The study concentrates on which significance the pre-school’s yard and the outdoor environment has and how it influence the young children regarding their development and learning. The study is carried out through observations of the children complimented by interviews of them. The results show that children’s outdoor environment is important for their development of mobility, language, social competence and learning about nature. Young children best utilize new knowledge by using their senses; feeling, tasting, hearing and seeing, at their own pace. That is the reason why it is important for young children to play daily in their nearby outdoor environment. / Undersökningen är inriktad på vilken betydelse den egna förskolegården och utemiljön har för de små barnens utveckling och lärande om naturen. Undersökningen är genomförd med hjälp av observationer av barnens fria lek på förskolegården. Som komplement till observationerna har barnen intervjuats om deras utomhuslekar. Resultatet av undersökningen visar att barnens utemiljö har stor betydelse för deras utveckling av motorik, språk, social kompetens och lärande om naturen. En förutsättning för att det ska ske ett lärande om naturen är att de små barnen får vistas dagligen i sin närliggande utemiljö. Anledningen till detta är att de små barnen bäst tar in kunskap när de får använda sina sinnen: känsel, smak, hörsel och syn, i sin egen takt. Därför är det viktigt att små barn får vistas dagligen på sin förskolegård.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om barns fria och styrda lek samt dess betydelse för utvecklingen. Hur beskriver personalen tillämpning av lek i förskolan? Vilka uppfattningar har förskolepersonalen om barns lek? Hur beskriver förskolepersonalen lekens betydelse för barns utveckling? I denna kvalitativa undersökning använde vi oss av frågeformulär med öppna frågor där 25 respondenter från två olika orter deltog. Resultatet visade att en variation av den fria och styrda leken bör användas i verksamheten eftersom de kompletterar varandra och barnet får möjligheten att utvecklas optimalt. Personalen var också överens om att leken har stor betydelse för barns utveckling då barnen kan stärka flera olika förmågor som till exempel det sociala samspelet. Resultatet i denna studie visade att lekens olika former bör få större utrymme i verksamheten eftersom de kan bidra till ett lustfyllt lärande

Denna studie syftade till att undersöka pedagogernas syn på kopplingen mellan språk- och matematikinlärningen. I studien visades även olika arbetssätt och metoder som de intervjuade lärarna i studien använde för att främja språk- och matematikinlärningen. För att få ett så bra resultat som möjligt gjordes intervjuer med åtta lärare på två helt olika skolor i två mellanstora kommuner. Genom intervjuerna med pedagogerna framkom att ett varierat arbetssätt bör vara stommen i undervisningen om man vill främja språkets utveckling och matematikens utveckling. Att använda sig av kommunikation och den proximala utvecklingszonen visade sig vara något som genomsyrade pedagogernas syn. Resultatet visade dock att det finns svårigheter i att se tydliga kopplingar i vad som egentligen är orsak och verkan.

