Den våldsamma konflikten på Moluckerna (1999-2002) porträtteras ibland i termer av motsättningar mellan kristna och muslimer. Denna studie problematiserar den bilden genom att analysera flera konfliktfaktorer som belyses ur två perspektiv.Det första syftet med denna studie var att jämföra tidigare forskning gällande konfliktfaktorer i Moluckerna med lokala ungdomars perception. Det finns en forskningslucka rörande ungdomarnas upplevelser av konflikten, vilket denna studie syftar till att överbrygga. Ett andra syfte var att analysera diskrepansen mellan den akademiska litteraturen och ungdomarnas underifrånperspektiv.Det avslutande syftet var att applicera teorin om kollektiv skuldkänsla för att förklara och analysera ungdomarnas minnen och uppfattningar om konfliktfaktorerna i Moluckerna. En kvalitativ fallstudieansats har valts eftersom den kan inkludera både djupintervjuer och en litteraturgenomgång. Sex djupintervjuer genomfördes i Indonesien som utforskade ungdomarnas uppfattningar. Den källkritiskt granskade litteraturgenomgången användes för att erhålla data från sekundärkällor angående samma konfliktfaktorer, som undersöktes I samband med intervjuerna.Den första delen av analysen visade att det finns en diskrepans mellan de två perspektiven när det gäller några av konfliktfaktorerna. Analysen av kollektiv skuldkänsla visade att ungdomarna bara upplevde en begränsad känsla av kollektiv skuld. Detta berodde på att alla strategier som minskar den kollektiva skuldkänslan var representerade i ungdomarnas uppfattningar. Den mest använda strategin var att beskylla några "svarta får", eller i detta fall, några provokatörer för skadan den egna gruppen orsakat den motsatta gruppen. / The violent conflict in the Moluccas (1999-2002) has occasionally been portrayed in terms of animosities between Christians and Muslims. This study problematizes that statement by analysing several conflict drivers seen through two perspectives.The first purpose of this study was to contrast previous research regarding conflict factors in the Moluccas to the perceptions of the local youths’. There is a research gap regarding the youths’ experiences of the conflict, which this study aims to bridge. A second purpose was to analyse discrepancy between the academic literature and the youths’ bottom-up perspective. The final purpose was to apply the theory of collective guilt to explain and analyse the youths’ memories and perceptions regarding the conflict factors in the Moluccas. A qualitative case study approach was adopted since it could include both in-depth interviews and an assessed literature review. Six in-depth interviews were conducted in Indonesia which explored the youth’s perceptions. The critically assessed literature review was used to obtain data from secondary sources regarding the same conflict factors, as was explored by the interviews.The first part of the analysis exposed a discrepancy between the two perspectives regarding some of the conflict factors. The collective guilt analysis found that the youths only seem to experience a rather limited feeling of collective guilt. This is because all strategies to reduce collective guilt were represented in the youths’ perceptions. The most used strategy was to blame a few ‘black sheep’, or in this context a few provocateurs for the harm inflicted by the in-group, towards the out-group.