<p>Ridning anses allmänt vara svårt att lära sig, speciellt i vuxen ålder. Det kan bero på att ridning är svårt att förmedla eftersom det är en praktisk kunskap som till stor del bygger på känsla. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur ridlärare använder rösten på en ridlektion. Studien bygger på intervjuer med sex ridlärare. Resultatet visar att rösten hade betydelse för kommunikationen mellan ridlärare och elev och att ridläraren använde rösten olika beroende på elev, mål och utbildningsnivå. Med hjälp av rösten kunde nyanser och känsla förmedlas till eleven. Hur ridläraren använde rösten påverkade även hästen, både direkt och indirekt via ryttarens reaktion. Rösten kan därför ses som ett viktigt redskap i kommunikationen på en ridlektion. Används den på ett medvetet sätt kan den bidra till att förmedla ridkänslan, vilket kan underlätta ridutbildningen och i förlängningen även gynna hästens hälsa.</p>

Ridning anses allmänt vara svårt att lära sig, speciellt i vuxen ålder. Det kan bero på att ridning är svårt att förmedla eftersom det är en praktisk kunskap som till stor del bygger på känsla. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur ridlärare använder rösten på en ridlektion. Studien bygger på intervjuer med sex ridlärare. Resultatet visar att rösten hade betydelse för kommunikationen mellan ridlärare och elev och att ridläraren använde rösten olika beroende på elev, mål och utbildningsnivå. Med hjälp av rösten kunde nyanser och känsla förmedlas till eleven. Hur ridläraren använde rösten påverkade även hästen, både direkt och indirekt via ryttarens reaktion. Rösten kan därför ses som ett viktigt redskap i kommunikationen på en ridlektion. Används den på ett medvetet sätt kan den bidra till att förmedla ridkänslan, vilket kan underlätta ridutbildningen och i förlängningen även gynna hästens hälsa.

Syftet med detta arbete är att undersöka om ridlärare och ridelever upplever att musik påverkar dem och deras ridning om musik används under dressyrlektioner. Undersökningen är gjord genom enkäter besvarade av ridelever på ridskola, ridgymnasium och eftergymnasiala ridelever som deltar i ett ridprojekt, samt genom enkäter besvarade av ridlärare. I svaren från undersökningen uttryckte eleverna bland annat upplevelsen att musiken påverkade dem och deras hästar både till avslappning och stimulans. Rideleverna upplevde även att det var lättare att hitta en bra takt tillsammans med sina hästar i sitt dressyrarbete under träningen med musik, under förutsättning att musikens takt stämde ihop med dressyrrörelsen. I varje deltagande ridelevsgrupp fanns det någon elev som inte önskade träna till musik. Orsak till detta angav de bland annat var att musiken upplevdes som störande. Ridlärarna påtalade i sina svar bland annat vikten av musikens ljudnivå för att uppnå en bra kommunikation med sina elever. / The aim of this work is to investigate whether riding instructors and riding students experience that music affect them and their riding, if music is used during dressage lessons. The study was conducted through questionnaires answered by students at a riding school, a high school with a riding profile and young people taking part in a riding project, and also through questionnaires answered by riding instructors. In the survey responses, the students expressed among other things that the music affected them and their horses for relaxation as well as stimulation. The riding students also felt that it was easier to find a good pace along with their horses in the dressage work while exercising with music, provided the music´s pace harmonized with dressage movement. In each participating group of riding students, there was one who did not want to practice with music. The reason for this they stated was, for example, that music was perceived as disturbing. The instructors pointed out in their answers, for one thing, the importance of the sound level of the music to achieve a good communication with their students.

 Nordlund B (2010) Rida i harmoni. En studie om hur ryttare lyckas praktisera sin teori. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle.   Uppsatsens syfte är att undersöka hur ryttaren tänker när den letar harmoni i sin ridning. Genom en kvalitativ studie fick informanterna förklara sina teoretiska kunskaper om vad harmoni är och hur det upplevs. Sedan fick de beskriva hur de tänker när de letar efter harmoni i ridningen. Med detta som grund försökte jag sedan att tolka de faktorer som såg ut att påverka dem när de letade efter harmonin i ridningen.   Jag hoppades också att studien skulle ge vägledning om hur ridundervisningen kan utvecklas så att lärandet i ridning underlättas.   Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ studie med sex ryttare som går på gymnasiet och där har ridning på schemat.   Studien påvisade att ryttarna förstod teorin och de som hade den praktiska kunskapsnivån kunde hitta harmoni i ridningen om de fick handledning. Utan handledning hade de svårare att hitta dit. Min bild av informanterna är att de har svårt att se sin ridning i ett större sammanhang. Det jobbar här och nu och försöker lösa eventuella problem med ett relativt kortsiktligt tänkande. Ryttarna förstod dock vad de gjorde och varför. Detta utan att värdera hur rätt eller fel de utförde det som de trodde att de gjorde.

Den svenska hästboken för barn och ungdomar förändrades kraftigt i övergången mellan femtiotal och sextiotal. Den största förändringen var att den övergick från att vara pojkbok till att bli flickbok. Samtidigt började den distansiera sig från de översatta böckerna av framför allt anglosaxiskt ursprung genom att sträva mot en mycket hög grad av realism. Den här studien baserar sig på analyser av arton böcker skrivna av sex författare, med syfte att undersöka vilka förutsättningar de skildrade protagonisterna har för att ägna sig åt hästar och ridning, hur de får sin kunskap, och i vilken utsträckning de undervisande inslagen är inriktade på att lära ut saker till läsaren. Syftet har även varit att försöka spåra hur ridsportens omvandling från överklassysselsättning till folksport, samt barnbokstrender i stort, speglas i hästböckerna.

Funktionshindrade är en prioriterad målgrupp för folkhälsoarbetet i Sverige. De två viktigaste målområdena som fokuseras är rätten till jämlikhet och delaktighet i samhället samt möjligheten att kunna utföra önskade fritidsaktiviteter. Djur, exempelvis hästar, har i tidigare studier visat sig påverka funktionshindrades upplevda hälsa på ett positivt sätt och bidragit till nya kunskaper om dem själva. Syftet med den här studien var att undersöka på vilka sätt ridning som hälsofrämjande fritidsaktivitet kan bidra till en bättre upplevd hälsa och ett bättre lärande för personer med funktionshinder, och på vilket sätt ridverksamheten är uppbyggd som relateras till ett pedagogiskt perspektiv. Studien utfördes på en ridskola. Metoden som användes i studien var kvalitativ intervju och sammalagt genomfördes sju halvstrukturerade intervjuer med personer med funktionshinder. I resultatet framkom det att respondenterna upplevde att de blivit starkare psykiskt, utvecklat sina fysiska förmågor till det bättre, fått ett bredare socialt nätverk och utvecklats i sitt sätt att lära. Hästarna spelade en stor betydelse i respondenternas liv som bidrog till en bättre upplevd livskvalitet och som gjorde att de kände en meningsfullhet i sin vardag. Ridläraren arbetade utifrån ett individbaserat lärande, därför kunde respondenterna utvecklas i sin egen takt och uppnå egna uppsatta mål. Arbetssättet gjorde att respondenterna hade möjlighet att utvecklas kontinuerligt utifrån det utvecklingsstadium som de befann sig i. Sammanfattningsvis visade studien att ridning som fritidsaktivitet för funktionshindrade hade en hälsofrämjande inverkan på respondenternas hälsa och utveckling. / .