Läsförståelse är en central del inom elevers läsutveckling. Dock visar undersökningen från PISA 2012 att svenska elevers läsförståelse sjunkit i jämförelse med tidigare år. Syftet med litteraturstudien är att undersöka undervisningens betydelse i utvecklingen av god läsförståelse för elever i grundskolan. Detta har lett fram till följande frågeställningar: -        Hur kan lärare genom undervisning skapa förutsättningar för elever att utveckla god läsförståelse? -        Hur kan lässtrategier användas för att gynna elevers utveckling av god läsförståelse? Undersökningsmaterialet består av sex nationella och sju internationella källor. Fyra avhandlingar och nio vetenskapliga artiklar har inkluderats och analyserats med stöd av en analysöversikt. Materialet berör studiens syfte och frågeställningar samt är vetenskapligt granskat.   Av den första frågeställningen har det framkommit att lärarrollen är en betydelsefull faktor för att elever ska utveckla god läsförståelse. Det inkluderar lärarens kompetens, läraren som vägledare och förebild samt lärarens val av metoder.  I den andra frågeställningen har användningen av lässtrategier visats vara betydelsefull för att elever ska utveckla god läsförståelse. Det kan ske genom att använda fler lässtrategier, lässtrategier i ett socialt samspel samt med hjälp av ett utvecklat metakognitivt tänkande. Slutsatsen är att elever utvecklar god läsförståelse när lärare använder lässtrategier på ett medvetet sätt genom hela grundskolan.

Uppsatsen behandlar föräldraledigas syn på lönearbetets icke-ekonomiska betydelse efter en tid borta från arbetslivet. Syftet är att bidra till förståelsen av vilken betydelse arbete har för människors välbefinnande, något som tidigare främst undersökts empiriskt genom studier på arbetslösa. Vidare syftar studien till att se hur teorier om arbetets betydelse utarbetade utifrån studier på arbetslösa även kan användas för att förstå föräldraledigas situation. En viktig avgränsning är att uppsatsen endast behandlar betydelsen av ett arbete i relation till att inte arbeta. Faktorer som påverkar välbefinnandet på olika arbetsplatser tas alltså inte upp. Studien utgår från Jahoda och Warrs teorier om arbetets latenta funktioner, samt Ezzys teori om statuspassager. Det empiriska materialet består av nio kvalitativa intervjuer med individer som varit föräldralediga i minst fem månader. Resultatet visar att upplevelsen av att inte arbeta och den betydelse arbetet tillskrivs är mycket skiftande. Alla informanter vill återgå i arbete av andra skäl än ekonomiska, men medan några informanter har saknat flera aspekter av att arbeta och upplevt tiden borta från arbetslivet som delvis jobbig, beskriver andra den som njutbar. Tydligast är att arbetet för informanterna är betydande för att ge utmaning, utveckling och intellektuell stimulans. De teman som återkommer i resultatet är till stor del förenligt med Jahoda och Warrs funktionalistiska teorier om arbetets latenta funktioner, men resultatet visar även på betydelsen av den subjektiva tolkningen av situationen vilket ligger mer i linje med Ezzys statuspassageteori. En svaghet i studien är att alla respondenter är högutbildade och har arbeten med krav på specifik kompetens, något som antas färga resultatet.

I denna kandidatuppsats, skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, studeras relationer inom reklambranschen. Syftet med studien är att undersöka hur reklambyråns storlek påverkar dess möjligheter till långvariga kundrelationer. Studien är utformad som en fallstudie där två reklambyråer av olika storlek undersöks utifrån sina kundrelationer. Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer har gjorts med representanter från byråerna samt med representanter från deras kunder. Den insamlade informationen har, tillsammans med en teoretisk referensram innehållandes ett livscykelperspektiv och teori kring energibevarande, analyserats utifrån en, för studien, anpassad analysmodell. Studien kommer fram till att det är möjligt att betrakta kundrelationer inom reklambranschen utifrån ett livscykelperspektiv samt att ju större reklambyrå, desto lättare är det att arbeta med långsiktiga kundrelationer. Studien har även visat att en reklambyrås storlek påverkar byråns förmåga att snabbt föra relationen till livscykelns mognadsfas och bevara den där.

