Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att beskriva svenska elitseglares fysiska kapacitet mätt med Sveriges Olympiska Kommittés Fysprofil. Metod Fjorton svenska seglare på elitnivå, fem kvinnor och nio män, inkluderades i studien för att genomgå Svenska Olympiska Kommitténs Fysprofil, innehållande följande tester; roddergometer, brutalbänk, chins, greppergometer, knäböj med skivstång, bänkdrag, squat jump och counter movement jump med armsving. Testerna utfördes på Bosön (Stockholm). Statistiska analysen utfördes med programmet Statistica för jämförelse inom och mellan testpersonerna och presenteras som medelvärde och standardavvikelse (SD) . Resultat Maximal syreupptagningsförmåga mätt med roddergometer var för kvinnor 2,9L/min (0,1) och män 4,7L/min (0,5). Syreupptagningsförmågan per kilo kroppsvikt och minut för kvinnor 46,7ml (1,7) och för män 58,4ml (3,2). Den uppmätta roddsträckan under fyra minuter var för kvinnor 1040,8m (9,1) och för män 1215,3m (53,7). Vid test av dynamisk muskulär uthållighet i brutalbänk klarade kvinnorna 17,3st (2,5) och männen 18,2st (2,7) och under chins-testet klarade kvinnorna 8,7st (1,5) och männen 15,9st (4,0). Vid test av maximal styrka under ett knäböjtest uppnådde kvinnorna 71,3kg (7,8) och männen 110,0kg (18,3) och under bänkdragstest klarade kvinnorna 51,5kg (7,8) och männen 81,7kg (7,9). För Maximal greppstyrka i vänster/höger hand var för kvinnorna 42,1kg (5,7)/42,7kg (6,3) och för männen 57,7kg (8,1)/59,6kg (9,1). Kvinnornas hopphöjd vid Squat jump test var 29,5cm (2,1) och männens var 37,7cm (4,2). Den uppmätta hopphöjden under Counter Movement Jump med armsving var för kvinnorna 36,0cm (4,5) och för männen 46,9cm (5,1). Slutsats Sammanfattningsvis så tycks svenska seglare, män och kvinnor inneha god kardiovaskulär förmåga och styrka, jämfört med en normalpopulation. Fysprofilen som helhet är ett lovande screening instrument, men reliabiliteten under testning behöver stärkas och en del av de inkluderade testerna i Fysprofilen för svenska elitseglare som helhet kan avseende validiteten starkt ifrågasättas.