Jag vill genom denna undersökning om återanpassning ta reda på hur situationen ser ut för personer som har kommit i kontakt med en ideell hjälporganisation med avsikt att lämna sina gamla liv bakom sig och påbörja en laglydig livsstil. Syftet med denna studie är således att ta reda på vilka faktorer som kan tänkas vara av betydelse för individer som ska återanpassas till samhället efter tidigare fängelsevistelser. Till min hjälp har jag haft kontakt med medlemmar ur två av KRIS (Kri-minellas Revansch i Samhället) lokalföreningar. Min frågeställning lyder: Vilken betydelse för de före detta kriminella har KRIS i återanpassningen till samhället?Den valda metoden för denna undersökning är kvalitativa intervjuer med fem medlemmar ur KRIS. Intervjuerna har handlat om föreningens betydelse för intervjudeltagarna med avseende på områden som jag utifrån tidigare forskning har identifierat som relevanta för en individs återanpassning; sysselsättning, socialt kontaktnät, boende och fritid. De teorier som används för att analysera inter-vjuernas innehåll är Travis Hirschis teori om sociala band och Howard, S. Beckers stämplingsteori.Resultaten visar att KRIS har varit och är väldigt betydelsefulla för sina medlemmar i deras integre-ring in i samhället, men att intervjudeltagarna upplever hjälpen de får på olika sätt. Samtliga med-lemmar har fått någon form av heltidssysselsättning genom föreningen. Medlemmarnas upplevelser av sysselsättningens betydelse varierar från att innebära en mjukstart inför sökande av ”vanliga” arbeten till en vilja att jobba kvar och vidareutvecklas inom föreningen. Den sociala gemenskapen inom KRIS som grundar sig på medlemmars gemensamma erfarenheter vad gäller brott och droger upplevs mestadels som något positivt då det finns ett behov av att kunna samtala med någon förstå-ende om de svåra stunderna i livet. Vidare kan man se starka känslomässiga band mellan medlem-marna. De har varandra som förebilder och stöttar varandra i strävan efter förändring. Beträffande medlemmarnas bostadssituation har KRIS inte spelat någon större roll. Intervjudeltagarna har på egen hand lyckats ordna en fast bostad där de trivs, men de är medvetna om att föreningen ställer upp om det behövs. Angående fritidens betydelse visar intervjudeltagarna en stark vilja att vara del-aktiga i de aktiviteter som anordnas genom KRIS. Känslan att kunna träffa andra människor och visa omgivningen att de är motiverade till förändring är mycket påtaglig. Genom ovanstående om-råden har KRIS ökat styrkan i de sociala banden hos medlemmarna och jag tolkar det som att de har kommit en bra bit på vägen i att återta en plats i samhället.

Studien är genomförd på Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen är ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohälsa och tar emot män och kvinnor mellan 20-65 år. Man kan få en plats på boendet genom Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Socialtjänstlagen (SoL). Fem av de anställda på boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrån denna. De ska också ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men också se till att de boendes självförtroende ökar.Studien är kvalitativ och består av totalt åtta intervjuer med boende och personal samt två deltagande observationer. Den tar upp betydelsen av personalen för de boende på Ingseredsstiftelsen och de hjälpinsatser som ges. Frågeställningarna som användes är: Vilken betydelse har personalen för de boende på Ingseredsstiftelsen och hur upplever de boende relationen till sina kontaktpersoner, samt Vilken betydelse har Ingseredsstiftelsens hjälpinsatser för de boende? Samtliga intervjupersoner från boendegruppen anser att personalen är viktig och att de bland annat får de boende att känna sig sedda, uppskattade, uppmärksammade och respekterade.Teorier som kommer att användas är Howard S Beckers teori om avvikelse, begreppet empowerment från Ole Petter Askheim och Bengt Starrin samt Charles H Cooley och Jane Addams begrepp sympathetic introspection. Vi kommer också nämna Johan Asplunds begrepp abstrakt och konkret socialitet.I resultatet kan vi se att de boende anser att personalen är betydelsefull och att de arbetar för att ge dem de verktyg som de behöver för att komma på fötter igen.

En av förskolans viktigaste uppgifter är att hjälpa de barn som har problem i sin interaktion med övriga barn. Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger bemöter de barn som har svårt att socialisera och integrera i leken, hur viktig den sociala leken är samt hur miljön på förskolan påverkar barnens förutsättningar för samlek. Resultatet visar att leken spelar en central del i den dagliga verksamheten på förskolan. I leken lär barnen, har startar det livslånga lärandet. I leken tränar barnen upp sin sociala kompetens och de får på olika sätt bearbeta det som de upplever i sin vardag. Förskollärarna i studien poängterar vikten av en god psykisk miljö, finns brister i detta så påtalar flera av förskollärarna att chansen till god samlek mellan barnen minskade, råder det däremot en god psykisk balans i gruppen så ansåg förskollärarna att barnen blev lugnare.

