Självkänslan och skuldkänslor påverkar människan dagligen och kan ha betydelse för individens välbefinnande. Syftet var att undersöka om självkänsla som är avhängig på kompetens och status samt olika aspekter av skuldbenägenhet har samband med livstillfredsställelse. Etthundraåtta undersökningsdeltagare deltog i enkätstudien och resultaten visade att alla skuldaspekter; trait och state guilt samt moral standards var signifikanta prediktorer för livstillfredsställelse. Dessa resultat gav stöd åt hypotesen och indikerade att skuldbenägenhet spelar roll för livstillfredsställelse. Dock var resultaten angående kompetensbaserad självkänsla mer motstridiga. I framtida studier bör större stickprov och prospektiva data användas för kausala slutsatser.

<p>I Sverige avlider över 20 000 personer i cancer varje år. Då sjukdomen har övergått till palliativ vård och närheten till döden ökar kommer insikten att livstiden är begränsad. Detta kan leda till att många brottas med svåra existentiella frågor i livets slutskede. Arbetets syfte var att belysa de existentiella behoven och upplevelserna, samt hur detta hanterades hos cancersjuka i palliativt skede. Studien gjordes som en litteraturöversikt och artiklarna analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom tre olika kategorier; förlust och skuld; värdighet; hantering och motivation. Att leva med obotlig sjukdom medförde att framtiden blev otrygg, beroendet till andra ökade och känslan av samhörighet till resten av familjen minskade, skuldtankar kunde förekomma. Att behålla sin roll, självkänsla och sina valmöjligheter var av vikt för värdigheten. Mening med livet, samhörighet med familjen var stödjande och gav hopp. Genom omprioriteringar, att hitta nya värderingar och underlätta familjens ansvar hanteras situationen. Slutsatsen blev att de existentiella frågorna bör uppmärksammas mer inom den palliativa vården. Öppen kommunikation, lyhördhet mellan vårdpersonal och patient samt ett fungerande teamarbete är viktigt inom den pallaitiva vården</p>

I Sverige avlider över 20 000 personer i cancer varje år. Då sjukdomen har övergått till palliativ vård och närheten till döden ökar kommer insikten att livstiden är begränsad. Detta kan leda till att många brottas med svåra existentiella frågor i livets slutskede. Arbetets syfte var att belysa de existentiella behoven och upplevelserna, samt hur detta hanterades hos cancersjuka i palliativt skede. Studien gjordes som en litteraturöversikt och artiklarna analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom tre olika kategorier; förlust och skuld; värdighet; hantering och motivation. Att leva med obotlig sjukdom medförde att framtiden blev otrygg, beroendet till andra ökade och känslan av samhörighet till resten av familjen minskade, skuldtankar kunde förekomma. Att behålla sin roll, självkänsla och sina valmöjligheter var av vikt för värdigheten. Mening med livet, samhörighet med familjen var stödjande och gav hopp. Genom omprioriteringar, att hitta nya värderingar och underlätta familjens ansvar hanteras situationen. Slutsatsen blev att de existentiella frågorna bör uppmärksammas mer inom den palliativa vården. Öppen kommunikation, lyhördhet mellan vårdpersonal och patient samt ett fungerande teamarbete är viktigt inom den pallaitiva vården

Den våldsamma konflikten på Moluckerna (1999-2002) porträtteras ibland i termer av motsättningar mellan kristna och muslimer. Denna studie problematiserar den bilden genom att analysera flera konfliktfaktorer som belyses ur två perspektiv.Det första syftet med denna studie var att jämföra tidigare forskning gällande konfliktfaktorer i Moluckerna med lokala ungdomars perception. Det finns en forskningslucka rörande ungdomarnas upplevelser av konflikten, vilket denna studie syftar till att överbrygga. Ett andra syfte var att analysera diskrepansen mellan den akademiska litteraturen och ungdomarnas underifrånperspektiv.Det avslutande syftet var att applicera teorin om kollektiv skuldkänsla för att förklara och analysera ungdomarnas minnen och uppfattningar om konfliktfaktorerna i Moluckerna. En kvalitativ fallstudieansats har valts eftersom den kan inkludera både djupintervjuer och en litteraturgenomgång. Sex djupintervjuer genomfördes i Indonesien som utforskade ungdomarnas uppfattningar. Den källkritiskt granskade litteraturgenomgången användes för att erhålla data från sekundärkällor angående samma konfliktfaktorer, som undersöktes I samband med intervjuerna.Den första delen av analysen visade att det finns en diskrepans mellan de två perspektiven när det gäller några av konfliktfaktorerna. Analysen av kollektiv skuldkänsla visade att ungdomarna bara upplevde en begränsad känsla av kollektiv skuld. Detta berodde på att alla strategier som minskar den kollektiva skuldkänslan var representerade i ungdomarnas uppfattningar. Den mest använda strategin var att beskylla några "svarta får", eller i detta fall, några provokatörer för skadan den egna gruppen orsakat den motsatta gruppen. / The violent conflict in the Moluccas (1999-2002) has occasionally been portrayed in terms of animosities between Christians and Muslims. This study problematizes that statement by analysing several conflict drivers seen through two perspectives.The first purpose of this study was to contrast previous research regarding conflict factors in the Moluccas to the perceptions of the local youths’. There is a research gap regarding the youths’ experiences of the conflict, which this study aims to bridge. A second purpose was to analyse discrepancy between the academic literature and the youths’ bottom-up perspective. The final purpose was to apply the theory of collective guilt to explain and analyse the youths’ memories and perceptions regarding the conflict factors in the Moluccas. A qualitative case study approach was adopted since it could include both in-depth interviews and an assessed literature review. Six in-depth interviews were conducted in Indonesia which explored the youth’s perceptions. The critically assessed literature review was used to obtain data from secondary sources regarding the same conflict factors, as was explored by the interviews.The first part of the analysis exposed a discrepancy between the two perspectives regarding some of the conflict factors. The collective guilt analysis found that the youths only seem to experience a rather limited feeling of collective guilt. This is because all strategies to reduce collective guilt were represented in the youths’ perceptions. The most used strategy was to blame a few ‘black sheep’, or in this context a few provocateurs for the harm inflicted by the in-group, towards the out-group.