Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare resonerar kring förskolans utomhusvistelse och hur denna kan påverka barns hälsa, utveckling och lärande. Studien är kvalitativ och har genomförts via semistrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare på olika förskolor i en kommun i södra Sverige. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats och bearbetats via en tematisk analys, den teoretiska utgångspunkten för studien är det barndomssociologiska perspektivet med fokus på ett barnperspektiv. Studiens resultat bygger på förskollärarnas uppfattningar, vilket visar på att förskolans utomhusvistelse används i flera syften för såväl pedagogisk undervisning som fri lek. Genom att vistas utomhus tillägnar sig även barn övervägande positiva hälsoeffekter men även negativa hälsoeffekter kan förekomma. Vidare visar resultatet på att pedagogers roll och ansvar är av särskild vikt, inte minst när det kommer till att förebygga att barn utsätts för hälsorisker när de vistas utomhus i förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare resonerar kring förskolans utomhusvistelse och hur denna kan påverka barns hälsa, utveckling och lärande. Studien är kvalitativ och har genomförts via semistrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare på olika förskolor i en kommun i södra Sverige. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats och bearbetats via en tematisk analys, den teoretiska utgångspunkten för studien är det barndomssociologiska perspektivet med fokus på ett barnperspektiv. Studiens resultat bygger på förskollärarnas uppfattningar, vilket visar på att förskolans utomhusvistelse används i flera syften för såväl pedagogisk undervisning som fri lek. Genom att vistas utomhus tillägnar sig även barn övervägande positiva hälsoeffekter men även negativa hälsoeffekter kan förekomma. Vidare visar resultatet på att pedagogers roll och ansvar är av särskild vikt, inte minst när det kommer till att förebygga att barn utsätts för hälsorisker när de vistas utomhus i förskolan.

This report is about the current outdoor environment in the housing area Brunnsbacken in the city of Eskilstuna. The report examines the various factors in the outdoor environment that can affect the physical and psychic well being of the elderly people through availability and inclusion. The research methods that are affected are qualitative and has been implemented in order to give insight and knowledge about the way elderly people view the outdoor stay in their neighborhood, but also through analysis produce an informed design suggestion. / Denna rapport handlar om dagens utomhusmiljö i bostadsområdet Brunnsbacken i Eskilstuna. I rapporten granskas de olika faktorer i utomhusmiljön som kan påverka äldres fysiska och psykiska välmående genom tillgänglighet och inkludering. De forskningsmetoder som berörs är kvalitativa och har använts i syfte att ge insikt och kunskap om de äldres syn på utomhusvistelsen i sin närmiljö, men också genom analys kunna ta fram ett välgrundat gestaltningsförslag.

The purpose of this study is to examine some after-school teachers’ perceptions about the outdoor stay at the after-school care centre in the schoolyard and in the leisure- environment. Five semi-structured interviews were conducted with the after-school teachers at five after-school care centres in the Stockholm area. In the theoretical part presents the leisure- governance and ongoing research on outdoor learning, research on the school playground and kindergarten local environment affects children in their development and learning, and after-school teachers’ professional identity. The theoretical foundation is based on the phenomenographic approach. The questions are: • What is outdoor education according to the after-school teachers? • According to after-school teachers, what educational opportunities are provided by the schoolyard and the local environment? • How do the after-school teachers use the schoolyard and local environment? The result shows that outdoor education can be a knowledge invigorating complement to the indoor teaching and a way for the after-school centre to supplement the compulsory schoolday. The play outdoors can help to increase children's social development, creativity and imagination. The after-school teachers used the schoolyard and local environment for various purposes which may be due to different circumstances, knowledge and experience to carry out educational activities outdoors. But it may also depend on whether the after-school teacher focuses on the regular school day or in the afternoon at the after-school care centre. / Syftet med denna studie är att undersöka några fritidspedagogers uppfattningar om fritidshemmets utomhusvistelse på skolgården och i närmiljön. Studien avgränsas till fem fritidshem i Stockholmregionen.  Denna studie utgår från tre frågeställningar. Dessa är:  • Vad är utomhuspedagogik enligt fritidspedagogerna? • Vilka förutsättningar ger skolgården och närmiljön enligt fritidspedagogerna? • Hur använder fritidspedagogerna skolgården och närmiljön? I det teoretiska avsnittet redogörs för fritidshemmets styrformer och aktuell forskning som berör utomhuspedagogik, forskning, hur skolgården och fritidshemmet närmiljö påverkar barnens utveckling, lärande samt fritidspedagogens yrkesidentitet. Den teoretiska grunden utgår från den fenomenografiska ansatsen. Resultatet visar att utomhuspedagogik kan vara ett kunskapsstärkande komplement till inomhusundervisningen och ett sätt för fritidshemmet att komplettera skolan. Leken utomhus kan bidra till att öka barnens sociala utveckling, kreativitet och fantasi. Fritidspedagogerna använde skolgården och närmiljön för olika ändamål som kan bero på olika förutsättningar, kunskaper och erfarenheter av att utföra pedagogisk verksamhet utomhus. Men det kan även bero på om fritidspedagogen lägger fokus på den ordinarie skoldagen eller på eftermiddagarna på fritidshemmet.