Syftet med den här studien är att undersöka hur några pedagoger arbetar med barns språkutveckling i förskolan med barnlitteratur som verktyg. Studien utgår från de två frågeställningarna: Vilka för- och nackdelar upplever pedagoger att barnlitteratur kan ha för barns språkutveckling? Vilket syfte anser pedagoger att barnlitteratur bör ha i förskolan? Detär en kvalitativ studie som är genomförd på tre olika förskolor och tillsammans med fem stycken intervjuade informanter. Resultaten visar att informanterna tycker att barnlitteratur främjar barns språkutveckling och kunskapsutveckling samt att barnens språkutveckling kan påverkas både positivt och negativt beroende på pedagogen och hur de arbetar med barnlitteratur i verksamheten.

Att det finns många positiva fördelar med att ha hud-mot-hudkontakt med det nyfödda barnet är forskningen överens om. Barnet får bland annat en stabilare kroppstemperatur, puls, andning och skriker mindre än barn som inte vistas hud-mot-hud. Utöver detta gynnas även amningen och självförtroendet hos de nyblivna föräldrarna ökar. Hud-mot- hudkontakt som vårdhandling är implementerat inom neonatalvården där det ingår som vårdrutin och där alla föräldrar uppmuntras aktivt att ha sina barn hud-mot-hud för att förbättra och påskynda tillfrisknandet. Trots att forskningen visar att friska, fullgångna barn drar samma fördelar av hud-mot-hudkontakt implementeras inte detta alltid på samma sätt. Forskning om vad blivande föräldrar har för uppfattning om hud-mot- hudkontaktens betydelse är sparsam. Därför undersöks detta i denna studie. Intervjuer genomfördes med nio föräldrapar från två medelstora städer i södra Sverige, som väntade barn i graviditetsvecka 22-37. Kvalitativ ansats och fenomenografisk analys valdes för att kartlägga parens uppfattningar. De kategorier som framkom var hud-mot- hudkontakt för anknytning och trygghet, hud-mot-hudkontakt som ett sätt att ta sig tid och hud-mot-hudkontakt; ett uttryck för instinkten att göra det rätta. Studien visade att föräldrar har en god uppfattning om hud-mot-hudkontaktens betydelse samt att de tänker sig att de vill ha hud-mot-hudkontakt med det barn de väntar. Deras uppfattning är att anknytning underlättas och grunden för barnets trygghet läggs med hjälp av hud- mot-hudkontakt. Hud-mot-hud uppfattas som ett sätt att umgås och underlättar amningen. De känner instinktivt att de vill göra det rätta för sina barn och att hud-mot- hudkontakt är ett sätt göra det rätta.

Bakgrund: Andelen patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov ökar allt mer i den kommunala hemsjukvården. Distriktssköterskans komplexa och mångfacetterade roll är inte jämförbar med någon annan sjuksköterskeroll och därför är det viktigt att distriktssköterskans kompetens används. Trots detta råder det bristande kunskaper om vad distriktssköterskans yrkesroll innebär i den kommunala hemsjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av distriktssköterskans specialistkompetens i kommunal hemsjukvård - sett ur ett distriktssköterskeperspektiv.  Metod: Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog nio distriktssköterskor från kommunal hemsjukvård. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att distriktssköterskornas specialistkompetens har betydelse för en ökad trygghet att fatta beslut, såsom att göra komplexa bedömningar och leda den allt mer avancerade vården i hemmet. Distriktssköterskorna besatt kompetenser som gjorde det möjligt för dem att arbeta ännu mer självständigt, vilket ledde till fördelar för patienterna, arbetsgivaren och kollegor. Alla distriktssköterskorna var överens om att deras kompetens ansågs kvalitetssäkra vården kring patienten och bidra till ökad patientsäkerhet, vilket skulle leda till en kvalitetsutveckling av den kommunala hemsjukvården. Slutsats: Resultatet av denna studie har tydliggjort betydelsen av distriktssköterskornas specialistkompetens i den kommunala hemsjukvården. Samtliga distriktssköterskor som deltog i studien var överens om att deras specialistkompetens hade betydelse för den komplexa och patientnära vården samt kvalitetsutvecklingen av den. Däremot uttryckte de att de upplevde att kommunen som arbetsgivare saknade kunskaper om betydelsen av distriktssköterskans specialistkompetens och vad deras yrkesroll innebar.

