Syftet med denna studie var att analysera hur förskollärare beskriver användandet av utomhusvistelsenoch utomhusmiljön för att skapa goda förutsättningar för barnen, så att utveckling och lärande uppstår.Detta genomfördes via en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av nio verksamma förskollärare. Till analysen användes en tematisk analys och affordance som analysbegrepp. Utifrån intervjupersonernas beskrivningar framkom det i resultatet en positiv syn på utomhusvistelsen som ett komplement till undervisningen inomhus. Intervjupersonerna förmedlade även en medvetenhet om att utbudet av handlingserbjudanden skulle kunna bidra till förutsättningar för barns utveckling och lärande. Slutsatsen som framkom var att pedagogers inställning till utomhusmiljön och deras medvetenhet om att erbjudandet av olika handlingserbjudanden är viktiga beståndsdelar för att kunna använda utomhusvistelsen och utomhusmiljön för att skapa goda förutsättningar för barns utveckling och lärande. / <p>Betyg inlagt i Ladok 210108.</p>

Syftet med den här kvalitativa studien är att synliggöra förskolepedagogers uppfattningar om utomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Vår upplevelse under våra verksamhetsförlagdautbildningar är att utevistelsen inte ges samma omtanke av förskolepedagogerna som inomhusmiljönpå förskolorna. Vi tror att utemiljön har en god potential att kunna utvecklas för att främja barnslärande och att utomhusmiljön kan användas till mer än att barnen ska få frisk luft. I studien har vi undersökt vilka uppfattningar förskolepedagoger har om hur de använder utemiljön i förskolan och vilken uppfattning förskolepedagoger har om sin roll under utevistelsen i förskolan. Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att synliggöra förskolepedagogers uppfattningarkring utomhusmiljöns betydelse för barns lärande inom förskolan. Studien genomfördes med åtta stycken förskolepedagoger som arbetar på sex olika kommunala förskolor i Sverige. I resultatet framkom det att förskolepedagogers inställning och synsätt kan vara avgörande för hur de använder utemiljön som en lärandemiljö. Resultatet visar även på att förskolepedagogerna anser att utemiljön har betydelse för barns lärande. Genom våra intervjuer tycker vi oss se en utvecklingspotential hos förskolorna i att kunna utveckla utemiljön som en del av lärandemiljön. / <p>Betyg i Ladok 201221.</p>