Syftet med denna enkätstudie är att undersöka vilka kunskaper om allemansrätten elever i mellanstadiet besitter. Studien undersöker även vilka faktorer som kan påverka kunskapen om allemansrätten och hur inställningen till naturen påverkar kunskapen. I studien har 206 elever på 7 skolor deltagit. Skolorna är från olika områden i en region i södra Sverige och har grupperats i fyra grupper: storstadsskolor, förortsskola, kommundelsskolor och landsbygdsskolor. Resultatet visar på att elever anser att det är roligt att vara ute i naturen. De anser att natur är skogar, sjöar, ängar och hagar. Elevernas bild av vad natur är överensstämmer med tidigare forskning. De utövade oftast någon av följande aktiviteter bada, cykla jogga/springa eller gå promenader. Eleverna visade goda kunskaper om allemansrätten, de delar som de hade mindre kunskap om är fiskeregler i Sveriges 5 största sjöar och nyttjande av annans brygga. Det visade sig även att landsbygdsskolorna hade en aning bättre kunskap om allemansrätten än eleverna på resterande skolor. / The aim with this survey study is to investigate what knowledge 11-12-year olds have regarding the Swedish right of public access. The study also investigates what can affect the student’s knowledge of the right to public access and if their interest in nature affect their knowledge. 206 students participated in this study from 7 different schools, all of them are from the southern parts of Sweden. The schools are from different areas of the region represented by big city schools, a suburban school, schools close to a big city and countryside schools. The results show that the pupils enjoy spending time in nature. Nature according to the pupils are forests, lakes and fields. The pupils like to bicycle, hiking and jogging. The pupils had good knowledge of the Swedish right to public access, the parts that the students had least knowledge was about the fishing rights in Sweden’s five largest lakes and if you can use somebody else’s bridge.  The results also show that pupils from the countryside schools have some more knowledge of the Swedish right of public access than pupils from the other schools.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på undervisning i samband med förskolans utomhusvistelse. I takt med att undervisningsbegreppet förstärkts i Läroplanen för förskolan (2018) anses det betydelsefullt att diskutera förskollärares uppfattningar om undervisning i samband med förskolans utomhusvistelse. För att uppnå syftet har studien utgått från tre centrala frågeställningar som berör utomhusvistelsen som undervisningsarena utifrån planerad och spontan undervisning. Genom intervjuer med sex verksamma förskollärare har deras uppfattningar och erfarenheter om undervisning i samband med utomhusvistelsen synliggjorts. Studiens resultat har analyserats utifrån tidigare forskning samt utifrån studiens grundläggande teoretiska perspektiv utvecklingspedagogiken och dess teoretiska begrepp lärandets objekt och lärandets akt. Studiens resultat visar att förskollärarna ser på utomhusvistelsen främst utifrån aspekterna andningspaus och undervisningstillfälle. Aspekten andningspaus lyfts mestadels som något negativt. Dock lyfts genom resultatet även ett positivt perspektiv på andningspausen, vilket påvisar att förskollärarnas syn på andningspausen påverkar både i vilken utsträckning som utomhusvistelsen kan bli ett undervisningstillfälle och om lärandets objekt blir synligt utomhus.  Resultatet pekar på att både planerad och spontan undervisning bedrivs utomhus, även om spontan undervisning är mest framträdande. Studiens slutsats är att undervisning bedrivs i stor utsträckning under förskolans utomhusvistelse och att utomhusvistelsen möjliggör en mångfald av lärande. / The purpose of this study is to contribute to knowledge, on how preschool teachers perceive teaching during the preschool outdoor activities. The teaching concept has been further strengthened in the latest Swedish preschool curriculum (Läroplanen för Förskolan, 2018). This, reinforces the importance of a deeper understanding of preschool teachers’ view on teaching during the preschool outdoor activities. Fulfilling its purpose, the present study departs from three main question areas: 1. related to outdoor activities as an arena for teaching, 2. planned verses, 3. spontaneous perspective. Through a series of interviews with six active preschool teachers, their view on teaching during preschool outdoor activities have been explored. The