Syftet med den här studien är att synliggöra svårigheter som uppkommer vid undervisning inom pre-algebra. Pre-algebran och algebrans roll i skolan är viktig därför att den medför att elever lär sig se problem ur olika synvinklar. Detta ger elever möjligheten att utveckla deras kognitiva tankemönster. Studien tar upp flera kritiska aspekter samt variationsmönster för att belysa svårigheter i undervisningen inom pre-algebra. Vidare beskrivs hur läraren kan gå till väga för att motverka vissa svårigheter. Resultatet visar på viktiga delar som berör inlärningen av pre-algebra. Det handlar bland annat om likhetstecknets betydelse, lärarens ämneskunskaper, ordanvändning, rutiner och relationella tal. Slutligen visar forskningen att inte enbart elevers kunskaper som är bristfälliga, utan även lärarens kunskap kan vara otillräcklig.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p><strong>Sammanfattning </strong></p><p>Vilken betydelse har det hur lärare bemöter elever i skolan? Spelar bemötandet någon roll för hur eleverna värderar sig själva och för deras motivation i skolan? Syftet med denna studie är att belysa gymnasieelevers uppfattningar om vilken betydelse lärares bemötande av dem haft under deras grundskoletid. Fokus ligger på bemötandets betydelse för självkänsla, motivation och lärande men även hur eleverna vill bli bemötta framkommer.</p><p> </p><p>Som teoretisk utgångspunkt presenteras dels en syn på hur självkänslan utvecklas och till viss del styr hur individen lever sitt liv, dels en idé om att det är lärares förhållningssätt som styr elevers motivation.</p><p> </p><p>Metoden som använts är gruppintervju och nio gymnasieelever har intervjuats i tre grupper med tre i varje. Anledningen till att gymnasieelever valdes som informanter var att de antogs ha lite distans till sin grundskoletid och därmed lättare kunde diskutera betydelsen av lärares bemötande.</p><p> </p><p>De slutsatser som dras i studien är att elever vill att lärare med sitt bemötande ska bekräfta dem på tämligen primära vis; genom att hälsa på dem även utanför klassrummet, tilltala dem med deras namn, uppmärksamma dem och verkligen lyssna på dem. Nästan samtliga informanter föredrog lärare som har ett strängt bemötande gentemot eleverna och anledningen till det var att det ansågs leda till ordning i klassrummet och att undervisningen fungerade bättre. När det gäller bemötande som påverkar självkänslan framkom att den känsla beröm gav uppfattades som något bestående medan negativ kritik inte ansågs ha betydelse på lång sikt. Bemötanden som anses betydelsefulla för informanternas motivation och lärande är främst lärares kompetens i sitt ämne och i att lära ut den samt lärares beröm eller negativa kritik. Relationen nämns även den som främjande för lärande.</p>

<p>The study concentrates on which significance the pre-school’s yard and the outdoor environment has and how it influence the young children regarding their development and learning. The study is carried out through observations of the children complimented by interviews of them. The results show that children’s outdoor environment is important for their development of mobility, language, social competence and learning about nature. Young children best utilize new knowledge by using their senses; feeling, tasting, hearing and seeing, at their own pace. That is the reason why it is important for young children to play daily in their nearby outdoor environment.</p> / <p>Undersökningen är inriktad på vilken betydelse den egna förskolegården och utemiljön har för de små barnens utveckling och lärande om naturen. Undersökningen är genomförd med hjälp av observationer av barnens fria lek på förskolegården. Som komplement till observationerna har barnen intervjuats om deras utomhuslekar. Resultatet av undersökningen visar att barnens utemiljö har stor betydelse för deras utveckling av motorik, språk, social kompetens och lärande om naturen. En förutsättning för att det ska ske ett lärande om naturen är att de små barnen får vistas dagligen i sin närliggande utemiljö. Anledningen till detta är att de små barnen bäst tar in kunskap när de får använda sina sinnen: känsel, smak, hörsel och syn, i sin egen takt. Därför är det viktigt att små barn får vistas dagligen på sin förskolegård.</p>