Uppsatsens syfte är att utveckla kunskaper om hur förskolans fysiska miljö kan utformas för att främja barns lärande och utveckling. Detta har undersökts utifrån kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare, där det insamlade materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att förskollärare ser den fysiska miljön som ett kontinuerligt verktyg och som kan bidra till barns lärprocesser. Förskolan betraktas som barns arena och resultatet visar tre centrala beståndsdelar av den fysiska miljöns betydelse för barns lärande och utveckling 1) materialet behöver fylla en funktion, 2) vara tillgängligt för barn och 3) skapa rum i rummen och mötesplatser. Slutsatsen är att den fysiska miljön ses som en egen kunskapsbärare som tillskrivs en central del i barns lärande och utveckling.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik. Studien har riktat in sig på pedagogers förhållningssätt, utomhusmiljöns utformning, utomhusmiljöns handlingserbjudanden samt möjligheter och begränsningar i användandet av utomhuspedagogik. Detta för att förskolans läroplan belyser att barn i förskolan ska ha möjlighet till variation av aktiviteter, såväl inomhus som utomhus (Skolverket, 2018). Samtidigt som forskning bland annat nämner att yrkesverksamma inom förskolan uttrycker att det råder kunskapsbrist i hur man ska använda utomhuspedagogik och utomhusmiljön till sin fulla potential (Akpinar &amp; Kandir, 2022; Moser &amp; Martinsen, 2010). Metoden som använts i denna studie är semistrukturerade intervjuer av 8 olika pedagoger, där 6 stycken är förskollärare och 2 stycken är barnskötare. Vi har använt oss av tematisk analys som metod för att kunna urskilja likheter och skillnader i den empiri vi samlat in. Med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella perspektiv och tankar kring fantasi och kreativitet, samt begreppet affordance analyserade vi resultatet. Det övergripande resultatet av studien visar att utomhuspedagogiken som ämne är brett och komplicerat. Pedagogerna i intervjuerna uttryckte många olika faktorer som påverkar i hur stor utsträckning man använder utomhuspedagogiken och utomhusmiljön. Dessa faktorer var bland annat väder, samsyn, pedagogers förhållningssätt, kommunen och politikers beslut samt miljöns utformning och innehåll. Pedagogerna upplever att alla dessa delar behöver passa ihop för att man ska få till en bra utomhuspedagogik och utemiljö för barnen. Slutsatserna är att de brister och begränsningar som finns gällande utomhuspedagogiken och användandet av utomhusmiljön bidrar till problem för såväl yrkesverksamma i förskolan som för förskolebarnen. Kan inte pedagogerna planera för aktiviteter utomhus eller ställa iordning utomhusmiljön riskerar barnen att gå miste om rikare och mer varierade lärtillfällen, vilket de kan anses ha rätt till enligt styrdokument. Det vi också kunnat urskilja i denna studie är att utomhuspedagogiken kan ses som barnens arena för egeninitierade aktiviteter där spontanitet och lyhörda pedagoger ses som något värdefullt. / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger resonerar kring organiseringen av inomhusmiljön i förhållande till barns inflytande. Detta har jag undersökt genom att ta reda på vilka handlingserbjudanden som pedagoger vill att deras inomhusmiljö ska förmedla samt vilket inflytande barn ges utifrån dessa handlingserbjudanden. Studien är genomförd via en gruppintervju med ett arbetslag på en svensk förskola i Mellansverige. Resultatet visar att det är lugna handlingserbjudanden som pedagogerna vill förmedla genom sitt sätt att organisera miljön. Detta visas dels genom vilka aktiviteter som pedagogerna erbjuder barnen och dels genom att de medvetet försöker möblera så barnen inte ska inbjudas till spring, hopp och rörelse. Resultatet visar vidare att barnen har inflytande inom de ramar som pedagogerna har satt upp. Eftersom pedagogerna vill att det är lugna aktiviteter som ska förekomma på avdelningen har barnen inflytande att påverka så länge det rör sig om just lugna aktiviteter. Barnen har alltså ett indirekt inflytande som dessutom varierar beroende på om det gäller möblering och tomma ytor, material, klimat eller aktiviteter och material som ska kopplas till nuvarande mål. Även barnens ålder spelar in på vilket inflytande de ges, framförallt gällande material. / The purpose of this study is to contribute with knowledge regarding teachers’ belief about the organization of the indoor setting in relation to children’s influence. I have examined this by observing what affordances teachers wish their indoor stetting to convey and what influence children are given based on these affordances. The study was conducted through a group interview with a team in a Swedish preschool in central Sweden. The result show that the affordances teachers wish to convey through their way of organizing the indoor setting are calm activities. This is shown partly through what activates teachers present to the children and partly through the way that teachers consciously furnish to avoid children from running and jumping. Further result show that children are able to practice influence within rules stipulated by the teachers. Since teachers convey affordances of a calm nature children may practice influence as long as activates are of a calm nature. This show that children have an implied influence witch also varies depending on if it relays to furnishing and empty spaces, material, climate or activities and material connected to present objects. Children’s age is also a factor which affects what influence they are given, especially regarding materials.

Syftet med denna studie har varit att försöka ta del av förskollärarnas syn på den fria leken. Detta har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare på en avdelning på en större förskola. Utifrån den insamlade empirin så har jag kategoriserat informanternas svar vilket utmynnat i fyra kategorier. Dessa kategorier är: Definition av fri lek, Styrning av fri lek, Miljöns inverkan på barns fria lek, Pedagogers roll i fri lek. Min studie väcker frågor kring styrning av barngruppen genom ordning och reda samt visar på vikten av ett i arbetslaget gemensamt förhållningssätt. Intervjumaterialet har visat att det är stor spridning i arbetslagets förhållningssätt till den fria leken samt barnens användande av miljö och material. Informanternas svar har fått mig att dra slutsatsen att barnen leker olika beroende på vilka pedagoger som är närvarande. Jag har också diskuterat varför och för vem det är viktigt med ordning och reda. Utifrån de funderingarna så har två frågor växt fram som jag gärna skulle se att någon beforskade. De frågorna är dessa: Gynnar kaos och risktagande barns socialiseringsprocess? Är oordning en väg till barns kreativitet? / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Denna studie undersöker hur lärandeprocesser och kreativa skapandeprocesser kan utvecklas i synergi med varandra med fokus på arbete inom programvaror för kreativt skapande. Detta med syftet att bidra med värdefulla insikter kring hur inlärning av programvaror för kreativt skapande kan struktureras för att kunna gynna både lärandeprocesser och skapandeprocesser på ett så bra sätt som möjligt. I denna studie undersöks det visuella programmeringsspråket TouchDesigner. De specifika forskningsfrågor studien utgår från är: Hur påverkar nyupptäckta handlingserbjudanden lärande- och skapandeprocesser? Vilken inverkan har lärandeprocesser på det kreativa handlingsutrymmet? Vilken relevans har meningsfull interaktion inom lärande- och skapandeprocesser? Dessa frågor har strukturerats utifrån det teoretiska ramverk studien förhåller sig till: Creative Space av Swenberg och Eriksson, Illeris lärandetriangel, Didaktisk design, Gibsons affordansbegrepp samt meningsfull interaktion inom Human-Computer Interaction. Metoden analytisk autoetnografi användes för att samla in empirisk data i form av dokumentationer av fem entimmes-sessioner då författaren arbetade i programvaran TouchDesigner, samt intervjuer med andra nybörjaranvändare av programvaran. Resultaten pekar på att en lärandeprocess ägt rum när en användare upptäcker handlingserbjudanden och förstår i vilka sammanhang dessa kan användas. Har interaktionen ej varit meningsfull har lärande ej ägt rum. Upptäckandet av handlingserbjudanden utökar även användarens kreativa handlingsutrymme, det vill säga förmåga att skapa kreativt.