results of the study have been analyzed in conjunction with previous research, the theoretical perspective of the study, development pedagogics and its theoretical concepts as well as the object of learning and the acts of teaching. The results of this study suggest that preschool teachers perceive outdoor activities mainly as a break and an extra opportunity to teaching. The aspect of having a break is mainly expressed with a negative connotation, although further results also indicates a positive perspective on taking a break. On the notion of teaching during outdoor activities; the result point to that preschool teachers perception of having a break affects to what extent the outdoor activity becomes a teaching opportunity and if the objects of learning shine through in outdoor activities. Although both planned and spontaneous teachings are conducted, spontaneous teaching is more prominent. The conclusion of the study suggests that teaching is to a larger extent taking place during the preschool outdoor activities and that the outdoor activities provides an opportunity for diversity in teaching.

Studiens syfte var att få kunskap om hur barn upplever och förhåller sig till utomhusvistelse i en naturförskola respektive förskola utan specifik inriktning. Detta har utformats med stöd av följande frågeställningar: Hur upplever barnen i respektive förskola utomhusvistelsen? Hur leker barnen i respektive förskola i samband med deras utomhusvistelse? Studien har tagit sin utgångspunkt ur två kvalitativa metoder, nämligen fokusgruppintervjuer och strukturerade observationer med stöd av observationsscheman. Avsikten med fokusgruppintervjuerna var att inhämta kunskap om barnens egna åsikter och tankar gällande den utomhusvistelse som de tar del av under sin förskolevistelse. Vidare var avsikten med de strukturerade observationerna att tolka barnens utomhusvistelse genom att inta ett barnperspektiv. Den nämnda jämförelsen utgick från tre barnavdelningar på en naturförskola och två barnavdelningar från en förskola utan specifik inriktning. I resultatet framkom det både likheter och skillnader mellan barnen från respektive förskola gällande deras utomhusvistelse. Det synliggjordes bland annat att den största delen av barnen från naturförskolan uppskattade utomhusvistelse mer i jämförelse med barnen som befann sig i förskoleverksamheten utan specifik inriktning. Turtle m.fl. (2015) för fram att en större mängd vistelse i naturen bidrar till en ökad positiv inställning gentemot utomhusvistelse. Fortsättningsvis framkom det även att barnens fantasiförmåga och samarbetsförmåga, i samband med utomhusvistelsen i förskolan, var lika förekommande bland barnen i naturförskolan som i förskolan utan inriktning.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares syn på undervisning utomhus, med särskilt fokus på vad barn lär och hur undervisningen bedrivs. Studiens syfte har konkretiserats till två forskningsfrågor som lyder: ”Hur motiverar förskollärare undervisning utomhus i förhållande till barns lärande och utveckling?” och ”Hur använder förskollärare utomhusmiljön för att bedriva undervisning utomhus?”. Tidigare forskning visar att utomhusvistelse bidrar till barns utveckling av motoriska, matematiska, språkliga och sociala färdigheter genom både planerade och spontana aktiviteter, som ska utgå från barns intresse. Tidigare forskning visar även på de möjligheter och begränsningar som finns med undervisning utomhus, till exempel rörelsefriheten, arbetslagets inställning och vädrets påverkan. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer tillsammans med fyra förskollärare som har olika lång yrkeserfarenhet, där de givit svar på frågor om ämnet. Därtill analyseras datainsamlingen och resultatet utifrån en utvecklingspedagogisk ansats, med begreppen lärandets objekt och lärandets akt (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson 2014) i fokus samt barns perspektiv och barnperspektiv (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide 2014). Resultatet visar att förskollärarna har en positiv inställning till undervisning utomhus. Förskollärarna belyser att de undervisar i flertalet ämnen utomhus, där barn får möjlighet att utveckla motoriska, matematiska och språkliga färdigheter. Det här genomför de genom såväl planerade som spontana aktiviteter, både på förskolegården och i närområdet. Vår förhoppning med studien är att den ska bidra med kunskap om förskollärares syn på undervisning utomhus i förskola.

