Syftet med denna studie är att undersöka kvaliteten av den pedagogiska verksamheten vid utomhusvistelse samt vidare se om denna påverkas av olika avstånd till naturrummet. Studien gör en jämförelse mellan svaren från pedagoger vid olika förskolor som har valts ut efter sitt geografiska läge, nära eller långt avstånd till naturrummet. Studiens frågeställningar är: -          Hur angelägen anser pedagogerna att utomhusvistelsen i naturrum är samt hur ofta den bör ske i planerad regi? -          Hur reflekterar pedagogerna över hur denne kan utveckla sin kunskap om sin undervisningspraktik för verksamheten i naturrum? -          På vilket sätt påverkar förskolans olika avstånd till naturrum pedagogernas inställning till den planerade utomhusvistelsens betydelse samt vikten av att utveckla sin egen undervisningspraktik?   För att finna svar på syfte och frågeställningar genomfördes fyra samtalsintervjuer vid två olika förskolor. Resultatet visade att ett nära avstånd till naturrummet påverkade pedagogerna till att i mindre grad planera för verksamheten där samt att de inte heller såg behov att utveckla sin kunskapspraktik inom området, trots att detta omedvetet skedde. Den förskola med längre avstånd till naturrummet var mer mån om tiden där och hade i mycket hög grad ofta ett syfte samt en planering inför utevistelsen. Där förekom också ett mer aktivt insupande av kunskap om undervisningspraktiken. Slutsatsen som författaren drog av detta var att närheten till naturrummet kan bidra till en syn på utevistelsen som något vardagligt och tillåts inte räknas som lika angelägen att väva in i den annars förekommande planeringen.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarens beskrivningar om, och i så fall på vilket vis använder utemiljön för att stimulera barns lärande och utveckling. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av fyra förskollärare som arbetar i olika förskolor i kommunen. Denna undersökning använder olika begrepp som ett hjälpmedel för undersökning. Studien talar om hur pedagogerna stimulerar undervisning i utemiljö. Finns det en undervisning utomhus? På vilket sätt kan lärare stimulera barns lärande i utemiljö? Undersökningen stödjer sig i det teoretiska perspektivet som genomfördes ur det utvecklingspedagogiska perspektivet. Teorin framträder hur pedagogen ska kommunicera med barnen, så att barnen får möjlighet att tala och tänka och förstå sin omgivning. Pedagogik i förskolan blir verklighet när barnen lekar, det blir på så sätt ett möte som sker mellan barn och lärare för att utveckla barns kunnande och förmågor. Resultatet visar att förskollärare ser naturmiljön som en utmanade plats för lärandet. Resultatet visar också att barnen utvecklar sin kreativitet och fantasi i mötet med naturmaterial såsom stenar, stubbar, pinnar och kottar. Studiens slutsats att en bättre kommunikation mellan barn och lärare påverkar barns inlärning och uppfattning till olika fenomen i vardagen. Att ge barn förutsättningar att tänka och uttrycka sig utifrån deras tidigare upplevelser och erfarenheter är ett sätt som kan vara utgångspunkt för varje lärandesituation. Slutligen vill jag säga att undervisningen kan ske inomhus eller utomhus beroende på förskollärarens förhållningssätt.

Fågeltornet som är ett folkets hus, ett naturrum och en utbildningsplats har kvar element av det gamla folkets hus oprogrammerade och öppna program men även annat har integrerats. Produktionen som inryms i byggnaden består av en bredkaveldunodling vilket är ett pilotprojekt av odling i våtmark. Att återinföra vatten till dikad torvmark som tidigare har varit våtmark hjälper till att binda växthusgaser i marken och odling i återskapat våtmark skulle kunna ge markägare en anledning att inte bara låta de gamla åkermarkerna stå. Odlingen blir både ett forskningscenter, ett naturrum och en ingång för att prata om naturvård och klimat. Bredkaveldunet har även rumsliga kvalitéer. Det över två meter höga gräset mot det 25 meter höga fågeltornet ger en lek med skalan där det kan ge illusionen av ett vanligt fågeltorn i vanligt högt gräs.Som besökare går man ner genom bredkaveldunen in i byggnaden och har som sin enda riktning upp i fågeltornet för att sedan komma ut på andra sidan byggnaden eller upp på andra våningen och se ut över fågelsjön. En annan resa genom byggnaden är den cirkulära rörelsen som man kan ta sig igenom både i byggnaden runt tornet samt i själva tornet. / The bird watching tower contains a Folkets hus (litt. “The people's house”), a Naturum (visitor centre) and an education centre and it has some elements from the former Folkets hus, as it has spaces that can be used for different purposes. The building contains a production where common cattails are grown and turned into insulation boards. The project would be the first of its kind in Sweden and research on using wetlands for plantation could be an incentive to recreate wetlands, which binds greenhouse gases. The bird watching tower would be a place where you can start a conversation about our environment and the nature around us. Common cattails can grow up to a height of three meters and therefore have a great impact on the space around it. The tall tower and the common cattail can lure the eye and almost look like a smaller bird watching tower in high grass.As a visitor, you can take different paths through the building, and they all show different things. You can either walk through the common cattail plantation and go inside the building where the direction is pointing up in the tower and then see the beautiful recreated bird lake when you walk outside, or you can walk around the building and the tower in a circular motion.