Syftet med undersökningen är att dels ta reda på hur förskollärare tänker kring utomhus­vistelsens syfte. Syftet är även att utifrån de ramfaktorer som finns i verksam­heten, undersöka hur förskollärare arbetar med utomhuspedagogik. En kvalita­tiv ansats med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta informan­ter. Resultatet visar att förskollärare har olika syften med barns utomhusvis­telse, samt att olika ramfaktorer kan påverka förskollärares arbete med utomhuspedagogiken. Slutsatsen är att ett pedagogiskt respektive romantiskt synsätt genomsyrar förskollärares arbete med utomhuspedagogik, samt att det råder en viss omedvetenhet kring olika ramfaktorer och dess påverkan på arbetet med utomhuspedago­gik.

Forskning visar på att barn i dag är ute och leker i allt mindre omfattning än för 20 år sedan. I läroplanen för förskolan står det att förskolan skall främja barnens hälsa och välmående genom att locka till den lek och rörelse som krävs för att barnen ska kunna utveckla sin koordinationsförmåga och motorik. Lärandet skall ske i såväl inom- som i utomhusmiljöer, och i utomhusvistelsen skall barnen ges möjlighet att växla mellan planerad miljö och naturmiljö. I hur stor omfattning barnen på en förskola får vistas ute och i vilken typ av miljö skiljer sig nämnvärt mellan olika förskolor. Denna studie ämnar lyfta vilka olika faktorer det är som påverkar i hur stor utsträckning barnen på förskolor kommer ut under den dagliga verksamheten genom att svara på frågan: Vilka faktorer är det som påverkar förskolors utomhus- och naturvistelse? För att uppnå studiens syfte intervjuades sex stycken verksamhetsansvariga på sex olika förskolor angående deras uppfattningar och erfarenheter av detta fenomen. Undersökningen har utgått från den empirinära fenomenologin genom kvalitativa intervjuer med låg grad av strukturering som transkriberats och analyserats efter en fenomenologisk analysmodell. Resultatet av analysen visade att förskollärares syn på placeringen av förskolorna har betydelse för utomhus- och naturvistelsen omfattning, men det är inte den tyngsta faktorn. Vad för sorts gård förskolan har, hur den är placerad och utformad, samt vilken storlek den har spelar också in, då det visade sig att förskolor som har tillgång till bättre gårdar nyttjar dem oftare. Även förskolans tillgång till naturområden att besöka spelar in. Hinder som genomsyrar hela materialet är bristen på personal och stora barngrupper samt personalens utbildning. De faktorerna som identifierades som de med störst påverkan var dock personalens egna intressen och erfarenheter och huruvida det fanns någon så kallad "eldsjäl" som brann för naturen och utomhusvistelse, samt om förskolan i sig arbetade efter en särskild naturinriktning.

Movement and motor development for children is a current issue. Research shows that children are becoming more sedentary in front of the television, computer, iPad, etc. The purpose of my thesis is to study how pedagogues work with movement and motor development in the preschool yard. In my attempt to investigate this, a qualitative research in the form of face-to-face interviews was performed. Qualitative interviews is the chosen method for my research to provide as extensive and detailed answers as possible. Six preschool teachers (both with and without pedagogic education) from three different preschools participated in the research. The results show that none of the teachers worked with planned movement activities to support the development of children’s physical development. However, they all felt that movement and motor development are important for the children and that a lot of movement and motor training are already performed naturally in the outdoor stay. / Rörelse och motorisk utveckling hos barn är idag ett mycket aktuellt ämne. Forskning visar att barn nu för tiden blir alltmer stillasittande framför bland annat tv, dator, Ipad. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk utveckling på förskolegården. För att undersöka detta gjordes en kvalitativ undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex pedagoger (både barnskötare och förskollärare) från tre olika förskolor. Resultatet visar att ingen av pedagogerna har arbetat med planerade rörelseaktiviteter för att främja barns motoriska utveckling. Däremot ansåg de intervjuade pedagogerna att rörelse och motorisk utveckling är viktigt för barnen och att det till stor del sker naturligt i utomhusvistelsen.

