras som något positivt och som gynnar välbefinnandet. Meningsskapande kring inflytande och självbestämmande sker utifrån att bli vuxen samt att få bestämma över fritid och det egna hemmet. Personer med intellektuell funktionsnedsättning konstruerar sig själva som självständiga individer vars valmöjligheter sker inom vissa ramar. Slutsatser: De slutsatser som kan dras av studien är att självbestämmandet handlar om vuxenblivande och som beskrivs utifrån ett mönster av att jämföra det aktuella vardagslivets nu med vardagslivet förr. Det handlar även om att självbestämmandet begränsas. Här framträder paradoxer där socialarbetarnas stöd och gruppbostaden både kan verka främjande för självbestämmande och hindrande av den samma. Implikationer för socialt arbete: Studiens kunskapsbidrag om meningsskapande av självbestämmande kan användas i det sociala arbetets praktik genom att stödja och motivera till självbestämmande. Att verka för och främja möjligheterna till medverkan i det dagliga livet för personer med intellektuell funktionsnedsättning blir därför extra viktigt då denna möjlighet kan begränsas.

Syftet med denna uppsats var att, utifrån yrkesverksammas perspektiv, undersöka socialtjänstens arbete med mödrar med intellektuell funktionsnedsättning i ett nyblivet föräldraskap, samt hur de yrkesverksamma uppfattar detta arbete. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Fem enskilda intervjuer har genomförts med yrkesverksamma inom socialtjänsten i tre olika kommuner i Mellansverige. Resultatet ifrån intervjuerna tolkades och analyserades med hjälp av de två teoretiska perspektiven normalitetsdiskursen och den goda viljans diskurs. Uppsatsens teoretiska ansats kan beskrivas som socialkonstruktionism. Det framkom två övergripande former för socialtjänstens stöd till mödrar med intellektuell funktionsnedsättning: stöd i hemmet och stöd utanför hemmet. Stödet som erbjöds mödrarna skiljde sig inte från det stöd som fanns att tillgå för alla föräldrar som behövde stöd i ett föräldraskap. De yrkesverksamma upplevde att mödrarnas brist på insikt och deras rädsla för socialtjänsten medförde svårigheter i arbetet. Arbetet upplevdes även svårt utifrån en brist på kunskap och adekvata metoder för arbetet med mödrar med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visade att de yrkesverksamma uppfattade mödrar med intellektuell funktionsnedsättning som avvikande från ett normalt föräldraskap. Det framkom skilda uppfattningar om mödrarnas kapacitet att utveckla ett tillräckligt bra föräldraskap. Stödet som erbjöds mödrarna präglades mer eller mindre av ett kontrollerande syfte. / The purpose of this study was to, based on the social workers perspective, examine social services’ work with mothers with intellectual disability in an early parenthood, and how the social workers perceive this work. To achieve the purpose of this study, we used a qualitative method. We performed individual interviews with five social workers who worked in social service in three different municipalities. The results from the interviews were analyzed by means of the two theoretical perspectives the discourse of normality and the discourse of the good will. The theoretical approach of this study can be described as social constructionism. It appeared two general forms of social services’ support to mothers with intellectual disability: support at home and support outside the home. The support offered to the mothers did not differ from the support that was available to all parents who needed support for parenthood. The social workers felt that the mothers' lack of understanding and their fear of social services caused difficulties at work. The work also experienced difficult from a lack of knowledge and adequate methods for working with mothers with intellectual disability. The results showed that the social workers perceived mothers with intellectual disability as deviant from normal parenting. Differences emerged on the mothers' capacity to develop a good enough parenting. The support offered to mothers was characterized more or less of a controlling purpose.

No description available.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsättning i Umeå, med avseende på psykisk hälsa, och på hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hälsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsättning som går i specialklasser (grundsärskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsättningar), fick besvara en enkät under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens Folkhälsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkät använts.   Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mår bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lärare och med sina föräldrar. Majoriteten mår lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bättre än de ungdomar i Folkhälsoinstitutets undersökning, som angett att de hade någon funktionsnedsättning.   Inom några områden visades dock lägre resultat. Ungdomarna i vår undersökning uppgav att deras svårigheter påverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter. De umgås mer sällan med kamrater, motionerar mindre och har färre fritidsaktiviteter. Ungdomar med Asperger skiljer ut sig mest i vår undersökning, de är mindre nöjda med livet och med sig själva, känner sig mer ensamma,  umgås mer sällan med kamrater och har mindre kul, jämfört med ungdomar i grundsärskolan.   Det finns områden där stödet ifrån Barn- och ungdomshabiliteringen kan förbättras, som att utveckla metoder för socialt samspel och stärka ungdomarnas identitet och i samarbete med andra aktörer öka delaktigheten till en mer aktiv fritid.

