The purpose of the study is to show the conditions there are by working with aesthetic expressions in pre-school and how these activities are implemented. Questions that we are going to discuss are: What are the conditions for working with aesthetics in pre-school? How is the work implemented when it comes to aesthetic expressions? Our ambition has been to study what conditions it takes to use aesthetic expressions in a way that is meaningful for the children and also show the conditions and alternative methods that are present in different schools. We have used a web survey to reach a result in the study. This web survey includes questions about the different aesthetic activities and has given us the answers to the questions above.   The result shows that there are different ways of working and different views at aesthetic expressions. Conclusions that can be shown from the result are that all of the educationalists have a positive attitude to work with creative activities. Furthermore, the educationalists express that a use of aesthetic expressions bring joy and harmony to the groups of children in pre-school. It is also shown that if a learning situation is going to appear, it requires that the environment is carefully planned and inspiring. However, one negative factor of work with aesthetic expressions is that it requires a lot of time to plan, and it also requires knowledge about how these activities can be implemented in pre-schools. This knowledge is in some cases deficient. / Syftet med studien är att synliggöra vilka förutsättningar det finns att arbeta med estetiska uttrycksformer i förskolan samt hur dessa aktiviteter genomförs. Frågor som vi tar upp är: Hur ser förutsättningarna ut för att arbeta med estetik i förskolan? Hur genomförs arbetet kring estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att studera vilka förutsättningar det krävs för att använda sig av estetiska uttrycksformer på ett meningsfullt sätt för barnen samt synliggöra de förutsättningar och arbetssätt som förekommer i olika verksamheter. För att komma fram till ett resultat i studien har vi använt oss av en webbenkät som innefattar frågor kring de olika estetiska aktiviteterna, dessa frågor har sedan gett oss svar på ovanstående frågeställningar.   Resultatet visar att det finns olika arbetssätt samt synsätt på estetiska uttrycksformer. Några slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att samtliga pedagoger är positiva till att arbeta med skapande aktiviteter. Vidare uttrycker de att det skapas en glädje och harmoni i barngruppen under tillfällen då barnen använder sig av estetiska uttrycksformer. Det framkommer även att för att ett lärande skulle kunna äga rum krävs det att miljön är genomtänkt och inspirerande. Det som däremot kan ses som en negativ faktor i arbete med estetiska uttrycksformer är att det tar tid att planera. Dessutom krävs det kunskap kring hur det kan genomföras i verksamheten. Denna kunskap visar sig i vissa fall vara bristande.

The purpose of this thesis is examining teachers’ view of working with aesthetic expressions in their teaching of the Swedish subject in first grade. The study examines the possibility to distinguish whether teachers’ aesthetic subject competence affects their choices of didactics in their Swedish subject teaching. Another important question in the study is how teachers believe that aesthetic expressions and methods can support the learners’ linguistic development. Carried out as a qualitative interview, the study asked four working class teachers questions primarily regarding their view of aesthetics and its relation to the Swedish subject. This thesis also includes questions related to the methods the teachers use in their daily work with the Swedish subject.  For the purpose of problematizing the status of aesthetics, assessment and organizational aspects also form a basis for the thesis. The outcome of the study indicates that all teachers interviewed recognize a connection between aesthetic expressions and children’s linguistic development. Yet, in the interviews, patterns appear that imply that only qualified music and art teachers are able to relate and account for how the aesthetic expressions can support the learners’ linguistic knowledge in the Swedish subject. Means for developing the learners’ verbal and oral ability mentioned here include singing and rhythms. A cautious conclusion from this would be that first grade class teachers consider aesthetics as important in relation to the Swedish subject, but their methods vary by their individual subject matter competence. The aesthetic methods are highly valued by all informants, however, only