Denna uppsats omfattar en kartläggning kring hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan över året vad gäller tid och plats. Studien innefattar även en kartläggning kring vilka faktorer som påverkar hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Faktorerna är barnens ålder, bangruppens storlek, pedagogernas nöjdhet och om de finns skog på förskolgården eller inte. Studien omfattar även vad det är för skillnader och likheter mellan stad och landsbygd var gäller hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Studien har skett via kvalitativ och kvantitativ metod.   På gården under perioden maj till september är det flest barngrupper som går ut tre till fem timmar och under perioden oktober till april är det flest barngrupper som går ut en till två timmar på gården. Det är överlägset flest barngrupper som går till skog och naturmiljö en till två gånger per vecka under hela året. Under resultat framgår det att ålder, barngruppensstorlek och pedagogernas nöjdhet påverkar vart, hur länge eller hur ofta barngrupperna går ut. Faktorn om det finns skog eller inte påverkar lite. Det finns en del likheter och skillnader mellan stad och landsbygd. Några av de likheter som finns är att barngrupperna i vissa fall väljer att gå ut i stört utsträckning i samma alternativ vad gäller längd eller antal gånger och en skillnad är att de från landsbygden ofta är ute längre på vissa av alternativen.

Det är etablerat att fysisk aktivitet är positivt för hälsan, trots det är många barn idag fysiskt inaktiva. Tidigare forskning visar att stöd och uppmuntran från vårdnadshavare och vänner, tillgänglighet och närhet till idrott och träning samt möjlighet till rörelse i närmorådet är några av de faktorer som påverkar barns fysiska aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan vårdnadshavares och barns fysiska aktivitet och stillasittande samt skillnader i barns aktivitetsnivå i stad och på landsbygd. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Målpopulation var vårdnadshavare till barn mellan 6-12 år, där barnen bodde hos dem på halvtid eller mer. Data samlades in genom webbenkäter som distribuerades på Facebook. Urvalet var således en kombination av ett slumpmässigt- och bekvämlighetsurval. Statistiska tester som genomförts vid analys var chitvå-test, Fischer´s exact test och Spearman korrelationstest. Resultat: Resultatet bygger på 278 respondenters deltagande. Resultatet visade svaga korrelationer mellan vårdnadshavare och barns fysiska aktivitet (rs = 0.193, p = 0,001), svaga korrelationer mellan vårdnadshavare och barns stillasittande beteenden på vardag (rs = 0.280, p = &lt;0.001) och måttliga på helg (rs = 0.510, p = &lt;0.001). Inga skillnader sågs i barns fysiska aktivitetsnivå (p = 0.345) och stillasittande (p = 0.433) mellan stad och landsbygd, det som sågs var att barn boende i stad i högre grad tog sig till skolan genom aktiv transport (p = 0.40). Slutsats: Denna studie belyser det faktum att även svenska vårdnadshavares beteenden, både fysiskt aktiva och inaktiva kan påverka barnets beteende. Således stärks betydelsen av att fortsatt främja hälsosamma levnadsvanor och skapa möjligheter till fysisk aktivitet. Inga skillnader sågs hos barn boende i stad eller på landsbygd i deras nivå av fysisk aktivitet och stillasittande. Detta kan innebära att var man bor i Sverige inte utgör någon skillnad för barns fysiska aktivitet och stillasittande beteende. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>