Sammanfattning   I denna studie undersöks vilka roller som pedagoger intar vid utomhusvistelsen på förskolans gård samt vilken uppfattning de har kring barns utomhusvistelse på förskolans gård. Studien grundar sig i en nyfikenhet kring hur pedagoger använder utomhusvistelsen på förskolans gård.   Syftet är att undersöka pedagogers uppfattningar om utomhusvistelsen och de olika roller som pedagoger intar på förskolans gård.   Datainsamlingsmetoden bestod av både en kvantitativ del och en kvalitativ del. Den kvantitativa insamlingen genomfördes med hjälp av observation på två olika förskolors gårdar, där det utfördes tre observationer på vardera förskola där varje observation omfattade en timme. Den kvalitativa delen bestod av intervjuer med samma sju pedagoger som observerades.   Studiens resultat visar de deltagande pedagogernas uppfattning om utomhusvistelsen och de olika roller som de intar vid utomhusvistelsen på förskolans gård. De deltagande pedagogerna i denna studie beskriver de olika rollerna som intas under utomhusvistelsen, vilka var den medforskande alternativt närvarande rollen och den övervakande rollen. En pedagog som deltagit i studien förklarar att den övervakande rollen är den roll som intas vid flest tillfällen vid utomhusvistelsen på förskolans gård. Pedagogen förklarar vidare att en önskan och vilja finns om att den medforskande rollen skulle få ta mer plats. Detta är även något som resultatet av observationen visar, att den övervakande rollen är den roll som intas vid flest tillfällen på förskolans gård.

Studiens syfte var att skapa fördjupad kunskap om hur sex förskollärare resonerar kring barns lärande i utomhusmiljön. Den metod vi använt oss av för att undersöka detta är enskilda, halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Intervjusvaren analyserades och tolkades med hjälp av ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Förskollärarna ser positivt på användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Det finns många olika områden som barn kan utveckla och lära inom i utomhusmiljön. De områden som framkommer i studien är matematik, motorik, normer och värden, naturvetenskap och teknik samt språk. Studien belyser även förskollärarnas resonemang om hur barn lär i utomhusmiljön. De framträdande sätten är genom kommunikation, intresse, lek och att utforska. Förskollärarnas roll påpekas också ha en stor betydelse för barns lärande i utomhusmiljön. Förskollärarnas viktigaste uppgifter och den vi funnit vara allra viktigast är att vara närvarande samtidigt som de också måste ta hänsyn till de risker som finns i utomhusmiljön

Studiens syfte var att undersöka hur fritidshemslärare och fritidspedagoger möjliggör för deltagande i fysisk och social lek under utomhusvistelsen. Detta går i linje med fritidshemmets uppdrag enligt del fyra i LGR 11 (Skolverket, 2019). Studien har genomförts med inspiration av grundad teori där data har samlats in genom icke-deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer av sex stycken utbildade fritidshemslärare eller fritidspedagoger som arbetar på fritidshemmet från fem olika fritidshem i Stockholmsområdet. Varje enskild observation har ägt rum under en eftermiddag utomhus och har följts upp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Utifrån databearbetning har kategorier skapats och analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet med de centrala begreppen fantasi och kreativitet samt stöttning och dessutom teorin affordance. Studiens resultat presenteras genom kategorier och underkategorier för att visa hur fritidshemslärare och fritidspedagoger möjliggör för fysisk och social lek under utomhusvistelsen. Dessa kategorier blev stöttning, deltagande och miljö. Möjliggörandet sker genom att stötta och försöka göra eleverna delaktiga i lekar alternativt lärarledda aktiviteter samt arbeta med miljön och dess erbjudande till eleverna. Slutsatsen är att fritidshemslärare och fritidspedagoger möjliggör för elevernas deltagande i fysisk och social lek genom ett medvetet förhållningssätt.

