Placeringar i familjehem är allt mer vanligt förekommande i samhället. Studier visar att barn och ungdomar som varit placerade i familjehem (tidigare benämnt fosterhem) riskerar i större utsträckning negativa omständigheter som kan prägla deras resterande liv. Studiens syfte är att belysa och sammanställa aktuell forskning om konsekvenser och möjliga orsaker till att barn och ungdomar som har erfarenhet av familjehem i högre grad upplever problem i det vuxna livet. En forskningsöversikt genomfördes, och totalt ingick 11vetenskapliga artiklar, som analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att bland annat psykisk ohälsa, arbetslöshet och beteendeproblematik är konsekvent vanligare i denna grupp jämfört med normalbefolkningen. Kombinationen av skyddande faktorer, såväl som riskfaktorer på individ- och samhällsnivå, kan förklara varför vissa barn/ungdomar trots allt utvecklas positivt, medan andra får negativa konsekvenser av familjehemsplacering. Mera forskning behövs dock för att förstå faktorernas samvariation och på ett mer framgångsrikt sätt erbjuda en gynnsam samhällsvård av barn och ungdomar.

Foster care is the most common form of out-of-home care for children in Sweden. Previous research points out a lack of knowledge in the area and the need for investigations with focus on support offered by the social worker to children as well as both foster carers and birth parents. The objective of this study is to understand how the social worker reason and act to give support to foster carers, biological parents and children in out of home care to promote a successful placement and avoid unexpected placement breakdown. A qualitative study based on interviews with eight social workers active in foster care placements was undertaken to investigate the questions at issue. The results show that the social worker has the long-term perspective and support the relations and the network around the child with that focus. The relation and the cooperation between foster carers, biological parents and the social worker are seen as important aspects for success. Two areas of improvements are identified in the study. First, the social workers see the child’s relation to its biological parents as an area where support may be more challenging, and they indicate areas of improvement related to strategies for support of the biological parents. Secondly, the social workers are aware of the need to support the child in their schoolwork, as pointed out by previous research, but the implementation of support in this area varies significantly between different municipalities.

Denna studie avhandlar föräldrars upplevelser gällande sina barns placering i enlighet med lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, (LVU) 2§. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där sju föräldrar intervjuats. Studien undersöker föräldrars upplevelser och därav metodvalet, att kunna ställa respondenternas perspektiv i centrum, i detta avseende deras individuella upplevelser. Studien utgår från teoretiska utgångspunkterna symbolisk interaktionism och intersubjektivitet för att belysa föräldrars upplevelser av att vara förälder till ett placerat barn. Studien belyser även det negativa sociala arvet samt generationstrauma, vilket visar sig i att flera av föräldrarna har erfarenhet av att själva ha utsatts för våld från sina föräldrar och flera har även själva varit familjehemsplacerade som barn. Studiens resultat visade på varierande upplevelser av att få sitt barn placerat enligt 2§ LVU. Flera respondenter beskrev en känsla av att inte uppleva sig själva som förälder förutom under umgänge, andra respondenter ansåg sig själva fortfarande vara föräldrar trots placeringen. De föräldrar som upplevde placeringen som negativ uppgav en känsla av motstånd från familjehemmet samt att bli fråntagen sin roll som förälder. Vissa föräldrar beskrev även en känsla av ambivalens utifrån att de upplevde en viss tacksamhet gentemot familjehemmet trots att föräldern inte samtycker till placeringen. / ABSTRACTThis study deals with parents' experiences regarding the placement of their children in accordance with “lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, (LVU) 2§”. The study was carried out using a qualitative method, where seven parents were interviewed. The study investigates parents' experiences and hence the choice of method, to be able to place the respondents' perspective in the center, in this respect their individual experiences. The study is based on the theoretical starting points of symbolic interactionism and intersubjectivity to shed light on parents' experiences of being the parent of a placed child. The study also highlights the negative social legacy and generational trauma, which is shown in the fact that several of the parents have experience of having been subjected to violence from their parents themselves and several have also themselves been placed in family homes as children. The results of the study showed different experiences of being seated according to § 2 LVU. Several respondents described a feeling of not experiencing themselves as a parent except during socializing, other respondents still considered themselves to be parents despite the placement. The parents who experienced the placement as negative stated a feeling of resistance from the family home and of being deprived of their role as a parent. Some parents also described a feeling of ambivalence based on the fact that they felt a certain gratitude towards the family home despite the parent not consenting to the placement.