<p>The aim of this study was to investigate the importance of nature for the health and well-being of young adults. A qualitative method was used and data was collected through semi-structured interviews with eleven people from the ages of 15-20. The interviews were transcribed with the results of the study revealing that nearly everyone felt calm and relaxed while they were in a natural environment. The most common motivation to be outdoors was socializing with friends, performing any kind of sport and/or taking walks. Reasons to stay indoors were rainy, cold weather, lack of time, and in some cases circumstances related to their surroundings, such as where they live. The findings suggest that a natural environment has positive effects for the health of adolescents. Measures should be taken to promote the outdoors, especially for people who live in countries where the weather makes it less enticing to be outside, for example Northern Europe. Further research is needed to investigate <em>what</em> measures should be taken, and a suggestion for future research is to give adolescents an opportunity to provide with ideas.</p> / <p>Denna uppsats har skrivits med syfte att ta reda på vilken betydelse naturen har för ungdomars hälsa, samt redogöra för vad som får ungdomar att spendera tid utomhus respektive stanna inomhus. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva ungdomar mellan åldrarna 15-20 år. Intervjumaterialet transkriberades innan en innehållsanalys genomfördes. Studiens huvudresultat visade att vistelse i naturen gav ungdomar en känsla av avslappning och lugn och att naturen var en plats de trivs i. De vanligaste orsakerna till vistelse utomhus var umgänge med kompisar, utförande av någon typ av sport eller promenader. Anledningar till att stanna inomhus var regn och kyla, tidsbrist samt i vissa fall omständigheter på grund av omgivningen, såsom var boendet ligger i förhållande till naturen. Eftersom vistelse i naturen visade sig positivt för ungdomars hälsa bör åtgärder vidtas för att öka deras utomhusvistelse. Detta speciellt för ungdomar som bor i länder där vädret ofta gör det mindre lockande att gå ut, såsom i norra Europa. Vidare forskning behövs för att utreda vilka åtgärder som bör vidtas och ett förslag är att ge ungdomarna själva chansen att komma med idéer.</p>

The aim of this study was to investigate the importance of nature for the health and well-being of young adults. A qualitative method was used and data was collected through semi-structured interviews with eleven people from the ages of 15-20. The interviews were transcribed with the results of the study revealing that nearly everyone felt calm and relaxed while they were in a natural environment. The most common motivation to be outdoors was socializing with friends, performing any kind of sport and/or taking walks. Reasons to stay indoors were rainy, cold weather, lack of time, and in some cases circumstances related to their surroundings, such as where they live. The findings suggest that a natural environment has positive effects for the health of adolescents. Measures should be taken to promote the outdoors, especially for people who live in countries where the weather makes it less enticing to be outside, for example Northern Europe. Further research is needed to investigate what measures should be taken, and a suggestion for future research is to give adolescents an opportunity to provide with ideas. / Denna uppsats har skrivits med syfte att ta reda på vilken betydelse naturen har för ungdomars hälsa, samt redogöra för vad som får ungdomar att spendera tid utomhus respektive stanna inomhus. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva ungdomar mellan åldrarna 15-20 år. Intervjumaterialet transkriberades innan en innehållsanalys genomfördes. Studiens huvudresultat visade att vistelse i naturen gav ungdomar en känsla av avslappning och lugn och att naturen var en plats de trivs i. De vanligaste orsakerna till vistelse utomhus var umgänge med kompisar, utförande av någon typ av sport eller promenader. Anledningar till att stanna inomhus var regn och kyla, tidsbrist samt i vissa fall omständigheter på grund av omgivningen, såsom var boendet ligger i förhållande till naturen. Eftersom vistelse i naturen visade sig positivt för ungdomars hälsa bör åtgärder vidtas för att öka deras utomhusvistelse. Detta speciellt för ungdomar som bor i länder där vädret ofta gör det mindre lockande att gå ut, såsom i norra Europa. Vidare forskning behövs för att utreda vilka åtgärder som bör vidtas och ett förslag är att ge ungdomarna själva chansen att komma med idéer.