Syftet med denna studie var att bidra med ökad kunskap kring läs och skriftspråksinlärning i förskolan. I studien observerades den skriftspråkliga miljön kopplat till texter, och tre förskollärare intervjuades utifrån deras tankar kring texter i förskolan. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för arbetet, vilket ser att barnen lär i det sammanhang de befinner sig i och via de artefakter som erbjuds dem. Studien är förlagd till en förskola i en mindre stad. Urvalet blev tre av fem avdelningar med verksamhet för barn i åldern 1-5 år, samt till tre förskollärare. Studien är kvalitativ, med insamlat materialet ifrån intervjuer och fotoobservationer utav de texter som var synliga i förskolans miljö. Jag har tagit inspiration utav den etnografiska forskningsansatsen vilken söker kunskap genom deltagarnas perspektiv och sociala processer. Forskningsansatsen använder gärna flera metoder som intervju och observation. Resultatet visar en blandad variation av texter i förskolans innemiljö, där textkategorierna märkning och artefakter användes mest i miljön. Förskollärarna belyser poängen utav att stärka texter tillsammans med bild samt att göra texter tillgängliga i miljön för barnen. Detta utvecklar ett meningsskapande hos barnen. Resultaten visar också att barnen utforskar textmiljön på egen hand, och samspelar med barn och vuxna kring artefakter som intresserar dem, vilket blir en slutsats för arbetet. Ett annat tydligt resultat blir att miljön bör berikas med fler texter som barnen kan utforska kring, samt att texter kopplat till bilder kunde ökas eftersom detta var något som barnen tydligt fann intresse för. Intressant för fortsatt forskning blir därmed att studera hur pedagoger fångar upp och samspelar kring det som barnen visar intresse för inom skriftspråk och texter.

Syftet med observationsstudien är att belysa hur den skriftspråkliga miljön i klassrummet kan te sig för elever i grundskolans tidiga år. Skriftspråklig miljö avser den miljö som kan påverka och främja elevers utveckling av literacy, det vill säga deras förmåga att använda språket skriftligt och muntligt. Datainsamling har genomförts via observation samt informella samtal med lärare och elever. Urvalsmetoden är målinriktat urval, kriterierna är att deltagarna är klasslärare för elever i årskurs ett, två eller tre samt behörig lärare i ämnet svenska. I studien undersöks tre klassrum med sammanlagt fyra lärare som arbetar på en landsbygdsskola, en tätortsskola respektive en stadsskola. Insamlad data har analyserats med hjälp av metodansatsen grundad teori. Resultatet av studien är kategoriserat i fem teman som kan förstås som framträdande drag i klassrummets skriftspråkliga miljö. Dessa teman är: Att använda och förklara ord och begrepp Att låta elever vara lärresurser för varandra Att synliggöra undervisningens mål samt kognitiva strategier Att vara lyhörd för elevers erfarenheter och nyfikenhet Att göra läs- och skrivmaterial lättillgängligt och funktionellt för elever I den avslutande reflektionen av studiens resultat framkommer det att i undervisningen som syftar till att främja elevers utveckling av literacy är eleverna ansvarstagande och medvetna aktörer samt lärandet är i centrum.