This paper examines how cultural values influence risk premium across the world. Cultural values are measured by four cultural indexes, power distance, uncertainty avoidance index, masculinity index, and individualism index, established by Geert Hofstede. Our methodology determines the risk premium by using the Dividend Discount Model, and then computes the regression analysis of each index's impact on average risk premiums. After analyzing 31 countries, results show the only statistically significant correlation found was between the individualism index and risk premium. The higher the individualistic nature of the culture was the higher the risk premium. This is attributed to the overconfidence and self-attribution biases found in investors with high individualism index.

<p>Som privatpersoner ser vi världen och framförallt Europa krympa framför våra ögon i och med dagens globalisering och samtidigt vidgas vyerna för världens företag. Möjligheten att för företagen kunna anställa personal från alla världens hörn gynnar både den som söker jobb och den som söker ny personal. Att söka sig till en ny kultur kan verka lockande och allt fler tar tillfället i akt att genom arbetslivet upptäcka nya delar av Europa men är det verkligen så enkelt? I Italien som är Sveriges 10:e viktigaste handelspartner finns en rad svenska företag representerade, en kommunikation mellan länderna är därför naturlig. Kompliceras denna relation av det faktum att två kulturer möts eller är vår bild av att italienska och svenska ledare är två helt olika ledartyper endast en förlegad föreställning som för var dag som går suddas ut allt mer. Geert Hofstede framställde under slutet av 1960 och början av 1970 talet en teori som beskriver kultur utifrån fyra olika dimensioner som möjliggör jämförelser mellan olika kulturer. Hofstedes teori ligger till grund för den enkätundersökning som är basen i denna uppsats och som utformades för att visa den svenska och italienska kulturens uppfattning av dagens ledarroll. Enkätundersökningen genomfördes i två omgångar och i två urvalsgrupper, en italiensk och en svensk. Resultatet visar att kulturella skillnader finns mellan den svenska och italienska kulturen, ledarrollen har inte europeiserats men i jämförelse med Hofstedes studie är skillnaderna små.  Skillnaderna syns främst i två av Hofstedes kulturella dimensioner, maktdistans och osäkerhetsundvikande där Italien både har större grad av maktdistans och högre grad av osäkerhetsundvikande.</p>

Som privatpersoner ser vi världen och framförallt Europa krympa framför våra ögon i och med dagens globalisering och samtidigt vidgas vyerna för världens företag. Möjligheten att för företagen kunna anställa personal från alla världens hörn gynnar både den som söker jobb och den som söker ny personal. Att söka sig till en ny kultur kan verka lockande och allt fler tar tillfället i akt att genom arbetslivet upptäcka nya delar av Europa men är det verkligen så enkelt? I Italien som är Sveriges 10:e viktigaste handelspartner finns en rad svenska företag representerade, en kommunikation mellan länderna är därför naturlig. Kompliceras denna relation av det faktum att två kulturer möts eller är vår bild av att italienska och svenska ledare är två helt olika ledartyper endast en förlegad föreställning som för var dag som går suddas ut allt mer. Geert Hofstede framställde under slutet av 1960 och början av 1970 talet en teori som beskriver kultur utifrån fyra olika dimensioner som möjliggör jämförelser mellan olika kulturer. Hofstedes teori ligger till grund för den enkätundersökning som är basen i denna uppsats och som utformades för att visa den svenska och italienska kulturens uppfattning av dagens ledarroll. Enkätundersökningen genomfördes i två omgångar och i två urvalsgrupper, en italiensk och en svensk. Resultatet visar att kulturella skillnader finns mellan den svenska och italienska kulturen, ledarrollen har inte europeiserats men i jämförelse med Hofstedes studie är skillnaderna små.  Skillnaderna syns främst i två av Hofstedes kulturella dimensioner, maktdistans och osäkerhetsundvikande där Italien både har större grad av maktdistans och högre grad av osäkerhetsundvikande.

Title: To sell the country of Lagom: a study of the Swedish Institute’s re-branding of Sweden and impact on the swedish citizens Authors: Rebecca Dahl &amp; Ellinor Thungren Aim: The purpose of this thesis is to study the Swedish Institute’s branding of Sweden. We have explored if the branding is consistent with the picture that Swedes generally have of themselves and Sweden, and also looked at which consequences differences in this picture may have. Method/Material: Semiotic analysis and interview Main Results: The results of the thesis shows that SI’s branded image of Sweden agree with the picture that Swedes have of themselves and Sweden. However, there are some points where these two images differ, which may have impact on the population's self-image. Number of pages: 55 Course: Media and Communication studies C Department: Department of Informatics and Media University: Uppsala University Period: Autumn semester 14 Tutor: Anne-Marie Morhed

