Syftet med denna studie är att undersöka hur anställda i Storbritannien upplever Handelsbankens företagskultur och jämföra svaren med hur anställda i Sverige upplever företagskulturen. Syftet är också att undersöka hur huvudkontoren i respektive land arbetar för att underhålla och bevara den unika företagskulturen. Studien ämnar även till att undersöka i vilken utsträckning företagskulturen påverkar motivationen hos de anställda.

No description available.

Utgångspunkten för uppsatsen är frågeställningen Kan jag finna ett didaktiskt tillvägagångssätt, med hjälp av den tysta kunskapen, genom dialogen och praktisk övning, i min kommande roll som bildlärare? Mina frågeställningar har jag ställt för att kunna synliggöra kunskapsöverföring för mig själv och för att kunna effektivt få användning av den i en lärande situation. Genom en dagboksprocess har jag redogjort för hur uppsatsen behandlar min frågeställning. Jag har valt ut tre specifika delar från processen och med hjälp av Bengt Molanders bok, Kunskap i handling, sammankopplat hans teorier med min upplevelse av processen. Gestaltningen, trasmattan, visar en klar och tydlig förbindelse mellan teori och praktik, att den existerar, att jag har praktiserat ”lära genom att göra”. Uppsatsen behandlar samspelet mellan en inlärningsprocess under ett praktiskt arbete med en gestaltningsuppgift och filosofiska studier. I mina frågeställningar har jag funnit svar på ett didaktiskt tillvägagångssätt. Min studie har för mig visat existensen och vikten av förståelsen för kunskap i handling, speciellt den tysta kunskapen. Jag har varseblivit den tysta kunskapen och att jag till viss del besitter den och även delar med mig av den. Att i livet ständigt omges av det tysta, ja, kanske även i sömnen.

No description available.

Bakgrund: Venösa bensår var ett vanligt problem hos äldre och konsekvenser som social isolering, smärta och immobilisering påverkade ofta patientens livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsarbete ur patientens och sjuksköterskans perspektiv, att beskriva moment i omvårdnadsarbetet som kunde öka kvaliteten på vården och främja egenvården samt att undersöka i omvårdnadsforskningen ifall omvårdnad av venösa bensår med inriktning att främja egenvården förbättrade hälsan och välbefinnandet jämfört med rent medicinska åtgärder. Metod: En litteraturstudie utfördes som inkluderade åtta kvalitativa artiklar, nio kvantitativa artiklar samt två artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design, publicerade mellan 2000-2012 . Artiklarna valdes ur databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Sjuksköterskorna kände sig osäkra och behövde ökad kunskap vid omvårdnaden av patienter med venösa bensår, medan patienterna efterlyste bättre information, kontinuitet, lyhördhet och engagemang. Sjuksköterskan var tvungen att se patienten ur ett helhetsperspektiv för att kunna stötta patienten och främja egenvården. Forskningen visade att bättre kunskap om tillståndet ledde till ett bättre välbefinnande och ökad egenvård hos patienterna. Slutsats: Sjuksköterskorna och patienterna behövde bättre kunskap om venösa bensår. Sjuksköterskan måste se patienten ur ett holistiskt synsätt för att kunna vara ett stöd.

This essay is written with the purpose of getting an insight in what knowledge a designer should have to live up to the employers demand. Interviews have been done with three persons, each from different furniture companies. The result is compared to the educational goal.

<p>This essay is written with the purpose of getting an insight in what knowledge a designer should have to live up to the employers demand. Interviews have been done with three persons, each from different furniture companies. The result is compared to the educational goal.</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund Humant immunbristvirus är en sjukdom som bryter ned immunsystemet som leder till opportunistiska infektioner. Sjukdomen sprids via oskyddade samlag och kontakt med smittat blod. Smittrisken är däremot låg om personen som lever med humant immunbristvirus har en välinställd antiretroviral behandling. Det finns rädslor för sjukdomen och personerna som lever med den. Som följd upplever de personerna diskriminering och stigmatisering i sitt dagliga liv från olika delar av omgivningen. Dåligt bemötande kan komma från närstående, hälso- och sjukvårdspersonal och andra delar av samhället. Syfte Syftet var att beskriva hur personer som lever med diagnosen HIV upplever bemötandet från omgivningen i sitt dagliga liv. Metod Metoden som valdes var en intervjustudie med en kvalitativ innehållsanalys. I studien deltog sex personer med diagnosen humant immunbristvirus. Resultat Bemötandet från familj och vänner ansågs vara positivt då de var förstående och gav deltagarna ett stöd i sin anpassning att leva med HIV. Det upplevdes problematiskt att träffa nya personer i dejtsammanhang och att sjukdomen påverkade deltagarnas sexuella beteende. Vården och bemötandet på infektionskliniker upplevdes som god. Brister beskrevs inom den allmänna sjukvården där personalen ansågs ha bristfällig kunskap om humant immunbristvirus och kunde bemöta deltagarna illa. I det dagliga bemötandet upplevde deltagare att det förekom stigmatisering på grund av fördomar och okunskap kring sjukdomen. Slutsats Fortfarande saknas kunskap om humant immunbristvirus inom vården men också hos allmänheten, vilket medför att det är problematiskt för personer med HIV att träffa nya partners då det finns en rädsla för att bli smittad genom intima möten. Kunskapsnivån hos vårdpersonal förknippas med hur bemötandet upplevs av personer som lever med humant immunbristvirus.

