Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga ungdomar i Södertäljes tidningsläsning, framförallt av morgontidningar. Huvudfrågeställningen har varit: Hur ser ungas läsvanor av tidningar ut? Under genomförandet av denna studie har vi utfört en enkätundersökning bland gymnasielever i Södertälje kommun. 81 ungdomar fick svara på frågor om till exempel vad de tycker är mest intressant i en dagstidning, om de saknar något i innehållet och hur de upplever att det skrivs om unga. Vidare har vi genomfört en samtalsintervju med den ansvarige utgivaren på Länstidningen i Södertälje, Thelma Kimsjö. Resultatet av studien ger en ögonblicksbild som visar att unga i Södertälje läser tidningen. Den viktigaste slutsatsen som dragits av detta är att verkligheten inte stämmer överens med den i vissa kretsar rådande uppfattningen om att unga inte läser tidningar.

Mitt projekt handlar om att skapa ett folkets hus på landsbygden. Min utvalda plats är Oaxen, platsen idag har många övergivna byggnader. En av dem valde jag att återanvända och skapa intressant arkitektur och en mötesplats för alla på landsbygden. / My project is about creating a people's house in the countryside. My chosen place is Oaxen, the place today has many abandoned buildings. One of them I chose to reuse and create interesting architecture and a meeting place for everyone in the countryside.

Situationen för lokala medier i Sverige har förändrats stort sedan 1997. Länstidningen Södertälje har rapporterat från staden under hela denna tid. Syftet med denna studie är att kartlägga och jämföra Södertäljes mediekarta 1997 med 2017, samt att jämföra två veckors lokalt innehåll i Länstidningen Södertälje 1997 och 2017. Undersökningen görs i ett medieekologiskt ramverk och studerar med kvantitativa metoder hur LT:s förhållande till källor och andra lokala medier ser ut 2017 jämfört med 1997. Dessutom används intervjuer och annan informationssökning för att kartlägga och förstå Södertäljes mediesituation. Resultatet visar en stad med relativt stark mediebevakning 2017, trots förändringar i mediestrukturerna. Flera medier på andra språk har tillkommit 2017, och SVT har öppnat en lokal redaktion. Resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen visar att LT:s innehåll har genomgått förändringar som går i linje med tidigare forskning. Artiklarna är ungefär lika många 2017 som 1997, trots att antalet anställda på tidningen minskat. Andelen blåljusjournalistik har ökat stort och artiklarna innehåller mindre kritik och negativitet. Fördelningen av ämnen mellan artiklar är mer ojämn 2017 än 1997, till exempel har kultur/recensionsartiklar och nyhetsartiklar om kultur minskat medan antalet artiklar om olyckor skjutit i höjden.

Syftet med uppsatsen och dess forskning är att undersöka kvinnors föreningsliv i en medelstor svensk stad i Sverige kring 1920-talet. Det finns fortfarande många hål i det vi kallar kvinnohistoria och dessa hål behöver fyllas igen. Kvinnors föreningsliv i samband med alla folkrörelser som frodas i Sverige under denna tid bidrar till en intressant utgångspunkt ur ett forskningssyfte samt den politiska förändringen som sker under denna tid är väldigt spännande ur ett historiskt perspektiv. Studien har i stora delar bestått av en läsning av en mängd olika avhandlingar för att hitta ett lämpligt forskningsläge, men den största delen av arbetet har bestått av arkivforskning. Arkivforskningen skedde i Södertäljes Föreningsarkiv i Södertälje där de har Södertälje, Nykvarn och Turinges kvarlämningar från föreningar. Det har i största del varit årsberättelser från de olika föreningarna jag har använt mig av under denna forskning, men även medlemslistor, styrelselistor, matriklar och revisionsberättelser. Det har varit väldigt mycket källmaterial som har behövts gå igenom för denna forskning, men det var nödvändigt för att få ett relevant resultat. Då syftet är att få komma närmare kvinnorna som levde under denna period och engagerade sig i olika föreningar så var detta en nödvändighet då denna forskning i stora hela har ett mikrohistoriskt perspektiv. En del av syftet var även att få en överblick kring de strukturerna och normer som det svenska samhället hade under denna period. Det kvinnor gjorde var att hela tiden strida för sina rättigheter som medborgare och människor i Sverige. Även om variationen på föreningar är bred så kan man se en röd tråd inom alla dessa föreningar. Att kvinnor försöker ta plats i samhället. De kämpar för sin myndighet, sin rätt att tjäna pengar och sin frihet. Arbetarrörelsen gynnas av och gynnar kvinnor under denna tidsperiod och de faller som naturligt allierade då solidaritet och jämlikhet är en av de största frågorna för dem båda. Kvinnors ledarskap är trots att den allmänna rösträtten tar slagkraft så saknas fortfarande kvinnor i ledarpositioner och det ändras knappt under 1920-talet. Även om det fanns kvinnor som hade ledarskapsroller i diverse föreningar så är det oftast en lokal gren av en nationell förening. Samtidigt visar tidigare forskning att kvinnors medverkande i alla typer av föreningar har varit en bidragande faktor till att Sverige befinner sig i en sådan god situation hon gör idag.

