Després d'observar, estudiar i disfrutar les dibuixos fotografiats del catàleg d'Ignasi Pinazo publicat per l'IVAM, s'ha elaborat de manera intuïtiva la següent hipòtesi: Tenim la intuïció al observar aquests dibuixos d'Ignasi Pinazo que ell acaba la interpretació de manera gradual creant una escala en la qual es donen tres graons diferents d'interpretació més o menys clars: 1. Una figura molt o totalment representada. 2. Una part de fons representat adherida a la figura representada. 3. Altra part de fons, en blan, més perifèrica, sense cap representació. Ara pretenem estudiar la composició en els dibuixos d'Ignasi Pinazo per a comprendre i verificar la hipòtesi, de com en la seua manera de interpretar la realitat, es planteja la relació de figura/fons. Així com racionalitzar, en allò possible, la seua manera d'aplicar aquests conceptes de figura/fons en la representació perspectiva de la profunditat. A continuació es realitza un aproximació a la figura d'Ignasi Pinazo, la seua obra i el seu pensament. Ignasi Pinazo va ser amés d'un gran artista plàstic, un filòsof que basava les seves reflexions en l'observació atenta i constant de la naturalesa de la realitat que l'envoltava. Va ser un home de tarannà introvertit i solitari, intel·lectual i contemplatiu. Després es teoritza sobre el concepte de figura i de fons, es fa una recerca per diccionaris i llibres de teòrics de la percepció visual i de l'Art. A continuació, s'elabora una fitxa amb els conceptes estudiats anteriorment per a poder estudiar les diferències i similituds de tots els dibuixos del catàleg respecte dels conceptes de figura/fons. Aquest estudi es presenta de la següent manera: En la pàgina esquerra està la imatge numerada del dibuix del catàleg, s'acompanya d'un dibuix esquemàtic de similar tamany on es diferencia la figura del fons. En la pàgina de la dreta està la fitxa corresponent al dibuix, aquesta fitxa consta dels següents apartats principals: - Identificació del dibuix - Concepte d'anàlisi: - Fons/Figura plàstic - Fons/Figura temàtic Hi ha un total de 514 fitxes que estudien els dibuixos fotografiats del catàleg. A continuació s'estudien els resultats de les fitxes arribant finalment a l'apartat de conclusions amb diferents síntesis interpretatives on es confirma la hipòtesi. / Simón Aznar, M. (2014). ELS DIBUIXOS D'IGNASI PINAZO EN L'IVAM. PLUBLICATS EN EL CATÀLEG L'ANY 2001. ESTUDI DE LES VARIACIONS COMPOSITIVES, RESPECTE DEL CONCEPTE FIGURA-FONS [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/35697

För att elever skall tillgodose sig matematikundervisningen i skolan krävs en god taluppfattning. Med taluppfattning menas att elever har kunskap om tals relationer, betydelse, storlek och begreppen som relaterar till dem. Syftet med denna litteraturstudie är att visa vad forskning säger om vad elever behöver få syn på för att utveckla och stärka sin taluppfattning. Internationella undersökningar från 2012 samt 2013 visade att svenska elevers taluppfattning var under genomsnittet jämfört med andra länder som deltog. Till följd av detta infördes ett lärarlyft samt ett bedömningsstöd inom matematik där lärare får hjälp att på ett tidigt stadium kartlägga elevers kunskaper inom taluppfattning och på så sätt försöka förhindra framtida matematiksvårigheter. I denna litteraturstudie har det undersökts vad svensk och internationell forskning visar inom området, för att därefter sammanställa, analysera och jämföra dessa med läroplan, kurslitteratur och egna erfarenheter. Resultatet i denna studie visar på grundläggande färdigheter som elever måste få syn på för att utveckla taluppfattning. Resultatet framställer även viss forskning som menar att elever ej utvecklar taluppfattning av sig själva, utan att det är lärarens ansvar att genom en välstrukturerad och noga genomtänkt undervisning ge elever möjlighet att utveckla det, medan annan forskning påvisar att människan föds med en grundläggande taluppfattning och det är genom att undervisningen stöttar denna förmåga som elevers kunskaper stärks. Det framkom att satsningen på utveckling av elevers taluppfattning samt stöd i form av lärarlyft i matematik som utvecklades efter de internationella undersökningarna om elevers taluppfattning har gett resultat. Vårt resultat av denna litteraturstudie styrker det då det framkommer att en riktad undervisning inom taluppfattning ger goda resultat.