Bakgrund: Oupptäckt eller obehandlad celiaki kan leda till flertalet komplikationer. Det är svårt att följa en glutenfri kost och följsamheten till den glutenfria kosten varierar mycket. Tonåringar har visat sig ha lägre följsamhet än andra grupper. Syfte: Att analysera följsamhet till glutenfri kost, symtom vid glutenintag, tillväxt, kontakt med sjukvården samt upplevelse och kunskap om glutenfri kost hos ungdomar med celiaki. Metod: Data samlades in via enkät, blodprov och mätning av längd och vikt. Datainsamlingen skedde på Astrid Lindgrens barnsjukhus under våren 2011 och våren 2012. Data analyserades med Minitab 17. Resultat: 16 ungdomar i åldern 16-18 år deltog i studien. Deltagarna hade en hög följsamhet till den glutenfria kosten, tolv var följsamma enligt självrapportering, 14/15 hade normala serologiska värden och 2/15 hade inte nått förväntad target height. Deltagarna upplevde att det främst var utanför hemmet och skolan som det var besvärligt att äta glutenfri kost och i de fall där gluten ingick i kosten var det främst då det skedde. Alla som fick i sig gluten av misstag eller medvetet fick symtom, de som åt gluten medvetet hade en lägre frekvens av symptom. Fyra deltagare angav att de vid något tillfälle träffat dietist på grund av sin celiaki. Slutsats: Ungdomarna i studien hade en hög följsamhet till den glutenfria kosten. Åtta deltagare tyckte det var jobbigt att ha celiaki. Detta i kombination med kunskapsluckor om den glutenfria kosten hos ungdomarna gör att dietister inom sjukvården har en viktig roll i att ge stöd och förmedla kunskap om den glutenfria kosten och förhoppningsvis genom detta minska bördan av en celiakidiagnos. För att öka kunskapen om sjukdomen bör sjukvården ha som mål att alla celiakipatienter bör känna till vad celiaki är och vad följden kan bli om de inte följder den glutenfria kosten.

Sammanfattning Individer med utvecklingsstörning har under en stor del av historien betraktats som mindervärdiga eller som icke-mänskliga varelser och har under lång tid förvägrats grundläggande mänskliga rättigheter. Exempelvis hade man i Sverige fram till 1976 ett juridiskt stöd för att tvångssterilisera personer med utvecklingsstörning. Under senare tid har dock inställningen att personer med utvecklingsstörning ska ha samma möjligheter och levnadsomständigheter som andra personer vuxit fram i stora delar av västvärlden. Detta har bland annat lett till en mer personcentrerad vård där personer med utvecklingsstörning fått mer makt att bestämma över sina egna liv. Mot denna bakgrund är syftet med denna litteraturöversikt att ta fram ett kunskapsunderlag för att designa en lättläst broschyr om preventivmedel anpassad för kvinnor med utvecklingsstörning. Metoden som används är en litteraturöversikt där databaserna PubMed, Google Scholar och PsycINFO har genomsökts. Efter granskning och analys valdes 18 artiklar ut att inkluderas i resultatet. Resultatet visade att kvinnor med utvecklingsstörning har begränsad kunskap om preventivmedel och reproduktion. Valet av preventivmedel påverkades av olika faktorer som begränsad kunskap om preventivmedelsanvändning, brist på lättläst informationsmaterial samt läkarens begränsade kunskap och erfarenhet av att ge preventivmedelsrådgivning till kvinnor med utvecklingsstörning. För att ytterligare förbättra situationen för dessa kvinnor behöver ett flertal förändringar ske. Framförallt behöver kvinnor med utvecklingsstörning få en ökad kunskap om sex, samlevnad och preventivmedel. Dessutom behöver kunskapen om dessa kvinnors särskilda behov stärkas bland förskrivande barnmorskor och läkare.