Rasten är en stor del av elevernas skoldag. Den påverkar elevernas trivsel och därmed även i förlängningen deras måluppfyllelse. Elever som har svårt med raster tenderar att få svårt även på lektionerna. Eftersom det är pedagogerna i skolan som sätter ramarna för elevernas raster är jag intresserad av att undersöka vilka tankar lärare på mellanstadiet har om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten eftersom det sätt på vilket man tänker om rasten påverkar hur man agerar samt planerar och organiserar verksamheten.   Mina frågeställningar Vilka tankar finns det om rasten som en del av den pedagogiska verksamheten? och Vilka tankar finns det om rastens betydelse för elevens måluppfyllelse? låg till grund för frågor som jag ställde till trettioen lärare på mellanstadiet i en enkät och vid enskilda intervjuer med personer som innehar olika funktioner i ett elevhälsoteam. Då jag är intresserad av lärarnas och elevhälsoteamets tankar valde jag att använda mig av öppna frågor som sedan behandlades kvalitativt.   Resultatet visar att det finns en stor variation i lärarnas tankar om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten. Två tredjedelar av lärarna i undersökningen ser inte rasten som en del av den pedagogiska verksamheten. För dem är rasten främst en paus där vuxna på skolgården är rastvakter med vaktfunktioner utan pedagogiska uppgifter. En tredjedel av de tillfrågade lärarna ser däremot rasten som en del i den pedagogiska verksamheten och sina uppgifter på rasten som att finnas till hands för eleverna och stötta dem vid behov, samt att se till att alla elever har det bra. Alla lärare anser att det är viktigt att eleverna har rast men endast ett fåtal är medvetna om sambandet mellan elevernas sociala och kognitiva utveckling samt betydelsen av närvarande vuxna som stöd för detsamma. Tjugosju respondenter av trettioen ansåg att rasten har betydelse för elevernas måluppfyllelse. Endast hälften av respondenterna tillskrev den sociala aspekten av rasten vikt för elevens måluppfyllelse.  Elevhälsateamet är överens om att rasten fyller en funktion för elevens måluppfyllelse och alla ser både rastens funktion som en paus från skolarbetet och de sociala aspekterna av rasten. Resultatet ger vid handen att rasten är ett angeläget pedagogiskt utvecklingsområde i arbetet för att förhindra att elever blir elever i behov av särskilt stöd. Rektor och elevhälsa har viktiga roller i skolans förebyggande arbete för en ökad trivsel och ökad måluppfyllelse för alla elever.

<p>Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om och/eller hur man kan skapa en klassrumsmiljö som befrämjar elevers motivation, prestation och utveckling i den kommunala skolan. För att få svar på denna fråga intervjuades åtta lärare i årskurs ett till fem om hur de uppfattar den fysiska miljön och hur de tror att den kan påverka elevers motivation. Vi använde oss av en kvalitativ intervju av halvstrukturerad typ samt aktuell litteratur i ämnet för att få svar på våra frågor</p><p> </p><p>Studien visar att lärarna anser att den fysiska klassrumsmiljön har stor påverkan på elevernas motivation och lust att lära. I intervjuerna framhöll alla lärare att den fysiska miljön påverkar eleverna på ett eller annat sätt. Flera av lärarna betonade vikten av att eleverna trivs och känner sig välkomna i klassrummet. De anser även att det är viktigt med en mysig och hemtrevlig stämning. Resultatet på vår undersökning visar även att flera av lärarna anser att en varierande och spännande miljö är positivt för elevernas lust och motivation. Flera av lärarna anser att det finns faktorer i ett klassrum som kan bidra till att stimulera och motivera eleverna till en bra prestation. Saker som lärarna uttrycker som önskvärda i ett motiverande klassrum är fler grupprum, avskärmningsväggar, ny teknik såsom smartboard, storbildsskärm och multimedieanläggning.</p><p> </p><p>Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade lärarna framhåller att oavsett den fysiska klassrumsmiljön är det framför allt är mötet mellan lärare och elev som är det viktigaste för elevernas motivation. Slutsatsen är att lärarna anser att det inte är ekonomiska resurser eller nybyggnationer som är avgörande för att lärandemiljön ska bli den bästa – istället anser de att det är lärarens medvetenhet om miljöns påverkan på inlärningen samt elevernas möjlighet att påverka och delta i miljöns utformning som är de viktigaste faktorerna.</p>