<p>Syfte</p><p>Huvudsyftet med studien var att utreda huruvida en besättning som har en instruerande tränare utvecklas fortare än en besättning som ej har någon instruerande tränare. Ytterligare ett syfte med studien var att kunna dra större paralleller till tränarens betydelse för seglarnas utveckling.</p><p>Metod</p><p>Då målsättningen var att få en ökad förståelse för hur tränaren påverkar utvecklingen av seglarna valde jag att utgå från en kvalitativ metod. Undersökningen har gjorts i två träningsgrupper hos Kungliga segelsällskapet i Stockholm där jag är huvudtränare och har det övergripande ansvaret för träningen. Dessa grupper består enbart av jollar som seglas utav två personer. Två besättningar (fyra personer) i var träningsgrupp valdes slumpmässigt ut till studien. Studien genomfördes i form av en dold observation två gånger i veckan under en sexveckorsperiod där varje tillfälle var 2 timmar långt. Ingen i träningsgrupperna fick någon information om studiens genomförande</p><p>Resultat</p><p>Resultatet på studien visar att besättningarna som inte fått några instruktioner ändå utvecklas positivt. De observerar och tar efter de besättningar som gör rätt och därefter efterliknar deras rörelser. Detta medför att seglarna utvecklas olika fort men alla utvecklas positivt framåt.</p><p>Slutsats</p><p>Studien visar att seglare som inte har någon tränare utvecklas så länge de har någon form av förebild de kan lära av. Dock har tränaren betydelse för att få seglarna att hitta rätt teknik direkt och på så sätt undvika att lära in fel teknik som i efterhand blir svår att rätta till. De besättningar som ej får några instruktioner utvecklas positivt genom att observera de besättningarna som gör rätt och därefter försöker efterlikna deras rörelsemönster. Seglarna tar även till sig information om hur de skall segla båten genom auditiv, kinetisk och visuell inlärning.</p> / <p>Purpose</p><p>The main purpose with the study is to investigate if a dingy crew that has a coach that instructs them develop there skills faster then a dingy crew that doesn’t have an instructing coach.</p><p>The secondarily purpose with the study is to draw bigger parallels to the importance of a coach for the sailors improvement.</p><p>Method</p><p>When the aim was to get a improved understanding to how the coach influence the development of the sailors I choose to use a qualitative method. The study was made on two different groups of sailors at the Royal yacht club in Stockholm were I am the head coach and have the main responsibility for the training. These groups consist only of dinghy’s that are sailed by two people. Two crews (four people) were randomly selected for the study. The study was done in form of a shielded observation on two training sessions a week during a six-week period whereas every session was two hours long. No one in the two training groups was aware of that the study was made.</p><p>Result</p><p>The result of the study show’s that the crews witch don’t get any instructions improve there skills positive anyway. They observe and tries to do the same movements as the better and more improved crews does. This does that all the crews develop there skills positive but in a different paces.</p><p>Conclusion</p><p>The study show that sailors that doesn’t have a coach improve there skills as long as they have a better example to look at and follow. But the coach has a significant role in getting the sailors to find the right technique directly. A wrongly learned technique is harder to corrugate afterwards. The crews that don’t get any instructions develop there skills positive by observing the crews that do right and afterwards try to do the same as they do. The sailors mainly use three ways to get information how to sail the boat optimal. This is by auditive, kinetisk and visual learning.</p>