DE LA TESIS:Los fondos de inversión han permitido, desde sus orígenes, canalizar el exceso de capital o ahorro de distintos agentes económicos hacia los demandantes de capital. En España este vehículo se popularizó en los años noventa y su crecimiento ha sido notorio, pasando de gestionarse 5,3 millones de euros a diciembre de 1989 a casi 260 millones de euros a junio de 2007. Este incremento ha provocado que se haya popularizado esta vía de inversión y con ello un incremento del nivel de conocimientos financieros por parte de los agentes económicos.El aumento de la cultura financiera ha permitido al regulador incorporar una nueva figura de inversión, con mayor complejidad inversora que las demás figuras, denominada Instituciones de Inversión Colectiva de Inversión Libre o, como se la conoce en el sector, "Hedge Funds". Esta figura permite a los ahorradores tener un producto más para elegir e invertir su dinero. El regulador, por su parte, también especifica qué requisitos han de tener las Sociedades Gestoras de Instituciones de Inversión Colectiva que desean lanzar un fondo de estas características. Entre otros requisitos cabe destacar el análisis del riesgo que recae en el Departamento de Control de Riesgos de dichas gestoras. No obstante, no especifica qué mecanismos pueden utilizar para medirlos así como las posibles fuentes de éstos.El Reglamento de Ley 35/2003 de 4 de noviembre, de Instituciones de Inversión Colectiva introdujo, entre otros aspectos, la regulación de las Instituciones de Inversión Colectiva de Inversión Libre o IICIL, tanto si la IICIL se enmarca en la figura Fondo de Inversión o de Sociedad de Inversión. Este hecho ha despertado el interés por parte de los inversores a esta tipología de fondos. No obstante, el caso español no es aislado porque otros países ya hicieron lo mismo con su regulación. Según el informe de 2003 publicado por la asociación Inverco en tan solo 5 años se han publicado regulaciones o se están presentando proyectos normativos en Italia (1999), Francia (2003), Luxemburgo (2002), Hong Kong (2002), Suecia (2002) o Alemania (2003).De la necesidad normativa nace la posibilidad de estudio de la industria de los "Hedge Funds", concretamente en el marco de la valoración del riesgo que permita dar información al partícipe sobre el grado real de riesgo asumido en cada fondo. Por este motivo, el objetivo general de la tesis es el estudio de las fuentes del riesgo en los Fondos de Inversión Libre. Con este objetivo, se pretende aportar conocimiento específico acerca de distintas fuentes de riesgo que permitan saber un poco más sobre el sector de los Fondos de Inversión Libre o Hedge Funds. De igual modo, esta tesis pretende exponer fuentes de riesgo que ayuden a los inversores a determinar el verdadero nivel de riesgo de estos fondos; Purcell y Crowley (1999) y Horwitz (2004) expusieron cuáles eran las fuentes de riesgo de los Fondos de Inversión Alternativa o Hedge Funds aunque sin profundizar en el estudio concreto de cada una de ellas. Las fuentes de riesgo que definieron fueron: riesgo de mercado, riesgo específico del activo, riesgo de liquidez, riesgo de endeudamiento, riesgo de crédito, riesgo operacional y riesgo sistémico. Estas fuentes de riesgo hacían referencia a los fondos en general sin incidir en ninguna estrategia en concreto.En base al objetivo general de estudiar las distintas fuentes de riesgo, esta tesis se centrará en el estudio de cinco fuentes de riesgo posiblemente presentes en los fondos domiciliados en Europa de la estrategia Largo Corto en Acciones. Concretamente, dichas fuentes de riesgo son riesgo de liquidez, riesgo de endeudamiento, riesgo sistémico, riesgo de tamaño y riesgo de persistencia. Las razones de centrar el estudio en dichas fuentes son varias: el poco estudio realizado en algunas de las fuentes de riesgos, como en el caso del riesgo de liquidez, el de tamaño o el de persistencia; la importancia que tienen estos riesgos en el fondo, como el riesgo de endeudamiento o sistémico; y porque estas cinco fuentes parecen agrupar la mayoría de los riesgos inherentes en la inversión en un "Hedge Fund".

