Ulrika Ögren (2016). Förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker. Halmstad Förskollärarutbildning: Halmstad Högskola. Forskare (Granberg, 2003; Nelson & Svensson, 2005) anser att leksaker från hemmet är viktiga och har betydelser för barn - bland annat att leksaker kan skapa trygghet. Jag valde att undersöka det här området i och med att det har blivit populärt med att ta med leksaker till förskolan och att egna erfarenheter har visat att förskollärare hade olika positioneringar kring medhavda leksaker. Syftet med studien var att ge er läsare en inblick i vad förskollärare hade för föreställningar kring medhavda leksaker. Utifrån Bourdieus (1994/1995) teori om kulturellt kapital ville jag undersöka och synliggöra förskollärarnas föreställningar kring medhavda leksaker, även tolka och skapa förståelse kring varför förskollärare kunde äga de föreställningar som de gjorde (Ödman, 2007). Jag ansåg att denna studie blev aktuell i och med att leksaker hade ett stort värde i barnens vardag. Eftersom jag som förskollärare kunde vara med att påverka verksamheten och de föreställningarna kring de medhavda leksakerna ute i verksamheten. Vilket medföljde en problemformulering ”Kan förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker synliggöras och undersökas med Bourdieus teori om kulturellt kapital, även tolkas och förstås med hjälp av hermeneutiken?” Studien var kvalitativ och har använt sig av metoden intervju och innehållsanalys. Intervjuerna utgjordes av sex förskollärare, en gruppintervju med tre förskollärare och tre enskilda intervjuer med tre andra förskollärare. Den första intervjun skrapade på ytan kring deras föreställningar, de andra tre gick mer djupgående in på området. Gruppintervjun gjordes i grupp på grund av förskollärarnas brist på tid att kunna intervjuas enskilt och de andra tre intervjuerna gjordes enskilt för att dessa lärare hade bristande tid till att samlas för en gruppintervju. Resultatet från vad förskollärarna svarade valdes ut efter det som hade det mest relevanta anknytningen till problemformulering och syftet för denna studie. Temat blev de medhavda leksakerna. Resultatet visade hur förskollärare hade olika föreställningar kring barns medhavda leksaker och hur de ”missade” sitt uppdrag. Fem av förskollärarna såg barns medhavda leksaker som ett problem som skapade bråk och inte som ett redskap som kunde vara till hjälp för dem i verksamheten. Förskollärarnas svar analyserades utifrån Bourdieus teori om det kulturella kapitalet, diskuterades och tolkades med koppling till tidigare forskning och med hjälp av hermeneutiken som skapade en förståelse kring förskollärarnas föreställningar om de medhavda leksakerna, därefter avslutades studien med en slutsats. Slutsatsen av den här forskningen som handlade om förskollärares föreställningar kring de medhavda leksakerna har kunnat synliggöras och undersökas utefter Bourdieus (1994/1995) teori om kulturellt kapital, även tolkats och skapat förståelse kring varför förskollärare kunde äga de föreställningar som de gjorde (Ödman, 2007). Förskollärarnas svar belyste att de hade olika föreställningar kring de medhavda leksakerna. Detta belystes med två underrubriker - Barns medhavda leksaker ska inte vara en del av förskolan, och barns medhavda leksaker kan vara ett viktigt redskap. Enligt Bourdieus (1994/1995) teori visade det sig att de kunde positionera sig utefter vilken grupp de ville tillhöra (de som har stora tillgångar), och med det skapade förskollärarna tillsammans sina föreställningar kring de medhavda leksakerna. Perspektivet att vi blir påverkade av varandra, att vi positionerar oss därefter, kan ligga till grund för vilka föreställningar vi har eller kommer till att få (Bourdieu, 1994/1995).

Denna kvalitativa studie har i syfte att tolka och förstå pedagogers beskrivningar av barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationen. Därigenom bidra med en djupare förståelse om hur pedagoger utvecklar förutsättningar för att barns delaktighet ska ha en framträdande roll i pedagogisk dokumentation. Av den anledningen är detta examensarbete aktuellt för alla pedagoger som arbetar inom förskolans utbildningsverksamhet. Studien genomfördes i södra Sverige och för att studien skulle uppnå sitt syfte samt besvara forskningsfrågorna genomfördes två fokusgruppsdiskussioner som bestod av tre förskollärare i respektive grupp. I fokusgrupperna fick förskollärarna möjlighet att diskutera kring sina kunskaper och erfarenheter utifrån barns delaktighet i pedagogisk dokumentation. Studien hämtar inspiration från hermeneutikens tolkningslära för att bilda förståelser kring pedagogernas budskap utifrån teorier om delaktighet och inflytande. Resultat visar att pedagogens kunskaper kring barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationen är avgörande för pedagogers förhållningssätt och medvetande kring att göra barnen delaktiga i processen. En slutsats blir därmed att som verksam pedagog inom förskolan är det viktigt att reflektera över vilka tillvägagångssätt som bidrar till att närmar sig barns perspektiv. Dessa tillvägagångssätt blir därav gynnsamma för en gemensam pedagogisk dokumentation.