Studien inriktar sig på vilken roll modersmålsundervisningen har i andraspråksutvecklingen och tydliggör även om huruvida ett samarbete mellan ämnet svenska som andraspråk och modersmålsundervisningen samt den övriga undervisningen är möjlig. En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att belysa språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Valet av denna metod gjordes med anledning att få möjligheten att lyfta lärarnas egna åsikter och erfarenheter. Intervjuerna resulterade bland annat i beskrivningar av arbetssätt och på vilket sätt modersmålet används i undervisningen i svenska som andraspråk. En slutsats utifrån resultatet är att lärarna har en positiv syn på modersmålsundervisningens betydelse i andraspråksutvecklingen, då de menar att eftersom kopplingar kan göras mellan andraspråket och modersmålet kan elever lättare lära sig ord och begrepp på andraspråket om de tidigare redan har en förståelse för dessa begrepp på sitt modersmål.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas attityder och förhållningssätt när det gäller den fria leken för barn på fritidshem i åldrarna 6-9 år. Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer av fritidspedagogers inställning och förhållningssätt till den fria leken utgör empirin. Genom intervjuerna studeras också hur pedagogerna stöttar de barn som har svårigheter i den fria leken. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser den fria leken som väldigt viktig och att den får stort utrymme på fritidshemmen. Studien visar också att pedagogerna agerar i den fria leken genom att vara närvarande och befinna sig i bakgrunden för att kunna gå in och påverka de gånger det behövs. Därtill även finnas i närheten av barnen för att kunna hjälpa och stötta de barn som har svårigheter i den fria leken. Pedagogernas inställning är att lära barn en av de viktigaste färdigheterna, det sociala samspelet, för att de ska utvecklas som personer och ha nytta av det i framtiden.

Språket har en stor roll i matematikundervisningen. Det finns en omfattande forskning som visar att flerspråkiga elever ofta har problem med att förstå undervisningens innehåll i matematik. De måste med andra ord behärska språket för att klara av undervisningen i skolan. Även flertalet svenskfödda elever upplever svårigheter när de löser textbaserade uppgifter i matematik.Syftet med denna studie var att undersöka språkets betydelse för problemlösning i matematik, samt att få en uppfattning om det finns någon skillnad mellan elever med en annan etnisk bakgrund än svensk och deras svenskfödda kamrater när det gäller språkets betydelse.Undersökningen genomfördes i tre klasser om sammanlagt 34 elever i årskurs sex vid en kommunal grundskola i en liten kommun i Sverige. Två olika metoder har använts för att nå ett resultat, en diagnos i två versioner, en textversion och en symbolversion, vilken besvarades av totalt 34 elever samt en kvalitativ intervjuundersökning med sex utvalda elever.Studien visar utifrån resultatet som uppnåtts att framgång tydligt märks hos flertalet elever när det gäller textbaserade problemlösning i matematik. I studien finner jag att eleverna i årskurs sex har haft svårigheter med symboluppgifterna jämfört med textuppgifter. Även markanta skillnader visade sig när det gäller prestationsskillnader mellan eleverna. Flerspråkiga elever som har en annan bakgrund än svensk lyckades bättre med textbaserade uppgifter än deras svenskfödda kamrater.

Syftet med vårt arbete är att synliggöra barn och pedagogers föreställningar kring vilken betydelse sagan, sagoläsning och sagoberättandet har? Hur kan vi på bästa sätt använda sagan i verksamheten? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi undersökte två olika typer av sagosituationer. Det var en berättarsituation utan bok samt en sagoläsningssituation från bok. Vi ville ta reda på vilka upplevelser barnen får av sagan när den berättas/läses från bok. Därefter gjorde vi tre gruppintervjuer med barn. Vi gjorde även intervjuer med en dramapedagog, en berättarpedagog och en bibliotekarie. Vid sagosituationer och intervjuer med barnen använde vi oss av observationer. Vi har kommit fram till att det inte är en självklarhet att berättande utan bok är bättre än sagoläsning från bok eller tvärt om. De kompletterar varandra.