Bakgrund  Taluppfattning är ett viktigt och centralt område för läraryrket eftersom det förekommer återkommande i den svenska grundskolans obligatoriska moment med särskild relevans för grundskolans lägre åldrar. Både inom den internationella forskningen och i den svenska grundskolan görs det mätningar och bedömningar av taluppfattning. Forskningen om taluppfattning kännetecknas av att taluppfattning går att mäta i olika nivåer och sammanhang. Dock präglas forskningen till och från av olikartade uppfattningar om hur begreppet ska definieras. Aktuell definition för det här examensarbetet utgörs av ramverket FoNS (Foundational Number Sense). Då nya interventionsstudier visat att tidiga matematikinsatser är gynnsamt för elevers framtida matematikutbildning och ger positiva effekter på taluppfattning finns pågående kommunsatsningar för barn i lägre skolåldern runt om i Sverige. Ett populärt exempel är satsning med metoden Tänka, resonera, räkna, även kallad TRR-modellen.  Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka hur FoNS-ramverket kan appliceras på och har relevans för undervisningsmaterialet TRR.  Den centrala frågeställningen för examensarbetet är: I vilken omfattning innehåller undervisningsmaterialet TRR, träning av de åtta förmågorna som ingår i ramverket FoNS?  Metod  För den här undersökningen har en kvantitativ metod valts. Då arbetets frågeställning handlar om hur frekvent olika kategorier förekommer i materialet är en kvantitativ innehållsanalys bäst lämpad då den kräver svar på förekomst av olika typer av innehållsliga kategorier. En kvantitativ innehållsanalys handlar om att undersöka innehållet av en skriftlig, muntlig eller visuell framställning där resultatet kan analyseras och uttryckas med siffror. Kodning är ett centralt moment för en innehållsanalys och det kräver utformningen av ett schema, en kodningsmanual. En kodningsmanual består av instruktioner för hur kodningen ska genomföras. Analysenheterna utgörs av TRR-materialet som har undersökts och analyserats och FoNS-ramverket utgör de kategorier som har beräknats.  Resultat  Omfattningen av FoNS-förmågorna i TRR-materialet varierar. Det finns en ganska så stor frekvensskillnad mellan de olika förmågorna men också mellan materialets unika delar. Variationerna är störst mellan materialets olika cykler vilket leder till skillnader mellan det material som är tänkt att användas på hösten jämfört med våren. Variationerna är inte särskilt anmärkningsvärda mellan de olika faserna, det vill säga undervisningsformerna. Slutsatsen är att; undervisningen i TRR-materialet är enligt förväntan eftersom den mestadels överensstämmer med den forskning jag tagit del av, särskilt då materialet förespråkar uppgifter med olika representationsformer för vilken genererar gynnsam undervisning

The Clara Vilarrasa Ruiz’s doctoral thesis entitled La particularitat rossellonesa a través de Carles Grandó is directed by Francesc Feliu Torrent. This thesis seeks to discover the essence of Roussillon world through the production and character of Carles Grandó, writer, playwright, poet, folklorist, grammar and cultural activist unknown in academic circles. This approach to Roussillon revolves around three main areas: inventory and classification of the Fons Grandó of Perpignan University Library, the publication of a grammar dialect unpublished El sota-dialecte català de Perpinyà i de la plana de Rosselló and, finally, presenting a documentation that will help contextualize and understand the society of the early twentieth century in Roussillon. / La tesi doctoral titulada La particularitat rossellonesa a través de Carles Grandó de la doctoranda Clara Vilarrasa Ruiz i dirigida per Francesc Feliu Torrent pretén fer conèixer l’essència del món rossellonès a través de la producció i la personalitat de Carles Grandó, narrador, dramaturg, poeta, folklorista, gramàtic i activista cultural poc conegut dins els cercles acadèmics. Aquesta aproximació al Rosselló gira al voltant de tres eixos principals: l’inventari i classificació del Fons Grandó de la Biblioteca Universitària de Perpinyà; l’edició d’una gramàtica dialectal inèdita del propi autor titulada El sota-dialecte de Perpinyà i de la Plana de Rosselló i, finalment, la presentació d’una documentació complementària que ajudarà a contextualitzar i entendre millor la societat rossellonesa de principis del segle XX.