Sammanfattning Misstag är något som ingår i vårt handlande. Vårt förhållningssätt till misstag påverkar hur vi lär oss av dem. Syftet med studien är att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tas tillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsättningar för detta. I studien har kvalitativa intervjuer med tre lärare på ett textilt hantverksprogram på gymnasiet utförts. Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. Lärarna menar att kunskap är erfarenheter, förmågan att använda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sin kunskap. Lärandet genom misstag befrämjas av en trygg miljö, att det finns tid för reflektion och dialog mellan elev och lärare. Kunskapen i misstag medvetandegörs framförallt genom elevens reflektion och i dialogen med läraren. Misstaget kan leda till ökad reflektion, förståelse av sitt handlande, erfarenheter, uppmärksamhet på det nya, nya möjligheter, ökad självständighet och synliggörande av gränser,

No description available.

Denna studie har som fokus att studera eventuella skillnader som kan förekomma i sjukfrånvaron och kunnandet om växter och djur i närmiljön hos barn i tre olika förskoleformer. Syftet med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan utevistelsens längd och barns hälsa samt kunskapsutveckling vid tre former av förskoleverksamheter som har varierad grad av utevistelse. Studiens frågeställningar: Vilka skillnader finns det i sjukfrånvaron hos barnen mellan de tre olika förskoleformerna? Vilka kunskapsskillnader finns mellan barnen i de tre förskoleformerna när det kommer till att namnge djur och växter i närmiljön? Går det att fastställa samband mellan utevistelsens längd och eventuella skillnader mellan de tre olika förskoleformerna? För att kunna besvarar studiens syfte och frågeställningar har det genomförts en arkivstudie och protokollstudier som pedagogerna på förskolorna har fått besvara. Dessa studier har genomförts på sex förskolor som har olika inriktningar. I studien ingår I Ur och skur förskolor, mobila förskolor och traditionella förskolor. Resultatet på denna studie visar på att det finns en viss skillnad mellan de barn som vistas mer tid utomhus än de barn som inte har lika lång utevistelsetid. Nyckelord: Utevistelse, Förskola, Hälsa, Kunskap

Kunskap överförs ständigt mellan människor. Inom en organisation är kunskapsöverföringen mellan medarbetarna ofta särskilt strukturerad och i synnerhet om det är inom samma profession. Tyst kunskap är förknippat med viss oklarhet i hur kommunikationen kan gå till och vad som kan kommuniceras. I uppsatsen refereras och jämförs Bertil Rolfs och Bo Göranzons skilda ståndpunkter om den tysta kunskapens natur. Traditionen är för dem båda det verktyg som möjliggör överföring av tyst kunskap. Vidare görs en läsning av Niklas Luhmanns systemteori och autopoiesis begrepp. Därpå redogörs för hans distinktion mellan psykiska och sociala system och hans ståndpunkt att de inte kan reduceras till varandra. Han menar att tankar och annat som hör till själslivet till sin natur är privat och inte kan kommuniceras. Kommunikation är något som hör nära samman med sociala system. Med denna Luhmanns distinktion försöker jag förstå skillnaden mellan Göranzons och Rolfs olika syn på tyst kunskap och osägbarhet. Närmare bestämt så att jag uppfattar att Göranzon rör sig mer i Luhmanns domän för psykiska system medan Rolf mera rör sig i domänen för sociala system. Jag ansluter mig till Rolfs uppfattning om traditionens kunskapsförmedlande potential och till den fokala kunskapens möjligheter. Men genom de begräsningar som jag menar att systemteorin visar vad gäller den individuella, privata kunskapen och möjligheten att kommunicera den, så öppnar det mot Göranzons uppfattning om att det finns osägbar kunskap. Enligt min uppfattning är den osägbara kunskapen inte av en speciell art utan en restpost i individernas olika och unika utgångspunkter för förståelsenav de kunskapselement som till exempel kommuniceras inom en organisation.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor.