Det här är en empirisk undersökning kopplat till barns självständiga utomhusvistelse som undersöker vilka möjligheter barn har att utforska, upptäcka och vistas i sin närmiljö på egen hand. Vi vill ta reda på vilken påverkan rådande barndomssyn har på barns möjligheter att vistas utomhus. Vi vill även synliggöra hur pedagoger och föräldrar resonerar kring utomhusvistelse.Insamlingen utav empirin har skett genom intervjuer och enkätundersökningar för att både insamla kvalitativ och kvantitativ data. Analysen av empirin har influerats av Faircloughs kritiska diskursanalys där vi har försökt finna den rådande diskursordningen.Resultatet visar på att den fysiska miljön har en betydande påverkan på hur föräldrar begränsar barns utevistelse. Trafiken är den mest påtagliga faktorn, oavsett vilken typ av område boendet ligger i. Den sociala aspekten har även en stor påverkan på barns utomhusvistelse där normen om det goda föräldraskapet tycks väga tungt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskollärarna ser på utomhusvistelsen, vilka erfarenheter förskollärarna besitter av utomhusvistelser samt om det finns ramfaktorer som påverkar arbetet med utomhusvistelser. En kvalitativ forskningsmetod har använts i studien med semistrukturerade intervjuer. Data har samlats in utifrån intervjuerna och vi använde oss då av en tematisk analys där resultatet delades upp i olika rubriker. Resultatet visar att förskollärarna har olika syn på hur lärande sker i utomhusmiljö, men genom att ge barnen en chans till att ta del av utomhusmiljön skapas det utveckling och lärande hos barnen med hjälp av olika redskap och material. Det råder en viss oklarhet kring ramfaktorer hos en del förskollärare i denna studie men de belyser olika problematiska faktorer som trots allt kan förekomma i förskolans verksamhet. Kanske är de omedvetna om ramfaktorer som finns i förskolans undervisning.

Forskning visar att barn blir allt mer inaktiva i dagens samhälle och att barns lek i stor utsträckning sker inomhus. Studiens övergripande syfte är därför att undersöka förskollärares föreställningar om utomhusaktiviteter i relation till verksamheten och barnen. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts på en förskola i södra Sverige. Resultatet tolkades och analyserades genom att använda utvecklingspedagogisk teori samt det nationella centrum för utomhuspedagogiks (NCU, 2017) tolkning av utomhuspedagogik som begrepp. Det empiriska materialet visar att förskollärares förhållningssätt bidrar till intresse och upptäckarlust hos barnen. Det ses som en viktig del att vara en medforskande och närvarande pedagog. Studiens resultat visar att utomhusvistelse är en central del i barns vardag på förskolan. Resultatet av det empiriska materialet visar även att informanterna anser att barns hälsa främjas bäst vid utomhusvistelse, speciellt gällande immunförsvaret och den motoriska utvecklingen. Vidare menar förskollärarna att utomhusvistelse utmanar barns kreativitet och fantasi, då miljöns utformning och material ser annorlunda ut i utomhus- jämfört med inomhusmiljö.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna på en skola med utomhuspedagogik arbetar för att nå kursplansmålen i de naturorienterade ämnena. De frågeställningar vi utgått från lyder: Hur arbetar lärarna på I Ur och Skur skolan för att nå kursplansmålen i de naturorienterade ämnena? Hur anser lärarna att undervisningens olika lärandemiljöer påverkar elevernas förståelse? Undersökningen gjordes på en i Ur och Skur skola i Sverige där vi gjorde kvalitativa intervjuer med alla lärarna. Resultatet visar att lärarna på skolan är mycket samspelta och kunniga om hur utomhusundervisning bör bedrivas och varför. Resultatet visar även att lärarna är medvetna om hur olika lärandemiljöer påverkar vad eleverna lär sig.