I denna uppsats jämförs genom intervju bedömningsprocessen hos musiklärare där jag har försökt att hitta likheter och olikheter mellan de två bedömningsyrkena. Musikläraren och dressyrdomaren har berättat om hur de jobbar med bedömningsprocessen och hur de tolkat kriterierna, kriterierna för grundskolan respektive kriterierna inom dressyren som kallas dressyrens grunder. Min frågeställning: Vilka likheter samt skillnader finns i bedömningsprocessen hos en musiklärare respektive en dressyrdomare? Jag har kommit fram till att en av likheterna mellan de två bedömningsprocesserna är att man i båda fall vill uppmuntra den man bedömer och att betyget skall vara en hjälp för fortsatt intresse inom ämnet. Det som skiljer bedömningsprocesserna åt är bland annat att musikläraren tolkar de allmänna kriterierna själv och behöver inte föra en diskussion kring kriterierna medan dressyrdomaren måste vara samspelt med domarkollegiet där alla skall döma lika. / <p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>

Double bridle is widely used in the sport dressage, and according to the FEI and the Swedish competition regulations (II) is it a requirement to use in the Grand Prix and within the championship classes. With this essay I want to investigate how riding on double bridle can affect the horse physically and mentally. The aim is also to put horseback riding in relation to the horse's welfare and the Swedish animal welfare law (2018: 1192), the FEI:s Code of Conduct and the competition rules in dressage. The essay is a qualitative literature study based on scientific articles, scientific books, the animal welfare law and websites from the horse industry. When the horse is ridden with double bridle, physical damage can occur in the mouth as sores in the soft tissue, infections in the teeth and pressure injuries. In addition, the double bridle applies a remarkable pressure to other parts of the head and to the horse's neck. The cavesson can cause pressure and abrasions when tightened too tightly and create an internal stress as it prevents the horse from opening the mouth to perform natural needs and alleviate any pain. The mental strain can occur when the horse cannot perform normal behaviors due to the double bridle and an internal stress can occur. The bits that is used for double bridle is not considered compatible with one another, and does not fit naturally in the horse's mouth. Double bridle can be considered contrary to Chapter 2: sections 1 and 9 in the Swedish Animal welfare law (2018: 1192), that say that equipment must not cause suffering and that it is forbidden to expose animals to unnecessary suffering. The double bridle may involve a risk of suffering if the horse does not have the morphological conditions to carry it. It is also contrary to the FEI Code of Conduct, where horse welfare should always be given priority over the rider's success, by being a requirement and not a choice for the rider. / Kandar används flitigt inom ridsportsgrenen dressyr, och är enligt FEI och det svenska tävlingsreglementet (II) ett krav att använda i Grand Prix och inom mästerskapsklasser. Med denna magisteruppsats vill jag undersöka hur ridning på kandar kan påverka hästen fysiskt och psykiskt. Syftet är även att sätta ridning på kandar i förhållande till hästens välfärd och djurskyddslagen (2018:1192), FEI:s uppförandekod samt tävlingsreglementet inom dressyren. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar, vetenskapliga böcker, djurskyddslagen samt hemsidor från hästbranschen.  När hästen rids på kandar kan fysiska skador uppstå i munnen som sår i den mjuka vävnaden, infektioner i käktänderna samt tryckskador. Utöver det applicerar kandaret ett betydande tryck på andra delar av huvudet och på hästens nacke. Nosgrimman kan orsaka tryck och skav när den spänns för hårt samt skapa en inre stress då den förhindrar hästen från att öppna munnen för att utföra naturliga behov och lindra eventuell smärta. Den psykiska belastningen kan utspela sig när hästen inte kan utföra normala beteenden på grund av kandaret och en inre stress kan uppstå. Kandarbetten anses inte vara kompatibla med varandra och ryms naturligt inte i hästens mun. Kandar kan anses strida mot 2 kap. 1, 9 §§ djurskyddslagen (2018:1192), att utrustning inte får orsaka lidande samt att det är förbjudet att utsätta djur för onödigt lidande. Kandaret kan innebära en risk för lidande om hästen inte har de morfologiska förutsättningarna att bära det. Det strider även mot FEI:s uppförandekod där hästen välfärd alltid ska prioriteras framför ryttarens framgång, genom att vara ett krav och inte ett val för ryttaren.