Titel: Att anpassa eller inte?  En kvalitativ studie om butikskommunikationen anpassas till ett lands kultur.   Problemställning: Examensarbetet är inriktad på följande problemställning: Hur är butikskommunikationen anpassad till kulturen i Sverige.   Syfte: Syftet med detta examensarbete är att analysera om butikskommunikationen anpassas till ett lands kultur.   Avgränsningar: För att få studien mer fokuserad har avgränsningar utförts. Då butikskommunikation är ett brett ämne har författarna valt att rikta butikskommunikationen på modebranschen, där Företag A och Företag B utgör exempel för denna studie.   Metodik: I denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetodik genomförts. Där vikten på ord och tolkning vid insamling samt analys av data haft relevans. Studien har resulterat i en abduktiv forskningsansats där tillvägagångssättet har varit flexibelt då studien har uppvisat en blandning av deduktion, induktion samt inslag av iterativt pendlade mellan empiri och teori. Metoden är baserad på observation där två företag används som exempel. Observationerna har varit av blandad karaktär, där den mest centrala delen var att studera fenomenet butikskommunikation i sin rätta miljö.   Slutsatser: Studiens slutsats visar på hur butikskommunikation är anpassad till kulturen i Sverige. Detta göras genom att ta kulturens beståndsdelar i beaktning. Vad gäller till exempel språk, färgers kulturella betydelser, traditioner och högtider. Studien har även påvisat att genom specialexponering av säsong och högtid kan värderingar med mera kommuniceras tydligt. Butikskommunikationen anpassas genom att visa en förståelse för en kulturs etnicitet. Studiens slutsatser visade också på att företag anpassar sin butikskommunikation genom att ta hänsyn till Hofstede´s kulturdimensioner att undvika osäkerhet, individualism och kollektivism, maskulinitet och femininitet samt långsiktigt- och kortsiktigt inriktning / Title: To adapt or not? A qualitative study of visual merchandising adapted to a country's culture.   Research question: The study is aimed at reviewing the following issue: How is visual merchandising adapted to the culture of Sweden?   Purpose: The purpose of this study is to analyse if visual merchandising are adapted to a county’s culture.   Limitations: To achieving a more focused study, limitations were carried out. Because visual merchandising is a wide subject, the authors choose  to focus on the fashion industry. Two companies, Company A and Company B are made as examples for this study.   Method: In this study a qualitative research method was applied, where words and the interpretation in the collection of data and the analysis of it, had an  important relevance for this study. The study had an abductive approach. The study has shown a mixture of deduction, induction and elements of an iterative change between empiricism and theory. The method was based on the observation of two companies that were made as examples. The observations were of mixed characters, but the most central part was to study the phenomenon of visual merchandising in the right environment.   Conclusion: The study concludes how visual merchandising can be adapted to a country’s culture. This can be done by taking the cultural elements into consideration. With the regard of language, cultural meaning of colors, traditions and celebrations. The study has also shown that the visual communication can be more clearly communicated through special displays of seasonal and celebration products and values. Visual merchandising can be adjusted to a culture by showing an understanding of a culture’s ethnicity. The study also concludes that companies can adapt their visual merchandising by taking into account Hofstede's cultural dimensions to avoid uncertainty, individualism and collectivism, masculinity and femininity and long- versus short-term orientation.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. Utifrån Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förändring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag på den ryska marknaden uppfattar Ryssland.   Metod: Studien är kvalitativ och utifrån en deduktiv ansats. Primärdatainsamling har gjorts med hjälp av tre respondenter samt har en sekundärdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet.   Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är utifrån Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning.   Resultat: Resultatet av vår primärdata och sekundärdataanalys visar på att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utsträckning beror på historiens utformning av människors värderingar. Historian influerar mycket på hur ett lands kultur gestaltas. Värderingar tar tid att förändra och på grund av det återfinns mycket av kommunismens tankesätt i dagens Ryssland.

<p><strong>Syftet: </strong>Syftet med denna uppsats är att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. Utifrån Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förändring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag på den ryska marknaden uppfattar Ryssland.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Studien är kvalitativ och utifrån en deduktiv ansats. Primärdatainsamling har gjorts med hjälp av tre respondenter samt har en sekundärdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet.</p><p> </p><p><strong>Teoretiska perspektiv: </strong>Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är utifrån Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning.</p><p> </p><p><strong>Resultat: </strong>Resultatet av vår primärdata och sekundärdataanalys visar på att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utsträckning beror på historiens utformning av människors värderingar. Historian influerar mycket på hur ett lands kultur gestaltas. Värderingar tar tid att förändra och på grund av det återfinns mycket av kommunismens tankesätt i dagens Ryssland.</p><p> </p>

The aim of this thesis "American cultural standards" is the identification and explanation of cultural standards typical for American culture and the creation of practical guide of Work and Travel program. American cultural standards are defined according to the interviews with Czech participants in the program Work and Travel USA and my own experience. The cultural standards clearly and concisely indicate the essential differences between American and Czech culture. The thesis also includes advice and recommendations for more effective communication with Americans. The thesis also contains an introduction into intercultural management and methodology of cultural dimensions and standards and their most popular representatives. The thesis is recommended to all who want to be more familiar with American culture or who plan to cooperate with the Americans. The thesis will be most useful for students who plan to participate in the program Work and Travel USA.

This paper deals with theory of cultural differences, specifically cultural differences in web design. This paper aims at websites of investment promotional agencies (IPAs) and its target is to find out whether IPA's websites reflect national culture of representing country, so there is a kind of cultural divergence, or if cultural convergence prevails. The research is based on assumptions and theories of Dutch scientist Geert Hofstede and content analysis is used as a research method. The results imply cultural convergence among websites of IPAs and at the same time influence of Western countries is noticeable. Cultural differences, websites, design, investment promotional agencies, Geert Hofstede.

The goal of this thesis is cross-cultural comparation of Czech and Slovak subsidiary of 3M Company. It will be reached through GLOBE study in comparison with Geert Hofstede method and its five main cultural dimensions. Questionnaire research will be conducted for achieving this goal ( according to original questionnaire of GLOBE study) among employees of mentioned subsidiaries in Prague and Bratislava. Findings of this research method will be used for explanation of cultural differences (should there be any) between 3M Cesko and 3M Slovensko. Also these findings will proof wheter or not is possible to apply the same marketing management in both countries.