<p>Studiens syfte är att få en inblick i hur det kan vara att leva som ensamstående pensionerad äldre man på landsbygden i Jämtlands län. Alla fyra männen i denna studie har varit gift men är nu skild eller änkling. Två av dem är yngre-äldre (ca. 65 år) och de andra äldre-äldre (ca. 80 år). Aspekter som socialt nätverk och ensamhet lyfts fram utifrån att dessa män är pensionerade och ensamstående. Tidigare forskning om äldre och deras sociala nätverk, ensamhet och skillnader mellan yngre-äldre och äldre-äldre har använts som bakgrund till denna studie. Kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor har använts och sedan även nätverkskartor för att förtydliga respondenternas relationer till andra. Resultat visar på att socialt nätverk kan se ut på olika sätt. Individens hälsa, ålder och avstånd till andra, främst signifikanta, utgör deras möjligheter till att underhålla det sociala nätverket och utformningen av vardagslivet.</p>

Studiens syfte är att få en inblick i hur det kan vara att leva som ensamstående pensionerad äldre man på landsbygden i Jämtlands län. Alla fyra männen i denna studie har varit gift men är nu skild eller änkling. Två av dem är yngre-äldre (ca. 65 år) och de andra äldre-äldre (ca. 80 år). Aspekter som socialt nätverk och ensamhet lyfts fram utifrån att dessa män är pensionerade och ensamstående. Tidigare forskning om äldre och deras sociala nätverk, ensamhet och skillnader mellan yngre-äldre och äldre-äldre har använts som bakgrund till denna studie. Kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor har använts och sedan även nätverkskartor för att förtydliga respondenternas relationer till andra. Resultat visar på att socialt nätverk kan se ut på olika sätt. Individens hälsa, ålder och avstånd till andra, främst signifikanta, utgör deras möjligheter till att underhålla det sociala nätverket och utformningen av vardagslivet.

Äldre män har det högsta suicidtalet av alla invånare i Sverige enligt folkhälsomyndighetens rapport om psykisk ohälsa och depression (Folkhälsomyndigheten, 2023). Äldre män är därför också färre än kvinnor på äldreboenden. Lindblad (2021) menar även att äldre män har ett motstånd mot att tala om sina känslor eller känsliga ämnen som till exempel motgångar eller sorger på grund av maskulinitetsnormer, vilket kan ge dessa män depression och psykisk ohälsa. Syftet med föreliggande studie är därför att belysa på vilka sätt som musikterapi kan bidra till psykisk hälsa för en grupp män på ett äldreboende. Forskningsfrågan är: Vilka aspekter av identitet blir synliga i de äldre männens användning av, och diskussioner kring musik? Studien utgörs av en kvalitativ fallstudie där tematisk analys använts som analysmetod. I resultatet presenteras tre teman: Livsomställning, Musiken i identiteten och Musiken som gemensam identitet. Dessa tre teman innehåller i sin tur en rad underteman. I diskussionen behandlas frågor om återvunnen identitet med musik, mäns känslor och musik, livet, döden och musiken på ett äldreboende. Uppsatsen avslutas med några reflektioner om studiens betydelse och ger även några förslag på fortsatt forskning. / Older men have the highest suicide rate of all demographic groups in Sweden (Folkhälsomyndigheten, 2023). Consequently, older men are also fewer in number than women in eldercare facilities. Lindblad (2021) argues that older men, in addition to this, exhibit resistance towards discussing their emotions or topics related to sensitive subjects such as setbacks or sorrows due to masculine norms, resulting in depression and mental health issues. The aim of the present studie is therefore to illuminate the ways in which music therapy can contribute to the mental health of a group of men in an eldercare facility. The research question is: What aspects of identity become visible in the older men's use of, and discourse about, music? The study consists of a qualitative case studie in which thematic analysis has been employed as the analytical method. The results present three themes: Life adjustment, Music in identity and Music as mutual identity. These three themes, in turn, encompass a range of sub themes. The discussion addresses issues of reclaimed identity through music; men's emotions and music; life, death, and music in an eldercare facility. The thesis concludes with reflections on the significance of the study and offers some suggestions for further research.