No description available.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka om ridlärare och ridelever upplever att musik påverkar dem och deras ridning om musik används under dressyrlektioner. Undersökningen är gjord genom enkäter besvarade av ridelever på ridskola, ridgymnasium och eftergymnasiala ridelever som deltar i ett ridprojekt, samt genom enkäter besvarade av ridlärare. I svaren från undersökningen uttryckte eleverna bland annat upplevelsen att musiken påverkade dem och deras hästar både till avslappning och stimulans. Rideleverna upplevde även att det var lättare att hitta en bra takt tillsammans med sina hästar i sitt dressyrarbete under träningen med musik, under förutsättning att musikens takt stämde ihop med dressyrrörelsen. I varje deltagande ridelevsgrupp fanns det någon elev som inte önskade träna till musik. Orsak till detta angav de bland annat var att musiken upplevdes som störande. Ridlärarna påtalade i sina svar bland annat vikten av musikens ljudnivå för att uppnå en bra kommunikation med sina elever. / The aim of this work is to investigate whether riding instructors and riding students experience that music affect them and their riding, if music is used during dressage lessons. The study was conducted through questionnaires answered by students at a riding school, a high school with a riding profile and young people taking part in a riding project, and also through questionnaires answered by riding instructors. In the survey responses, the students expressed among other things that the music affected them and their horses for relaxation as well as stimulation. The riding students also felt that it was easier to find a good pace along with their horses in the dressage work while exercising with music, provided the music´s pace harmonized with dressage movement. In each participating group of riding students, there was one who did not want to practice with music. The reason for this they stated was, for example, that music was perceived as disturbing. The instructors pointed out in their answers, for one thing, the importance of the sound level of the music to achieve a good communication with their students.

Hästar och ridsport är en av de största sporterna i Sverige, och dressyr är en stor gren. Den ses som klassisk där det sällan sker några stora förändringar. Samtidigt har nya lösningar för bedömning av sport utvecklats. En av dessa är AI-bedömningsteknik som har implementerats i exempelvis artistisk gymnastik (Mazurova, Standaert, Penttinen &amp; Ter Chian Tan 2021). Syftet med denna studie är att undersöka ifall ett liknande system skulle kunna användas för att bedöma ridsportgrenen dressyr.  En kvalitativ studie genomfördes där tretton dressyrdomare intervjuades för att förklara sin syn på domarrollen. De fick även beskriva hur de ser på att ett AI-bedömningssystem skulle kunna implementeras inom dressyr och hur ett optimalt sådant skulle fungera. Deras information analyserades genom en tematisk analys och resulterade i flera viktiga huvudteman.  Studien visar att domarna ser positivt på att använda AI-bedömningssystem inom dressyren. De tror att ett system kan bedöma mer noggrant än människan kan och det skulle därmed ge ett mer korrekt och rättvist resultat. De allra flesta tror dock att man i dagsläget inte ska använda endast AI-bedömning eftersom dressyr inte enbart innebär ett tekniskt genomförande av svåra rörelser utan även inkluderar känsla och estetik. Ett tekniskt system kan i dagsläget inte gradera detta på samma sätt som en människa kan. / Horses and equestrian sports are one of the biggest sports in Sweden, and dressage is a big part of the sport. It is considered as a classic branch where no major changes have taken place. At the same time new solutions for assessing sports have been developed. One of these solutions is AI judging systems which have been implemented in artistic gymnastics (Mazurova, Standaert, Penttinen &amp; Ter Chian Tan 2021). The purpose of this study is to investigate whether a similar system could be used to assess the equestrian sport of dressage.                                                             A qualitative study was carried out where 13 judges in dressage were interviewed and asked to explain their views on the judging role. They also explained their opinion about an AI assessment system to be implemented in dressage and how such a system should work. In order to analyze the data that the judges contributed, a thematic analysis was made and several important main themes were presented.  The study shows that the judges are positively on using AI assessment systems in dressage. They believe a system could be more accurate than a human and thus give a more accurate result. However, the vast majority believe that at present one should not use only AI assessment since dressage not only means a technical athletic performance but also includes aesthetics and feelings. Todays technical solutions cannot grade that in the same way as a human can.