Syftet med denna studie är att, förstå hur några elever med diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, deras vårdnadshavare och pedagoger, uppfattar en integrerad skolstruktur i grundskolan utifrån ett individ- grupp- och organisationsperspektiv.   Studien bygger på totalt sex intervjuer, två med elever, två med elevernas vårdnadshavare och två med den pedagog som eleverna träffar företrädelsevis i undervisningssituation. Som metod användes kvalitativa intervjuer med av en intervjuguide med utgångspunkt från ett individ- grupp- och organisationsperspektiv.   Resultatet i min studie visar att eleverna trivs i en integrerad skolstruktur, de beskriver på olika sätt en känsla av tillhörighet i sina klasser och är nöjda med sin skolsituation. Vårdnadshavarnas erfarenheter är liknande, men de beskriver också att barnets funktionsnedsättning har varit central för vilka resurser skolan tillfört. Det specialpedagogiska stödet har organiserats på olika sätt beroende på elevens behov, och alla beskriver stödet som positivt. Resultatet visar också att de två pedagogernas erfarenhet av en integrerad skolstruktur är begränsad, vilket de själv ser som en svårighet. Båda beskriver nödvändigheten av ett samarbete med grundsärskolan, specialpedagog och speciallärare för att kunna möta eleverna på sin nivå och utifrån deras förutsättningar / The purpose of this study is to understand how some students who are diagnosed with learning disabilities, their guardians and teachers, percieve an integrated school structure in the compulsory school, based on individual, group and organisational perspectives.   The study is based on six interviews. Two with students, two with the students' guardians and two with the teachers the students meet mainley in learning situations. A qualitative interwieus was used with an interview guide, based on individual, group and organizational perspectives.   The results of my study show that students appreciate an integrated school structure. They describe in different ways a sense of belonging in their classes and are satisfied with their school situation. The guardians’ experiences are similar, but also describe how the child's disability has been instrumental to which resources the school has provided. The special education support has been organised in different ways depending on the student's needs, and everyone involved describes the support as positive. The result also shows that the two teachers experience of an integrated school structure is limited, which they themselves see as a difficulty. These two teachers describe the necessity of collaboration with compulsory school for learning disabilities, the special education unit in order to meet students at their level and based on their abilities.

Uppsatsens syfte var att öka förståelsen för hur kuratorer inom vuxenhabiliteringen och barnmorskor på mödravårdscentraler förhåller sig till och arbetar med gravida kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar. Avsikten var även att undersöka likheter respektive olikheter mellan yrkesgrupperna. För att genomföra studien använde vi kvalitativ metod. Vi intervjuade två barnmorskor på mödravårdscentraler och tre kuratorer inom vuxenhabiliteringen. Intervjuerna analyserades med hjälp av de teoretiska perspektiven normalitet, juridisk diskurs och emotionell diskurs. Resultaten visar att barnmorskorna hade ett barnperspektiv medan kuratorerna ett föräldraperspektiv. Dessa perspektiv avspeglar olika förhållningssätt inom den emotionella och juridiska diskursen. Trots olika inriktningar och respondenternas olika yrkesroller, hade respondenterna liknande föreställningar gentemot kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar. Ifrågasättande av dessa kvinnors föräldraförmåga återkom i alla intervjuer. I detta avseende såg respondenterna dessa kvinnor som avvikare från det ”normala”. Att tala om målgruppen påtalar respondenterna vara känsligt och även tabubelagt, då det för inte så många decennier sedan inte var lagligt för dessa kvinnor att skaffa barn och familj. Varken kuratorerna eller barnmorskorna hade egentligen någon utarbetad arbetsmetod för arbetet med gravida kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning, utan arbetade mycket utifrån egna erfarenheter. Kuratorerna menade att barnmorskorna hade otillräcklig kunskap om funktionsnedsättningar. / The purpose of this study was to increase the understanding of how social workers in adult habilitation and midwives in maternity clinics relate to and work with pregnant women with intellectual disabilities. The intention was also to examine the similarities and differences between the occupational groups. To conduct the study, we used qualitative methods. We interviewed two midwives at maternity clinics and three counselors in adult habilitation services. The interviews were analyzed by means of the theoretical concepts normality, legal discourse and emotional discourse. The results show that midwives had a child perspective while the curators had a parental perspective. These perspectives reflect different attitudes in the emotional and legal discourse. Despite the different approaches and respondents' various professional roles, the respondents had similar perceptions towards women with intellectual disabilities. Challenge of these women's parenting skills recurred in all interviews. In this regard the respondents saw these women as deviant from the "normal". To speak about the target group the respondents complains of being sensitive and even taboo when it is not so many decades ago, it wasn’t legal for these women to have children and family. Neither the curators nor the midwives really had any elaborate methodology for working with pregnant women with intellectual disabilities, but worked from their own experience. The curators implied that the midwives had insufficient knowledge of impairments.