Syftet med denna studie har varit att få en bild av vilken kunskap några pedagoger har omkring språkstörning. Jag har också velat öka pedagogernas kunskaper i ämnet. Totalt har jag träffat 58 pedagogerna på deras arbetsplatser på förskolor eller skolor. De fick fylla i en enkät med bl a frågor om hur de uppskattade sin kunskap omkring språkstörning. Efter det höll jag en informationsföreläsning omkring språkstörning. Sedan fick pedagogerna fylla i en ny enkät där de bl a fick uppskatta hur mycket deras kunskap ökat efter att ha hört föreläsningen. Enkäterna har sedan sammanställts både som en hel grupp och indelade efter olika utbildningsgrupper. I mina förberedelser inför föreläsningen har jag gjort en litteraturstudie där jag sökt efter vad språkstörning är. Jag kunde då konstatera att det fanns relativt lite skrivet och forskat omkring språkstörning. I min slutsats kan jag konstatera att pedagoger behöver mera kunskap omkring språkstörning. Efter min föreläsning uppskattade 57 av de 58 deltagande pedagogerna att de ökat sin kunskap med minst 25 %. Endast en person uppgav sig inte ha ökat sin kunskap alls. Det behövs också mera forskning i ämnet. Idag strävar vi efter att alla ska inkluderas i skolan. Det ställer stora krav på pedagogernas kunskaper omkring olika funktionsnedsättningar.

No description available.

No description available.

Studien syftar till att undersöka användandet av kosttillskott och kunskaperna om desamma på gym. En enkätundersökning har genomförts med 73 svarande varav 39 (53,4 %) var män och 34 (46,6 %) var kvinnor. Av deltagarna i undersökningen tog 53,4 % (n=39) kosttillskott. Större andel av männen, 64,1 % (n=25), än av kvinnorna, 41,2 % (n=14) tog kosttillskott. 69,2 % (n=27) av de som tränade för att bygga muskler tog samtidigt kosttillskott. 63 % (n=17) av dessa tog också kosttillskott för att öka sin muskelmassa. 69,2 % (n=27) av kosttillskottsanvändarna tränar för att bygga muskler.Det var ingen skilland på medianvärdet mellan männen och kvinnorna på kunskapsfrågorna om kosttillskott (p=0,273). Det fanns inte heller någon skillnad mellan de som använde kosttillskott och de som inte använde kosttillskott i medianvärdet på kunskapsfrågorna (p=0,542) Slutsatser: Undersökningen visar att de som tränar för att bygga muskler tar kosttillskott i större utsträckning än de som tränar för motion eller sin idrott.Bland folk som tränar på gym är det ingen skillnad i kunskaperna om kosttillskott mellan de som äter kosttillskott och de som inte äter kosttillskott. Det är ingen skillnad mellan kunskaperna om kottillskott mellan män och kvinnor. Nyckelord: Kosttillskott, gym, kunskap

Människan har genom tiderna använts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag är artefakterna otroligt avancerade. Datorn är ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och färdigheter för att utföra arbeten. Syftet med den föreliggande undersökningen är att bidra till förståelsen av hur de digitala artefakterna kan påverka dels människans tillägnande av nya kunskaper, dels människans utnyttjande av befintliga kunskaper i sin användning av artefakterna. Den teoretiska bakgrunden baserar sig på skolverkets kunskapsmodell. Denna delar upp kunskap i fyra kunskapsformer (fyra F) Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Med hjälp av denna modell analyseras elevens och artefaktens kunskap och förhållandet mellan dessa. En elev har undersökts vid hans studier med datorn som verktyg. Detta genom metoden stimulated recall. Genom videoupptagning stimuleras elevens tankar kring händelsen och dessa samlas in genom intervju. Resultatet visar på att det finns starka kopplingar mellan den analoga och digitala världen. Eleven översätter sina strategier för kunskapsinhämtning från skrivbordet till den digitala världen.   Till undersökningen följer också en visuellt gestaltande del. Med kopplingar till de digitala artefakterna har ett fotoreportage kring elevobservationen skapats. Detta presenteras genom en Powerpointredovisning.