Syfte Huvudsyftet med studien var att utreda huruvida en besättning som har en instruerande tränare utvecklas fortare än en besättning som ej har någon instruerande tränare. Ytterligare ett syfte med studien var att kunna dra större paralleller till tränarens betydelse för seglarnas utveckling. Metod Då målsättningen var att få en ökad förståelse för hur tränaren påverkar utvecklingen av seglarna valde jag att utgå från en kvalitativ metod. Undersökningen har gjorts i två träningsgrupper hos Kungliga segelsällskapet i Stockholm där jag är huvudtränare och har det övergripande ansvaret för träningen. Dessa grupper består enbart av jollar som seglas utav två personer. Två besättningar (fyra personer) i var träningsgrupp valdes slumpmässigt ut till studien. Studien genomfördes i form av en dold observation två gånger i veckan under en sexveckorsperiod där varje tillfälle var 2 timmar långt. Ingen i träningsgrupperna fick någon information om studiens genomförande Resultat Resultatet på studien visar att besättningarna som inte fått några instruktioner ändå utvecklas positivt. De observerar och tar efter de besättningar som gör rätt och därefter efterliknar deras rörelser. Detta medför att seglarna utvecklas olika fort men alla utvecklas positivt framåt. Slutsats Studien visar att seglare som inte har någon tränare utvecklas så länge de har någon form av förebild de kan lära av. Dock har tränaren betydelse för att få seglarna att hitta rätt teknik direkt och på så sätt undvika att lära in fel teknik som i efterhand blir svår att rätta till. De besättningar som ej får några instruktioner utvecklas positivt genom att observera de besättningarna som gör rätt och därefter försöker efterlikna deras rörelsemönster. Seglarna tar även till sig information om hur de skall segla båten genom auditiv, kinetisk och visuell inlärning. / Purpose The main purpose with the study is to investigate if a dingy crew that has a coach that instructs them develop there skills faster then a dingy crew that doesn’t have an instructing coach. The secondarily purpose with the study is to draw bigger parallels to the importance of a coach for the sailors improvement. Method When the aim was to get a improved understanding to how the coach influence the development of the sailors I choose to use a qualitative method. The study was made on two different groups of sailors at the Royal yacht club in Stockholm were I am the head coach and have the main responsibility for the training. These groups consist only of dinghy’s that are sailed by two people. Two crews (four people) were randomly selected for the study. The study was done in form of a shielded observation on two training sessions a week during a six-week period whereas every session was two hours long. No one in the two training groups was aware of that the study was made. Result The result of the study show’s that the crews witch don’t get any instructions improve there skills positive anyway. They observe and tries to do the same movements as the better and more improved crews does. This does that all the crews develop there skills positive but in a different paces. Conclusion The study show that sailors that doesn’t have a coach improve there skills as long as they have a better example to look at and follow. But the coach has a significant role in getting the sailors to find the right technique directly. A wrongly learned technique is harder to corrugate afterwards. The crews that don’t get any instructions develop there skills positive by observing the crews that do right and afterwards try to do the same as they do. The sailors mainly use three ways to get information how to sail the boat optimal. This is by auditive, kinetisk and visual learning.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Denna uppsats skrevs eftersom förbundsledningen hade uppfattningen att starterna var anledningen till att det inte blev mer medaljer på OS i Kina.</p><p><strong>Syfte och frågeställning</strong></p><p><strong>Syfte:</strong></p><p>Kartlägga några utvalda svenska elitseglares syn på vad, som är en bra start inom segling. Vilka parametrar anses påverka starten? Vad definierar en bra start? Hur tänker man och hur gör man fem stycken olika starter? Hur viktig var starten för att vinna medaljracen under OS i Kina 2008?</p><p><strong>Metod</strong></p><p>I studien intervjuades tre stycken seglare om hur de gör och tänker när de startar på olika platser på linjen. Sportchefen för Svenska Seglarförbundet intervjuades om hur han ser på starten. Videoanalyser av sju medaljrace från OS genomfördes för att bedöma hur avgörande starten är för den slutliga placeringen i mål.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Förberedelser som man bör ta hänsyn till innan start är: Förberedelserna på land, ström/tidvatten, att vara ute i god tid, ta landmärke, kontrollera fördel, kant och vind. Definitionen på vad som är en bra start lyder som följande: En bra start är att ha en bra strategisk position och fri vind. Hur viktig var starten för att vinna medaljracen under OS i Kina 2008? Det har framkommit att ingen som var först över linjen vann tävlingen.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Slutsatsen av detta arbete är att det inte är det viktigaste att vara först över startlinjen. Det viktigaste är att vara väl förberedd inför starten och ha en strategi inför racet. En strategiskt rätt start ökar möjligheterna till vinst av racet.</p><p> </p>

No description available.

Sammanfattning Denna uppsats skrevs eftersom förbundsledningen hade uppfattningen att starterna var anledningen till att det inte blev mer medaljer på OS i Kina. Syfte och frågeställning Syfte: Kartlägga några utvalda svenska elitseglares syn på vad, som är en bra start inom segling. Vilka parametrar anses påverka starten? Vad definierar en bra start? Hur tänker man och hur gör man fem stycken olika starter? Hur viktig var starten för att vinna medaljracen under OS i Kina 2008? Metod I studien intervjuades tre stycken seglare om hur de gör och tänker när de startar på olika platser på linjen. Sportchefen för Svenska Seglarförbundet intervjuades om hur han ser på starten. Videoanalyser av sju medaljrace från OS genomfördes för att bedöma hur avgörande starten är för den slutliga placeringen i mål. Resultat Förberedelser som man bör ta hänsyn till innan start är: Förberedelserna på land, ström/tidvatten, att vara ute i god tid, ta landmärke, kontrollera fördel, kant och vind. Definitionen på vad som är en bra start lyder som följande: En bra start är att ha en bra strategisk position och fri vind. Hur viktig var starten för att vinna medaljracen under OS i Kina 2008? Det har framkommit att ingen som var först över linjen vann tävlingen. Slutsats Slutsatsen av detta arbete är att det inte är det viktigaste att vara först över startlinjen. Det viktigaste är att vara väl förberedd inför starten och ha en strategi inför racet. En strategiskt rätt start ökar möjligheterna till vinst av racet.