The aim of this study was to acquire a greater understanding and knowledge about how care staff at houses with special services for people with intellectual disabilities think and work (handle situations) regarding sexuality. To achieve our goal we carried out nine semi structured interviews using an interview guide. These interviews took place in two different communities in southern Sweden. The theoretical perspectives that were used to analyze the result were Sense of Coherence, Scope of action and Normalization. The result showed that the staff considered sexuality a part of their work and a natural subject to talk about. However they found some subjects harder to discuss, for example sexual abuse. The only time the subject was discussed was when the residents approached the staff themselves. The staff believed that treating the residents with respect and preserving their integrity was very important. Another consideration was that the residents should be able to decide as many things as possible in their life. The staff also wanted to explain sexuality as a meaningful part of life. There were differences in how much support the staff received from their employer. An essential support for the staff was their colleagues. Guidance meetings and other professionals, for example nurses were also supportive. There were differences in how much education the staff received regarding sexuality. They concluded that their actions were based on their own perspective. They did not feel the need to further educate themselves regarding sexuality but thought that it would be interesting and useful.

I dagens samhälle finns det en tydlig gräns mellan personer med intellektuella funktionhinder och personer utan intellektuella funktionshinder. Trots att personer med intellektuell funktionsnedsättning har samma demokratiska rättigheter att vara en del av samhället och känna en samhörighet så har utvecklingen för en universell design, det vill säga en design som når ut till fler människor, gått sakta framåt. Denna studie ämnar i att undersöka hur dagens formgivare lättare kan nå ut till både personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning genom universell design, och därmed minska gränsen mellan dessa två målgrupper. En informantintervju och tre respondentintervjuer gjordes under denna studie för att få kunskap om hur personer med intellektuell funktionsnedsättning och vilka kommunikationshjälpmedel det använder sig utav. En visuell analys av en befintlig livsmedelsförpackning gjordes för att få en insikt hur dagens förpackningar idag kommunicerar ut deras information till konsumenter. Den insamlade kunskapen från intervjuerna och resultaten från den befintliga förpackningen blev utgångspunkten för en redesignad förpackningsdesign, som skulle enligt resultaten och de teoretiska utgångspunkterna vara lättare för personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning att förstå. Den befintliga förpackningen och redesignade förpackningen diskuterades i sex fokusgrupper, där tre fokusgrupper hade deltagare med intellektuell funktionsnedsättning och tre fokusgrupper hade deltagare utan intellektuell funktionsnedsättning.   Resultatet från studien visar på att faktorer som påverkar förståelsen av förpackningsdesign både hos personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning är främst igenkänning och perception. Det som formgivare bör ta hänsyn till vid utformning av en universell förpackningsdesign är att ta bort onödig information, ha en textgrad på minimum 11pt, ha korta textstycken, uppmärksamma viktig information genom komplementfärger eller symboler, använda fotografier med enhetligt budskap, vara konsekvent vid symbolsystem och om möjligt använda fler än ett sinne för att kommunicera ut budskap.

Abstract The aim of the study was to examine how a school team works with formative assessment in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. The study had a particular focus on formative assessment in relation to pupils with moderate and severe intellectual disabilities. Since there is a lack of research within the field of formative assessment and pupils with moderate and severe disabilities this study may contribute to new knowledge in this field.   A sociocultural perspective has been used as a theoretical framework. A central concept in the sociocultural perspective is that people develop knowledge in interaction with other people and that communication and language is important.  The methodical framework was inspired by an ethnographic approach and the empirical material was concocted by participatory observations and by interviews. In the class there were six pupils (3 girls and 3 boys) and in the staff there were two teachers and three assistants.   The result show that the staffs communications skills and relational work is an important factor for the formative assessment. To meet the pupils in their development the staff had to use both intellectual and material tools in order to make it possible for the pupils to participate in the formative process. / Självständiga arbetet är på avancerad nivå och är utförd under ht-14. Författare till detta självständiga arbete i kursen 4PP23E är Malena Östlund som har haft Christer Jacobson som handledare och Elisabet Frithiof som examinator.   Syftet med studien var att undersöka ett arbetslags arbete med formativ bedömning i grundsärskolan för elever med kognitiv funktionsnedsättning. Studien hade ett särskilt fokus på formativ bedömning i förhållande till elever med måttlig och omfattande kognitiv funktionsnedsättning. Eftersom det finns en brist på forskning inom detta område kan studien bidra till ny kunskap.   Ett sociokulturellt perspektiv har använts som teoretisk referensram. Ett centralt begrepp i det sociokulturella perspektivet är att människor utvecklar kunskap i samspel med andra människor och att kommunikation och språk är en viktig del i arbetet. Undersökningen inspirerades av en etnografisk ansats och det empiriska materialet har utgjorts av deltagande observationer och intervjuer. I klassen fanns det sex elever (3 flickor och 3 pojkar) och personalen som arbetade i klassen var två lärare och tre assistenter.   Resultatet visar att personalens kommunikationsförmåga och relationsarbete är en viktig faktor för den formativa bedömningen. För att möta eleverna i deras utveckling var personalen tvungen att använda både intellektuella och materiella verktyg för att göra det möjligt för eleverna att delta i den formativa processen.