used as a supporting means for first grade learners’ linguistic development by teachers with aesthetic subject competence. Considering the education of the new future so called “f-3” teachers comprise no subject knowledge of art, music and other aesthetic subjects, the outcome of this study is particularly important for the Swedish Ministry of Training and Science. / Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares syn på sitt arbete med estetiska uttrycksformer i sin svenskundervisning i årskurs ett. I undersökningen studeras om det går att urskilja om lärares ämnesbehörighet inom de estetiska ämnena påverkar deras motiveringar till sina ämnesdidaktiska val i svenskundervisningen. En viktig fråga i undersökningen är också hur lärare anser att estetiska uttrycksformer och arbetssätt kan gynna elevernas språkutveckling. Undersökningens tillvägagångssätt är därför en kvalitativ intervju där fokus ligger på fyra verksamma klasslärare och där intervjufrågorna behandlar företrädesvis deras syn på estetiken och dess relation till svenskämnet. Även frågor som berör lärarnas arbetssätt i vardagen i svenskämnet redovisas i uppsatsen.  Bedömningsrelaterade och organisatoriska aspekter utgör också en grund av problematiserandet av estetikens status i detta examensarbete. Resultatet av undersökningen visar på att alla av de intervjuade lärarna ser en koppling mellan de estetiska uttrycksformerna och barnets språkutveckling. Dock framkommer det mönster i intervjuerna att enbart de lärare med ämnesbehörighet inom musik- och bildämnet kan berätta och förklara hur de estetiska uttrycksformerna kan stödja elevernas språkliga kunskaper i svenskämnet. Exempelvis nämns sång och rytm som hjälpmedel för att utveckla elevens verbala och muntliga förmåga. En försiktig slutsats av studien blir därför att klasslärare i årskurs ett uppfattar estetiken som viktigt i relation till svenskämnet, men att deras arbetssätt varierar beroende på lärarens ämnesbehörighet. Det estetiska arbetssättet värderas av alla informanter stort, men används enbart av de lärare med estetisk behörighet som ett stödjande hjälpmedel för elevens språkutveckling i årskurs ett. För utbildningsdepartementet är resultatet av denna uppsats viktigt då lärarutbildningen av framtidens nya f-3 lärare helt och hållet saknar ämneskunskaper för bild, musik och andra estetiska ämnen.

Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2016) ska estetiska uttrycksformer vara en del av den dagliga verksamheten i förskolan. Denna studie grundar sig i mitt eget intresse för arbetet med estetiska uttrycksformer. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar om de estetiska uttrycksformerna i relation till barns sociala samspel. Jag valde att undersöka hur sex stycken verksamma pedagoger med olika lång erfarenhet inom förskolan resonerar om estetiska uttrycksformer, hur dessa används i verksamheten och hur de påverkar barns sociala samspel. Studien utfördes med kvalitativaintervjuer som metod och har analyserats utifrån Lev S Vygotskij’s sociokulturella perspektivmed fokus på att lärandet sker i sociala sammanhang. Studiens resultat visar att pedagogernas uppfattningar om användandet av estetik i den dagliga verksamheten både anses vara roligt och utvecklande för såväl barn som pedagoger. Resultatet visar även att estetiken och dess olika former och uttryckssätt bör användas dagligen för att barn skall få möjlighet att utveckla sitt sociala samspel. / According to the Curriculum for Preschool, Lpfö 98, (Swedish National Agency for Education, 2016), aesthetic forms of expression should be part of the daily activities of the preschool. This study is based in my own interest in the work of aesthetic forms of expression. The purpose of the study was to investigate how educators in preschool discuss about the aesthetic forms of expression in relation to children's social interaction. I chose to examine how six active educators with different long experience in preschool discuss about aesthetic forms of expression, how these are used in the daily activities and how they affect children's social interaction. The study was conducted with qualitative interviews as a method and has been analyzed from the perspective of Lev S Vygotskij's socio-cultural perspective focusing on learning in social contexts. The study's results show that educators' perceptions of the use of aesthetics in daily activities are both considered fun and developing for both children and educators. The result also shows that aesthetics and its various forms and modes of expression should be used daily to give children the opportunity to develop their social interaction.