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur genomförandet av matematikundervisning kring grundläggande taluppfattning går till i årskurserna F-3. Detta utifrån studiens teoretiska ramverk, Foundational number sense (FoNS): Åtta nyckelkomponenter. Metoderna som används är enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer. Resultatet från studien visar att flera nyckelkomponenter inkluderas i matematikundervisningen i F-3, men i varierande utsträckning. Vissa nyckelkomponenter är mindre förekommande än andra, och dessa kan knytas an till de utmaningar som uppstår under matematikundervisningen. För att förbättra elevers förståelse av grundläggande taluppfattning är en slutsats att det krävs en ökad inkludering av de olika nyckelkomponenterna i matematikundervisningen, då de spelar olika aspekter av grundläggande taluppfattning. Elevers svårigheter med en specifik nyckelkomponent kan kompenseras genom att fokusera mer på en annan, vilket möjliggör en mer helhetsförståelse av ämnet. / The purpose of this study is to investigate and analyze the implementation of mathematics education concerning basic numerical understanding in grades F-3, based on the study's theoretical framework, Foundational number sense (FoNS): Eight Key Components. The methods used include surveys and semi-structured interviews. The results of the study show that several key components are included in mathematics education in F-3, but to varying extents. Some key components are less prevalent than others, and these can be linked to the challenges that arise during mathematics education. To improve students' understanding of basic numerical understanding numeracy, a conclusion is that there needs to be increased inclusion of the various key components in mathematics education, as they represent different aspects of basic numeracy. Students' difficulties with a specific key component can be compensated for by focusing more on another, enabling a more holistic understanding of the subject.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. Utifrån Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förändring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag på den ryska marknaden uppfattar Ryssland.   Metod: Studien är kvalitativ och utifrån en deduktiv ansats. Primärdatainsamling har gjorts med hjälp av tre respondenter samt har en sekundärdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet.   Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är utifrån Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning.   Resultat: Resultatet av vår primärdata och sekundärdataanalys visar på att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utsträckning beror på historiens utformning av människors värderingar. Historian influerar mycket på hur ett lands kultur gestaltas. Värderingar tar tid att förändra och på grund av det återfinns mycket av kommunismens tankesätt i dagens Ryssland.

<p><strong>Syftet: </strong>Syftet med denna uppsats är att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. Utifrån Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förändring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag på den ryska marknaden uppfattar Ryssland.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Studien är kvalitativ och utifrån en deduktiv ansats. Primärdatainsamling har gjorts med hjälp av tre respondenter samt har en sekundärdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet.</p><p> </p><p><strong>Teoretiska perspektiv: </strong>Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är utifrån Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning.</p><p> </p><p><strong>Resultat: </strong>Resultatet av vår primärdata och sekundärdataanalys visar på att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utsträckning beror på historiens utformning av människors värderingar. Historian influerar mycket på hur ett lands kultur gestaltas. Värderingar tar tid att förändra och på grund av det återfinns mycket av kommunismens tankesätt i dagens Ryssland.</p><p> </p>

The aim of this thesis "American cultural standards" is the identification and explanation of cultural standards typical for American culture and the creation of practical guide of Work and Travel program. American cultural standards are defined according to the interviews with Czech participants in the program Work and Travel USA and my own experience. The cultural standards clearly and concisely indicate the essential differences between American and Czech culture. The thesis also includes advice and recommendations for more effective communication with Americans. The thesis also contains an introduction into intercultural management and methodology of cultural dimensions and standards and their most popular representatives. The thesis is recommended to all who want to be more familiar with American culture or who plan to cooperate with the Americans. The thesis will be most useful for students who plan to participate in the program Work and Travel USA.