Ofrivillig ensamhet som består under en längre tid kan ge långtgående negativa konsekvenser för individen, så som ökad risk att drabbas av både fysiska och psykiska sjukdomar och för tidig död. Forskning visar att det finns en påvisad ökning av ensamhet under den senare delen av ålderdomen. Studier visar att många ensamstående äldre män har ett begränsat socialt kontaktnät, vilket gör dem mer sårbara för ensamhet och social isolering. Flera sociala verksamheter som syftar till att främja äldres hälsa och motverka äldres ensamhet och isolering vittnar om låga deltagartal bland männen.  Syftet med studien var att undersöka den process som fått äldre män att söka sig till och delta i en organiserad social gruppaktivitet, för att bryta eller lindra ensamhet och social isolering. Målet var att öka kunskapen om vad som har möjliggjort ett deltagande, samt om det funnits omständigheter som har utgjort hinder för ett deltagande. Studien är en kvalitativ intervjustudie och resultatet har tagits fram genom en kvalitativ analys. Studien har en abduktiv ansats där ett antal begrepp inom den symboliska interaktionismen har använts för att analysera resultatet. Åtta personer som är gäster inom den ideella organisationen Äldrekontakt har intervjuats via semistrukturerade intervjuer per telefon.  Resultatet sorterades in under möjliggörande samt hindrande faktorer. Under möjliggörande faktorer ryms tre huvudteman. Normbrytande personlighet belyser de individuella förutsättningar som möjliggjort ett deltagande, där intervjupersonernas egenskaper och beteende trotsar traditionella föreställningar om den starke och oberoende mannen. Temat drivkrafter handlar om de inre motiv som ligger bakom beslutet att söka sig till en social gruppaktiviteten, där längtan efter kontakt med andra människor och att ha något att se fram emot är starka drivkrafter. Temat yttre påverkan beskriver de yttre förutsättningar som bidragit till beslutet att söka sig till en social verksamhet, som att deltagarna har fått information om verksamheten och att de får skjuts till träffarna. Under hindrande faktorer har tre huvudteman tagits fram. Temat mansnormer som barriär visar att samhällets förväntningar om den starke och självständiga mannen gör det svårare för äldre män att erkänna eller identifiera ensamhetskänslor, vilket i sin tur hindrar dem från att söka sig till sociala verksamheter. Temat osäkerhet inför nya kontakter belyser en osäkerhet bland äldre män, inför att söka efter nya sociala kontakter. Temat hälsorelaterade hinder tar upp att en försämrad hälsa gör det svårare att ta sig iväg på sociala aktiviteter, vilket kan leda till en passivisering.  Resultatet visar på en motsättning mellan männens handlande och självinsikt. Även om männen på många sätt agerar på ett normbrytande sätt, framträder också ett maskulint ideal mellan raderna i männens berättelser. I en diskussion om resultatets betydelse diskuteras huruvida männen i studien är medvetna om att de bryter mot traditionella könsnormer eller inte. / Prolonged involuntary loneliness can have far-reaching negative consequences for individuals, such as increased risk of both physical and mental illness and premature death. According to research there is a proven increase in loneliness during the latter part of old age. Studies show that many single older men have limited social networks, which makes them more vulnerable to loneliness and social isolation. Several social interventions aimed at promoting the health of the elderly and counteracting loneliness and social isolation, have reported low participation rates among older men.   The purpose of this research was to investigate the process that led older men to apply for and participate in an organized social group activity, to break or alleviate loneliness and social isolation. The aim was to increase knowledge about what has made participation possible, and whether there have been circumstances that have constituted obstacles to participation. The research was conducted through qualitative methods, using an abductive approach where a number of concepts in symbolic interactionism were used to analyze results. Eight visitors from the non-profit organization ‘Äldrekontakt’ [Elderly Contact] were interviewed by telephone using semi-structured interviews. The results were sorted under ‘enabling’ and ‘hindering’ factors. Under enabling factors, there were three main themes. ‘Norm-breaking personality’ highlights the individual conditions that enabled participation, where the interviewees' characteristics and behavior defy traditional notions of ‘the strong and independent man’. The theme ‘driving forces’ refers to the inner motives behind the decision to apply for a social group activity, where desire for contact with other people and having something to look forward to, were strong driving forces. The theme ‘external influence’ describes the external conditions that contributed to the decision to apply for a social activity, such as participants receiving information about the activity or getting a lift to the meetings by volunteers.  Three main themes were developed for ‘hindering factors’. Firstly, the theme ‘male norms as a barrier’demonstrates that society's expectations of the strong and independent man make it more difficult for older men to acknowledge or identify feelings of loneliness, which also prevents them from participating in social activities. Secondly, the theme ‘insecurity in seeking new contacts’ highlights an insecurity among older men, in searching for new social contacts. Lastly, the theme ‘health-related obstacles’ addresses that deteriorating health makes it more difficult to partake in and access social activities, which can lead to becoming more passive. The results show a contradiction between the men's actions and self-insight. Although the men in many ways act in a norm-breaking way, a masculine ideal also emerges between the lines within the men's stories. In analyzing the significance of the results, it is discussed whether the men in the study are aware that they are breaking traditional gender norms or not.