<p>It is widely recognized that the town of Södertälje, a small Swedish town of 85 000 inhabitants, has alone received more war refugees from Iraq than the US and Canada have put together. Whilst writing this thesis had nearly 6000 Iraqi refugees sought their way to Södertälje since the US invasion in Iraq 2003.</p><p>Nevertheless, life is not what the media and the government retail. Six of these Iraqi refugees who resided in Södertälje share their life stories in the following thesis. They discuss their escape from Iraq and the difficulties of living in the segregated parts of Södertälje where they solely speak Arabic and Assyrian, whilst learning Swedish at sfi (Svenska för invandrare, Swedish for immigrants). Another distress is related to the unsecure future in Sweden waiting ahead.      </p><p>The aim of this thesis is to engage in, and highlight the studies of six sfi-students in their endeavor to learn Swedish, whilst struggling through Swedish bureaucracy and experiencing despair due to their situation and uncertain future. </p><p>   </p><h1> </h1><p> </p><p> </p>

It is widely recognized that the town of Södertälje, a small Swedish town of 85 000 inhabitants, has alone received more war refugees from Iraq than the US and Canada have put together. Whilst writing this thesis had nearly 6000 Iraqi refugees sought their way to Södertälje since the US invasion in Iraq 2003. Nevertheless, life is not what the media and the government retail. Six of these Iraqi refugees who resided in Södertälje share their life stories in the following thesis. They discuss their escape from Iraq and the difficulties of living in the segregated parts of Södertälje where they solely speak Arabic and Assyrian, whilst learning Swedish at sfi (Svenska för invandrare, Swedish for immigrants). Another distress is related to the unsecure future in Sweden waiting ahead.       The aim of this thesis is to engage in, and highlight the studies of six sfi-students in their endeavor to learn Swedish, whilst struggling through Swedish bureaucracy and experiencing despair due to their situation and uncertain future.

Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med människor som tillhör Syrisk - ortodoxa kyrkan och en genomgång av litteraturstudier. Syftet är att genom intervjuer, litteraturunderstudier och våra iakttagelser forska kring identitet och identitetsförändringar hos kyrkans medlemmar. För att tydliggöra lite mer syftet med vårt arbete är att kyrkans medlemmar kommer från länder, där religionen och en del andra traditionella värderingar spelar en betydande roll i människornas liv. Sverige på många olika sätt är annorlunda inte minst när det gäller synen på religion, familjen, barnuppfostran även synen på demokrati och yttrandefrihet. Meningsskiljaktigheter kring etnisk identitet orsakar splitring bland kyrkans medlemmar medan Seyfo som en gemensam identitetsmarkör skapar tillhörighet. Kyrkans roll, som en enda identitetsmarkör och dess betydelse, håller på att förändras hos gruppens medlemmar. Däremot vilken/vilka identiteter kommer att få mest betydelse för kyrkans medlemmar för att skapa gemenskap går det inte med säkerhet att hävda. Det är en brytningstid när det gäller att skapa, definiera, omforma och konstruera en gemensam identitet eller identiteter för kyrkans medlemmar. Nyckel ord i denna uppsats är assyrier/syrianer, Seyfo, Syrisk - ortodoxa kyrkan, Södertälje, Vi och Dem, Identitet, identitetsförändringar, gemenskap, anpassningssvårigheter, barnuppfostran, generationskonflikter, kulturskillnader, primär- och sekundärgrupper, enskilda människors religiositet, religiösa dimensioner, globalisering, informationssamhälle och migration.