<p> </p><p><strong>Aim</strong></p><p>The purpose of this project has been to research injuries among elite sailors in single handed dinghies in Sweden. The intention was to find the most common injuries in relation to age groups, compare male and females and look into how common preventative training is.</p><p> </p><p><strong>Method</strong></p><p>The chosen methods for this project were quantitative and qualitative. Questionnaires were sent out by email to 120 sailors where 42 chose to participate. Swedish elite sailors in single handed dinghies were targeted in age 13 to >28. Two interviews were performed with one experienced coach and physiotherapist. Two question templates were prepared to capture their expertise in the area following a main theme. Interviews were completed over internet (Skype).</p><p> </p><p><strong>Results</strong></p><p>The researched showed that 76% have had one or more sailing related injuries in their sailing career. The most common injury is knee injury, followed by back injury which together calculated for over 50% of all injuries. The main type of injury for sailors is overuse injury that develop over time. There was a significant difference between male and female in injury frequency where males tend to injure themselves more often. 30% of males have injured themselves eight times or more. Both male and female showed knees as the most common injury. The majority of sailors, 75% of males and 78% of females, do regularly or sometimes perform specific training. Research showed that 80% of sailors warm up before sailing, either regularly or sometimes. The most strenuous manoeuvre identified was 'knees while hiking'.</p><p> </p><p><strong>Conclusions</strong></p><p>The majority of sailors, 76%, have had injuries in their sailing careers. Knees and back were the most pronounced injuries and can be categorised as overuse injuries that develop over time. There are indications of injuries starting in an early age and lack of training knowledge might be a factor. Females have greater discrepancy of injuries however males tend to injure themselves more often, although more males than females perform specific training to prevent or rehabilitate an injury. The majority of sailors, 80% of males and 60% of females believed their injuries could have been prevented by more knowledge and proper training.</p>

Aim The purpose of this project has been to research injuries among elite sailors in single handed dinghies in Sweden. The intention was to find the most common injuries in relation to age groups, compare male and females and look into how common preventative training is.   Method The chosen methods for this project were quantitative and qualitative. Questionnaires were sent out by email to 120 sailors where 42 chose to participate. Swedish elite sailors in single handed dinghies were targeted in age 13 to &gt;28. Two interviews were performed with one experienced coach and physiotherapist. Two question templates were prepared to capture their expertise in the area following a main theme. Interviews were completed over internet (Skype).   Results The researched showed that 76% have had one or more sailing related injuries in their sailing career. The most common injury is knee injury, followed by back injury which together calculated for over 50% of all injuries. The main type of injury for sailors is overuse injury that develop over time. There was a significant difference between male and female in injury frequency where males tend to injure themselves more often. 30% of males have injured themselves eight times or more. Both male and female showed knees as the most common injury. The majority of sailors, 75% of males and 78% of females, do regularly or sometimes perform specific training. Research showed that 80% of sailors warm up before sailing, either regularly or sometimes. The most strenuous manoeuvre identified was 'knees while hiking'.   Conclusions The majority of sailors, 76%, have had injuries in their sailing careers. Knees and back were the most pronounced injuries and can be categorised as overuse injuries that develop over time. There are indications of injuries starting in an early age and lack of training knowledge might be a factor. Females have greater discrepancy of injuries however males tend to injure themselves more often, although more males than females perform specific training to prevent or rehabilitate an injury. The majority of sailors, 80% of males and 60% of females believed their injuries could have been prevented by more knowledge and proper training.

No description available.

No description available.