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om och/eller hur man kan skapa en klassrumsmiljö som befrämjar elevers motivation, prestation och utveckling i den kommunala skolan. För att få svar på denna fråga intervjuades åtta lärare i årskurs ett till fem om hur de uppfattar den fysiska miljön och hur de tror att den kan påverka elevers motivation. Vi använde oss av en kvalitativ intervju av halvstrukturerad typ samt aktuell litteratur i ämnet för att få svar på våra frågor   Studien visar att lärarna anser att den fysiska klassrumsmiljön har stor påverkan på elevernas motivation och lust att lära. I intervjuerna framhöll alla lärare att den fysiska miljön påverkar eleverna på ett eller annat sätt. Flera av lärarna betonade vikten av att eleverna trivs och känner sig välkomna i klassrummet. De anser även att det är viktigt med en mysig och hemtrevlig stämning. Resultatet på vår undersökning visar även att flera av lärarna anser att en varierande och spännande miljö är positivt för elevernas lust och motivation. Flera av lärarna anser att det finns faktorer i ett klassrum som kan bidra till att stimulera och motivera eleverna till en bra prestation. Saker som lärarna uttrycker som önskvärda i ett motiverande klassrum är fler grupprum, avskärmningsväggar, ny teknik såsom smartboard, storbildsskärm och multimedieanläggning.   Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade lärarna framhåller att oavsett den fysiska klassrumsmiljön är det framför allt är mötet mellan lärare och elev som är det viktigaste för elevernas motivation. Slutsatsen är att lärarna anser att det inte är ekonomiska resurser eller nybyggnationer som är avgörande för att lärandemiljön ska bli den bästa – istället anser de att det är lärarens medvetenhet om miljöns påverkan på inlärningen samt elevernas möjlighet att påverka och delta i miljöns utformning som är de viktigaste faktorerna.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad lärare och elever anser om betyg i årskurs sex. För att uppnå detta valde vi att genomföra två undersökningar. En kvalitativ intervjuundersökning med lärare och en kvantitativ enkätundersökning med elever. Intervjun innehöll frågor som behandlade betyg och bedömning. Sex lärare deltog i undersökningen. Enkäten innehöll sju frågor varav en var öppen. Dessa skulle eleverna ta ställning till. Vi fick in sammanlagt 80 ifyllda enkäter. Resultatet av undersökningen visade att lärare och elever ser positiva och negativa effekter av betyg. Bland annat anser majoriteten av eleverna att de kommer anstränga sig mer i skolan då de får betyg, samtidigt anser de flesta eleverna att de kommer uppleva stress av att få betyg. De anser även att studieresultatet är viktigt för dem. Lärarna i vår undersökning är oense om när betyg ska börja ges i skolan. Däremot är de överens om att betyg kan sporra en elev att prestera bättre, men även att betyg kan vara en stämpling som kan inverka negativt på eleven.

Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för tankar dagens lärare har av bedömning, och vilka tankar deras elever har av det bedömningsarbete lärarna utför. Med detta som utgångspunkt konstruerade vi intervjuunderlag och elevenkäter, för att kunna söka svar på våra frågeställningar. Vi intervjuade 3 lärare, som arbetar som matematiklärare i årskurs 6, om deras tankar kring summativ och formativ bedömning i matematik, och hur de lägger upp sitt bedömningsarbete. De intervjuade lärarnas elever deltog i undersökningen, genom att svara på en enkät, där frågor om elevernas tankar kring bedömning i matematik ställdes. De centrala begrepp som presenteras i litteraturgenomgången hjälpte oss sedan att tolka vårt resultat. Resultatet av lärarintervjuerna, visade att lärarnas tankar om bedömningar är varierade, och att bedömningsarbetet både är summativt och formativt. I elevenkäterna framgick det att eleverna har blandade tankar om bedömning i matematik, men att de flesta upplever bedömningen som något positivt. Utifrån det resultat vi fick fram, drar vi slutsatsen att elevernas delaktighet i bedömningsprocessen genom individuell kommunikation med läraren samt via Unikum, är viktiga för vem eleverna anser att bedömningen är till för. Det framgår också att lärarnas upplägg av undervisning och bedömning påverkar elevernas tankar om vad, när, hur, och varför bedömning sker i matematik.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur lärare på mellanstadiet arbetar med teknikämnet i skolan. Detta görs genom en enkät, vars frågor är upplagda efter tre frågeställningar: Vilka tankar har lärarna om teknik? Hur ser pedagogernas teknikundervisning ut? Vilket undervisningsmaterial använder lärarna sig av i teknikämnet? Totalt är det 65 lärare som arbetar eller har arbetat med teknik på mellanstadiet som deltagit i studien. Enkäten har visat på att de flesta lärarna som deltagit tycker att teknikämnet är ett roligt, spännande och intressant ämne som dock är svår bedömt, tids- och materialkrävande. Undersökningen visar även att de flesta lärarna tycker det är bäst att arbeta med teori och praktik varvat, då båda delarna behövs för att eleverna skall förstå teknikens innebörd i samhället / The aim of this study is to gain insight into how teachers at Middle Schools in Sweden (grade 4-6) carry out their teaching of the compulsory school subject technology. This was accomplished through an online survey, which was divided into three sections based on the following three research questions: What thoughts do the teachers have of technology? How do the teachers carry out their teaching of technology? What materials do the teachers use in their teaching of technology? All in all 65 teachers, who currently teach or previously have taught technology at Middle Schools, have participated in the survey. The result reveals that most of the teachers involved find technology to be a fun, exciting and interesting subject, but that it is difficult to evaluate and grade the students, and also time and resource consuming. The study also shows that most of the teachers prefer a variety of theoretical and practical activities, since both elements are required to give the students an understanding of the importance and significance of technology in our society.