Forskning visar att elever som utvecklar en tidig taluppfattning har lättare för möjligheten att ta till sig ytterligare kunskap inom matematiken. Forskning visar även på att arbete med laborativt material kan gynna elevernas inlärning. Vi ville därmed undersöka och synliggöra hur stor möjlighet som läromedel i årskurs 3 ger eleverna till att arbeta laborativt med taluppfattning. Även möjligheten till att föra resonemang i samband med dessa uppgifter undersöktes. Detta för att ge insikt för lärare när de ska göra val av läromedel eller lägga upp sin undervisning. En innehållsanalys har genomförts utefter ett analysschema. Två matematikbokserier valdes ut bestående av två böcker vardera (A och B) och deras innehåll analyserades utefter några utformade kriterier. Sammanlagt har fyra böcker riktade mot årskurs 3 analyserats för att besvara studiens syfte. Böckerna analyserades utefter; antal laborativa och icke-laborativa uppgifter som uppfyller kriterierna för taluppfattning samt vilka av dessa som förekom i böckerna. Även om uppgifterna lät eleverna föra resonemang antecknades. Det insamlade resultatet visade på att det var befintligt fler icke-laborativa uppgifter som uppfyllde kriterierna för taluppfattningen än de laborativa. Trots det låga antalet laborativa uppgifter visade resultatet att eleverna fick mer möjlighet till att föra egna resonemang i de laborativa uppgifterna jämfört med de icke-laborativa. Böckernas innehåll hade olika fokus och detta speglas även av det insamlade resultatet. Trots detta återfinns uppgifter som uppfyller samtliga av kriterierna för taluppfattning i alla av de analyserade böckerna. En slutsats är då att en fungerande undervisning kan bedrivas med hjälp av de valda läromedlen, dock kan läraren behöva komplettera innehållet med mer laborativa inslag i undervisningen. / Research shows that students who develop an early number sense find it easier to acquire further mathematical knowledge. Additionally, more research indicates that working with manipulative materials can benefit students' development. Therefore, we wanted to investigate and highlight the extent to which textbooks for Swedish students in Grade 3 allow them to work with manipulative activities related to number sense. Something that was also investigated was whether the textbooks encourage the students to reason. This knowledge could assist teachers in making decisions regarding textbook selection and the structure of their teaching. Two series of textbooks aimed towards 3rd grade mathematics, each consisting of two textbooks (A and B), were chosen for analysis. The analysis of the four textbooks were based on specific criteria.  A content analysis was conducted using an analysis framework. Two series of mathematic textbooks were selected and their content was analyzed based on specific criteria. The books were divided into 3A and 3B, resulting in a total of four books that were investigated. The analysis was based on certain criteria that included: the number of manipulative and non-manipulative tasks meeting the selected criteria for number sense (FoNS), and which of these tasks were present in the books. It was also noted whether the tasks allowed students to engage in further reasoning connected to the assignments. The collected results revealed that there were more non-manipulative tasks meeting the criteria for number sense compared to manipulative tasks. Despite the low number of manipulative tasks, the results indicated that students had more opportunities to engage in reasoning during the manipulative tasks compared to the non-manipulative ones. The content of the books had different focuses, which was reflected in the collected results. However, tasks meeting all the criteria for number sense were found in all of the analyzed books. Therefore, a conclusion is that teaching can be conducted using the selected textbooks, but teachers may need to supplement the content with more manipulative elements in their teaching.