Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarnas resonemang om litteracitet samt utforska hur de använder sig av litteracitet i sin undervisning för att främja barns utveckling och lärande. Den teoretiska ramen för studien är det sociokulturella perspektivet där fokus ligger kring begreppen kulturella redskap, språk som redskap och den proximala utvecklingszonen. Kvalitativ studie där data har samlats in genom semistrukturerad intervju, där frågorna var baserade på studiens undersökningsfrågor. Data analyserades med hjälp av färgkodning, för att sedan kategoriseras in i teman baserat på likheter och skillnader i förskollärarnas svar. Resultatet visar förskollärarnas resonemang om hur förhållningsätt och relationer kan påverka barnens intresse och lust för att lära. De resonerar också kring uppbyggnaden av en inspirerande miljö för barnen. Resultatet lyfter även att förskollärarna använder sig av verbala arbetsmetoder som högläsning och boksamtal. Förskollärarna berättar även om hur de integrerar litteracitet i miljön genom alternativa kommunikationsformer som bilder och symboler. Resultatet visar även att förskollärarna använder digitala verktyg i sin undervisning med barnen.  Studiens resultat visar behovet av kompetensutveckling och visar på utmaningar som kan uppkomma i arbetet med litteracitet. / The purpose of this study is to investigate the pre-school teachers' reasoning about literacy. It further aims to explore how they use literacy in their teaching to promote children's development and learning. The theoretical framework for the study is the socio-cultural perspective where the focus is on the concepts of cultural tools, language as a tool and the zone of proximal development. It is a qualitative study where the data has been collected through semi-structured interview, the questions were based on the study's research questions. Data were analyzed using color coding, then categorized into themes based on similarities and differences in the preschool teachers' responses. The results show the preschool teachers' reasoning about how attitudes and relationships can affect the children's interest and desire to learn. They also reason about building an inspiring environment for the children. The results also highlight that the preschool teachers use verbal work methods such as reading aloud and book discussions. The preschool teachers also talk about how they integrate literacy in the environment through alternative forms of communication such as pictures and symbols. The results also show that the preschool teachers use digital tools in their teaching with the children. The results of the study show the need for competence development and show challenges that can arise in the work with literacy.

Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2016) ska estetiska uttrycksformer vara en del av den dagliga verksamheten i förskolan. Denna studie grundar sig i mitt eget intresse för arbetet med estetiska uttrycksformer. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar om de estetiska uttrycksformerna i relation till barns sociala samspel. Jag valde att undersöka hur sex stycken verksamma pedagoger med olika lång erfarenhet inom förskolan resonerar om estetiska uttrycksformer, hur dessa används i verksamheten och hur de påverkar barns sociala samspel. Studien utfördes med kvalitativaintervjuer som metod och har analyserats utifrån Lev S Vygotskij’s sociokulturella perspektivmed fokus på att lärandet sker i sociala sammanhang. Studiens resultat visar att pedagogernas uppfattningar om användandet av estetik i den dagliga verksamheten både anses vara roligt och utvecklande för såväl barn som pedagoger. Resultatet visar även att estetiken och dess olika former och uttryckssätt bör användas dagligen för att barn skall få möjlighet att utveckla sitt sociala samspel. / According to the Curriculum for Preschool, Lpfö 98, (Swedish National Agency for Education, 2016), aesthetic forms of expression should be part of the daily activities of the preschool. This study is based in my own interest in the work of aesthetic forms of expression. The purpose of the study was to investigate how educators in preschool discuss about the aesthetic forms of expression in relation to children's social interaction. I chose to examine how six active educators with different long experience in preschool discuss about aesthetic forms of expression, how these are used in the daily activities and how they affect children's social interaction. The study was conducted with qualitative interviews as a method and has been analyzed from the perspective of Lev S Vygotskij's socio-cultural perspective focusing on learning in social contexts. The study's results show that educators' perceptions of the use of aesthetics in daily activities are both considered fun and developing for both children and educators. The result also shows that aesthetics and its various forms and modes of expression should be used daily to give children the opportunity to develop their social interaction.