<p>Överraskning är en av Försvarsmaktens sju grundprinciper för krigföring. Syftet med uppsatsen är att få fram åtgärder som är viktigt vid planerandet och genomförandet av en överraskningsoperation. Problemställningen jag sätt är enligt följande:</p><p>Vilka åtgärder krävs för att planera och genomföra en lyckad överraskningsoperation? </p><p>Källorna jag har nyttjat är tagna utifrån en stor tidsperiod med början på Clausewitz bok ”Om kriget”. Därefter så har militärteoretikern Liddell Harts texter studerats. Som de mer moderna och nutida källorna så har den svenska markstrids doktrinen och en sammanställning av den rysksovjetiska doktrinen studerats.</p><p>Mest framträdande av åtgärderna i planeringsfasen är åtgärden,<em> förstärka det förväntade, </em>ytterliggare framtagna åtgärder i denna fas är åtgärder som <em>förtegenhet</em> och <em>handlingskraftig ledning</em> m fl. I genomförandefasen framkom åtgärden, <em>slå oväntat</em> som den mest utmärkande. Andra åtgärder i denna genomförandet är åtgärder som <em>snabbhet</em> och <em>slå mot avgörande punkter</em> m fl.</p>

Överraskning är en av Försvarsmaktens sju grundprinciper för krigföring. Syftet med uppsatsen är att få fram åtgärder som är viktigt vid planerandet och genomförandet av en överraskningsoperation. Problemställningen jag sätt är enligt följande: Vilka åtgärder krävs för att planera och genomföra en lyckad överraskningsoperation?  Källorna jag har nyttjat är tagna utifrån en stor tidsperiod med början på Clausewitz bok ”Om kriget”. Därefter så har militärteoretikern Liddell Harts texter studerats. Som de mer moderna och nutida källorna så har den svenska markstrids doktrinen och en sammanställning av den rysksovjetiska doktrinen studerats. Mest framträdande av åtgärderna i planeringsfasen är åtgärden, förstärka det förväntade, ytterliggare framtagna åtgärder i denna fas är åtgärder som förtegenhet och handlingskraftig ledning m fl. I genomförandefasen framkom åtgärden, slå oväntat som den mest utmärkande. Andra åtgärder i denna genomförandet är åtgärder som snabbhet och slå mot avgörande punkter m fl.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på om den undervisning som lärare som arbetar i grundskolans tidiga år bedriver påverkats till form och innehåll av de nationella proven i skolår 3. Undersökningen bygger på sex intervjuer gjorda med lärare som arbetar i skolåren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfällena är att lärarna är övervägande positiva till de nationella proven i kärnämnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte påverkats särskilt mycket av proven. Däremot visar resultatet att samtliga lärare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete.

Denna litteraturstudie ämnar behandla syftet med att undervisa systematisk undersökning i årskurserna 4–6 i de naturvetenskapliga ämnena samt att lyfta potentiella utmaningar som läraren kan ställas inför vid undervisningen. Systematisk undersökning är en positiv arbetsmetod som leder till att eleverna utvecklar sin förståelse för naturvetenskap samt ökar elevernas intresse och motivation för ämnet. I läroplanen framkommer det tydligt att en av de förmågorna eleverna ska utveckla är att genomföra systematiska undersökningar. Däremot undviker många NO-lärare att arbeta med systematiska undersökningar fastän det är ett krav i läroplanen på grund av brist på kunskap om användandet av laborationer. Därför var det intressant att undersöka potentiella syften och utmaningar som läraren stöter på vid undervisningen av systematiska undersökningar för att underlätta deras arbete. Metodens urval av artiklar har skett målstyrt, artiklarna har även bearbetats och analyserats utifrån den tematiska analysen. I resultatdelen framkom de viktiga syftena som ligger bakom arbetet med systematiska undersökningar såsom; att utveckla elevernas begrepp och fenomen. Vidare framkom det även några utmaningar som läraren ska vara medveten om när hen undervisar i systematiska undersökningar såsom; att få tiden att räcka till.  Studien hjälper läsarna att få en helhetsbild och förståelse för viktiga syften och utmaningar som framkommer vid undervisningen av systematiska undersökningar, för att öka intresse och motivation att undervisa mer i ämnet.