Vid kanten av Södertälje ligger området Lina. Område har tidigare används för jordbruk i nära anslutning till staden, men är sedan många år tillbaka ur bruk. Det öppna jordbrukslandskapet riskerar att växa igen och viktiga kulturvärden gå  förlorade om inget görs. Mitt förslag syftar till att utnyttja det stadsnära läget och anlägga en park i det öppna landskapet. På detta sätt bevaras landskapsbilden med alla dess kvaliteter, och Södertäljeborna får en ny park att vistas i. I parkens mittpunkt, där stråk från staden sammanstrålar med det öppna landskapet anläggs det en byggnad - ett parkhus. Byggnaden syftar till att skapar en sammansättning av funktioner och program som kan skapa en levande och mångsidig park dit folk vill komma och verka. Dessa programprinciper kommer innehålla bibliotek, kontor, lokaler för uthyrning, konst, idrott och plats för föreningar. Byggnadens arkitektoniska kvaliteter består i att med två stora tak på pelare rama in både platsen och själva byggnaderna. Takens omfångande struktur ska inge lätthet, och skapar en rörelse in under takets överhäng och in i byggnaderna, samtidigt som de ramar in och markerar platsen. Taken är konstruerade i transparenta kanalplastskivor, för att ge torgbildningen på platsen ett väderskydd men samtidigt ge den ljus. Taken gör platsen perfekt för evenemang som till exempel helgmarknader, teaterföreställningar och tillfälliga konserter. / Just outside of the town Södertälje, there is a vast farming landscape which is not in use anymore. My project is sett to preserve the landscape and take advantage of the close location to the city. By creating a civic center and a park at Lina, the place will get a new purse and the people of Södertälje gets a new place to meet. The civic center consists of a square and two buildings, which are encapsulated in two vast outdoor ceilings creating the perfekt place for outdoors activities such as weekend markets and concerts. The civic center consists of a library, premises for culture and sports, a restaurant and a caffe, various shops and rooms for various associations.

Detta projekt ligger på Mörkö utanför Södertälje, precis intill färjeläget för Oaxenfärjan. Projektet är en byggnad med ett kombinerat program för forskning och allmänna ytor, samt olika verksamheter såsom kafé, restaurang och kontor. Strukturen är i ett plan med ett grönt tak, och ramper som leder upp till taket. Byggnaden ligger intill en våtmarkspark som utvecklades under föregående projekt. / This project is located on Mörkö outside of Södertälje, right next to the ferry to Oaxen island. The project is a building with a combined program for science and public spaces, including different kinds of businesses like café, restaurant and office. The structure are one-story, with a green roof and ramps leading up to the roof. The building are placed next to a wetland park, which had been developed during the previous project.

<p>KORTFATTAD SAMMANFATTNING</p><p>En av de grundläggande faktorerna för kommunen i sin bostadsplanering är dess demografiska utveckling. Uppsatsens syfte är att kartlägga Södertälje kommuns nybyggnation av antalet bostäder åren 2000 till och med 2006 samt att utforska hur Södertälje kommuns bostadsplanering beaktar den demografiska utvecklingen. Jag svarar även på frågan: Planerar kommunen för de som bor där eller för dem de vill ska bo där? I metoden för att nå syftet och svara på frågeställningen har jag använt mig av kartor, diagram och textanalys. Mina huvudsakliga källor är statistik insamlad genom Statistiska centralbyrån och kommunen samt dokument som rör kommunens bostadsplanering. I diskussionen kommer jag fram till att kommunen blivit mer och mer medveten om vikten av kunskap om befolkningen i samband med bostadsförsörjningsplanering. Jag visar också exempel på att nybyggnationen främst riktar sig mot en önskad befolkning snarare än mot den befintliga. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Södertälje kommun.</p>