Sammanfattning Hur ser det ut när okodat material används i undervisningen och på vilka sätt blir det pedagogiskt? Studiens syfte är att söka kunskap om okodat materials betydelse i förskolans undervisning och utifrån det har två forskningsfrågor formulerats: - Hur beskriver förskollärare undervisningen i förhållande till okodat material? - På vilka sätt beskrivs det okodade materialet bli pedagogiskt? Studien är en kvalitativ studie och har genomförts digitalt, via zoom. Deltagarna har genom att filma sin miljö och sitt material själva, valt att stanna upp vid det som de velat berätta mer om. Studien har ett sociokulturellt kunskapsteoretiskt perspektiv (Marner 2005, Säljö 2015, 2017, Vygotskij 1995, 1999). Tematisk analys har varit till hjälp då analyser gjorts av intervjuer och observationer i förskolans olika miljöer. I resultatet framkommer olika undervisningsstrategier tillsammans med okodat material, deltagarna beskriver såväl spontana som planerade undervisningstillfällen. Materialet beskrivs påverka barnens kreativitet, bland annat för att det kan bli lite vad som helst. Deltagarna beskriver också tillfällen då okodat material kan vara ett hinder i undervisning, då det finns regelverk för förskolan kring material, samt om kollegor eller barn ser på materialet som ointressant eller som skräp. Deltagarna lyfter fram strategier för att hantera hinder i användningen av okodat material.

Syftet med denna studie har varit att försöka ta del av förskollärarnas syn på den fria leken. Detta har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare på en avdelning på en större förskola. Utifrån den insamlade empirin så har jag kategoriserat informanternas svar vilket utmynnat i fyra kategorier. Dessa kategorier är: Definition av fri lek, Styrning av fri lek, Miljöns inverkan på barns fria lek, Pedagogers roll i fri lek. Min studie väcker frågor kring styrning av barngruppen genom ordning och reda samt visar på vikten av ett i arbetslaget gemensamt förhållningssätt. Intervjumaterialet har visat att det är stor spridning i arbetslagets förhållningssätt till den fria leken samt barnens användande av miljö och material. Informanternas svar har fått mig att dra slutsatsen att barnen leker olika beroende på vilka pedagoger som är närvarande. Jag har också diskuterat varför och för vem det är viktigt med ordning och reda. Utifrån de funderingarna så har två frågor växt fram som jag gärna skulle se att någon beforskade. De frågorna är dessa: Gynnar kaos och risktagande barns socialiseringsprocess? Är oordning en väg till barns kreativitet? / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Syftet med denna studie har varit att försöka ta del av förskollärarnas syn på den fria leken.Detta har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare på enavdelning på en större förskola. Utifrån den insamlade empirin så har jag kategoriseratinformanternas svar vilket utmynnat i fyra kategorier. Dessa kategorier är: Definition av frilek, Styrning av fri lek, Miljöns inverkan på barns fria lek, Pedagogers roll i fri lek. Minstudie väcker frågor kring styrning av barngruppen genom ordning och reda samt visar påvikten av ett i arbetslaget gemensamt förhållningssätt. Intervjumaterialet har visat att det ärstor spridning i arbetslagets förhållningssätt till den fria leken samt barnens användande avmiljö och material. Informanternas svar har fått mig att dra slutsatsen att barnen leker olikaberoende på vilka pedagoger som är närvarande. Jag har också diskuterat varför och för vemdet är viktigt med ordning och reda. Utifrån de funderingarna så har två frågor växt framsom jag gärna skulle se att någon beforskade. De frågorna är dessa: Gynnar kaos ochrisktagande barns socialiseringsprocess? Är oordning en väg till barns kreativitet? / <p>Betygsdatum 2017-06-02 i Ladok.</p>