Syftet med vår studie är att synliggöra pedagogernas uppfattning om platsskapande och materialens erbjudanden i utomhusmiljön utifrån toddlarna. Studien utgår från affordance teorin, då den utgår från material och miljöns handlingserbjudanden. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån intervjuer med förskollärare från sex olika förskolor som analyserats med en hermeneutisk metodansats där svaren från intervjuerna ligger till grund för resultatet. I resultatet framträder att pedagogernas förhållningsätt spelar stor roll för skapandet i toddlarnas utomhusmiljö, vilken syn de har på exempelvis kodad och okodat material, hur anpassningar sker i form av förutsättningar och regler. En annan viktig aspekt är att pedagogernas närvaro spelar stor roll för toddlarnas platsskapande. Resultatet visar vädrets betydelse som material, då vädret som fenomen både förändrar utemiljön och ger andra erbjudanden. Även årstider har stor inverkan och påverkar speciellt toddlarna i deras utforskande av utomhusmiljön då de upplever med hela kroppen vilket innebär att de påverkas både positivt och negativt. / The aim of this study is to make educators 'perception of the toddlers' outdoor environment visible in relation to how the environment is designed and which materials are offered. The study is based on affordance theory, as well as material and environmental action statements. It is a qualitative study where interviews with teachers from six different preschools have been hermeneutically analyzed. The results show that the educators' approach plays a major role in creating the toddlers' outdoor environment, what view they have of, for example, coded and uncoded material, how adaptations take place in the form of conditions and rules. Another important aspect is that the educators’ presence play a major role in the toddlers' job creation. Something that has become evident is the importance of the weather as a material, as the weather as a phenomenon that both changes the outdoor environment and provides other offers. Seasons also have a great impact and especially affect the toddlers in their exploration of the outdoor environment as they experience with the whole body, which means that they are affected both positively and negatively.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna utformar och strukturera den fysiska inomhusmiljön, men även i vilken grad barnen ges möjlighet att vara delaktiga i utformningen av miljön. Utifrån vårt syfte valde vi en kvalitativ studiedesign med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare som arbetar på kommunal eller fristående förskola. Affordance teorin har använts som teoretiskt perspektiv eftersom det ansågs vara relevant utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att den fysiska inomhusmiljön anses vara något viktigt för att stimulera barns kreativitet och fantasi. Studien visar även att den fysiska inomhusmiljön tillgodoser barnens förutsättningar och behov när förskolepersonalen har ett tillåtande förhållningssätt. Barn som ges möjlighet att vara delaktiga i utformningen av den fysiska inomhusmiljön och begränsas inte i att förflytta material kan upptäcka handlingserbjudanden.

Syftet med denna studie har varit att försöka ta del av förskollärarnas syn på den fria leken.Detta har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare på enavdelning på en större förskola. Utifrån den insamlade empirin så har jag kategoriseratinformanternas svar vilket utmynnat i fyra kategorier. Dessa kategorier är: Definition av frilek, Styrning av fri lek, Miljöns inverkan på barns fria lek, Pedagogers roll i fri lek. Minstudie väcker frågor kring styrning av barngruppen genom ordning och reda samt visar påvikten av ett i arbetslaget gemensamt förhållningssätt. Intervjumaterialet har visat att det ärstor spridning i arbetslagets förhållningssätt till den fria leken samt barnens användande avmiljö och material. Informanternas svar har fått mig att dra slutsatsen att barnen leker olikaberoende på vilka pedagoger som är närvarande. Jag har också diskuterat varför och för vemdet är viktigt med ordning och reda. Utifrån de funderingarna så har två frågor växt framsom jag gärna skulle se att någon beforskade. De frågorna är dessa: Gynnar kaos ochrisktagande barns socialiseringsprocess? Är oordning en väg till barns kreativitet? / <p>Betygsdatum 2017-06-02 i Ladok.</p>