Syftet med studien är att få inblick i gruppen som utövar den moderna sporten padel som ökat markant i antalet utövare i Sverige de senaste åren. Racketsporten utövas av män och kvinnor i alla åldrar och behöver inte innebära stor fysisk ansträngning.  Med sin förhållandevis korta historia i landet och därmed mindre cementerade föreställningar om dess sociala form, ges ett löfte om att kunna studera relativt outforskad mark och att få fram ett grundläggande studieresultat. Vårt intresseområde som utforskas berör vardagsmotionärer som spelar padel i mixade lag av kvinnor och män. Med grundad teori som metodansats genomfördes observationer och samtal med informanter i kombination med övriga stöddata i ett närmande av det sociala sammanhanget. Resultatet i studien visar att mixpadel-spelarnas huvudangelägenhet grundar sig i att främja välmående, vilket hanteras genom kärnkategorin social drivkraft. Denna beskrivs genom temana padelkulturen, social ordning och tillgänglighet, med tillhörande underkategorier och egenskaper. Dessa utgör tillsammans en teoretisk modell som förklarar vår grundade teori om hur män och kvinnor främjar välmående genom padelsportens sociala arena.  I avslutande diskussion behandlas resultatet av studien vidare kopplat till Fines (2012) studie om små grupper, specifikt i anslutning till begreppen gruppen, den sociala ordningen, normer och position samt wispy communities.

Syftet med följande arbete är att undersöka och analysera vilka specialpedagogiska insatser som är vanligt förekommande i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre utifrån ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet delar vi upp i individ-, grupp- och organisationsnivå för att djupare kunna studera hur ett sådant synsätt förekommer och kan främjas.Arbetet inleds med en genomgång av forskning inom läs- och skrivsvårigheter samt möjligaarbetssätt. Det tar även upp riktlinjer kring åtgärdsprogrammets utformning ur etthelhetsperspektiv. I resultatet ställer vi resultatet från våra intervjuer mot den senare tidens forskning. Vi tar reda på vanligt förekommande insatser vid läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre och analyserar huruvida dessa insatser tas upp i åtgärdsprogrammet ur helhetsperspektivetindivid, grupp och organisation. Helhetsperspektivet tar även sin utgångspunkt i den Utvecklingsekologiska teorin.Sammanfattningsvis pekar resultatet på att helhetsperspektivet till viss del går att skönja men att det undergrävs av faktorer som resurser och tid. De specialpedagogiska insatserna inom läs- och skrivsvårigheter tenderar att bli punktuella, men vi ser tecken på att en relationellambition ändå förekommer. / Special needs educational contributions regarding reading and writing difficulties in gradethree. Constructing action programmes out of a wholeness perspective

Samling i förskolan / Circletime in preschool

Syftet med denna studie var att undersöka hur elevers lärande influeras av samspel elever emellan i klassrummet. De frågeställningar som har besvarats är följande: Hur skiljer sig lärandet åt beroende på vem eleverna sitter bredvid i klassrummet? Hur tänker pedagogen om lärande, genom samspel elever emellan i klassrummet?. Det empiriska materialet samlades in på en skola, i en tredjeklass. Fem observationstillfällen ägde rum i klassen. Ett intervjutillfälle med klassens pedagog ägde även rum. Under observationstillfällena observerades först eleverna då de arbetade på egen hand och sedan observerades eleverna då de arbetade och samspelade i olika parkonstellationer. Eleverna fick möjlighet att arbeta och samspela ihop med en valfri klasskompis, en klasskompis som de lottades ut att arbete och samspela ihop med. En klasskompis som låg på en annan kunskapsnivå än en själv och till slut fick eleverna arbeta och samspela med en annan klasskompis som låg på ungefär samma kunskapsnivå som än själv. Den teoretiska utgångspunkten för studien var ett sociokulturellt perspektiv och forskare samt teoretiker som har genomsyrat studien är framförallt Lev Vygotskij, Leif Strandberg, Olga Dysthe, Knud Illeris och Björn Nilsson. Många av teoretikerna i studien har förespråkat samspelets vikt för elevers lärande och utveckling. Även resultatet för studien har påvisat samspelets betydande relevans för elever som arbetar tillsammans. Endast en av 27 elever i studien arbetade bättre på egen hand. De andra eleverna arbetade antingen bättre eller lika bra med andra elever i varierande parkonstellationer.

<p>The purpose of this thesis is to study the personal problems that can occur when defecting from a destructive cult, and what kind of support you may need from social authorities. The aim is to develop guidelines for social workers who are in contact with sect defectors. It’s a qualitative study based on interviews with six defectors from Jehovah’s witnesses. The results shows that all the defectors that have been interviewed have had anxiety problems, lost contact with friends and relatives, low level of education, and low self esteem when defecting or after. Most respondents have reported that they have had thoughts of suicide. It also occurs that respondents have had eating disorders, psychosomatic problems, drug abuse, lack of knowledge about society and have felt threatened and harassed in connection with the defection. These psychosocial problems that have been ascertained to constitute areas where social authorities should aid sect defectors. In accordance with the purpose of this thesis, guidelines are formed for social workers.</p> / <p>Syftet med undersökningen är att undersöka den personliga problematik som kan uppstå vid avhopp från en destruktiv sekt och de behov av stöd och hjälp man kan behöva ha från sociala myndigheter. Avsikten med studien är att försöka utveckla vägledande anvisningar för socialarbetare som kommer i kontakt med avhoppare. Det är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex avhoppare från Jehovas vittnen. Resultatet visar att alla de avhoppare som intervjuats hade haft ångestproblematik, förlorat kontakt med vänner och familj, låg utbildningsnivå samt svag självkänsla i samband med avhoppet eller där efter. De flesta respondenterna sagt sig ha haft självmordstankar. Det förekommer även att respondenter säger sig ha haft ätstörningar, psykosomatisk problematik, narkotikamissbruk, bristande kunskap om samhället samt känt sig hotade och trakasserade i samband med avhoppet. De psykosociala problem som intervjupersonerna berättar om liknar det som tidigare studier funnit och som utgör områden där sociala myndigheter bör bistå sektavhoppare. I enlighet med syftet är slutligen vägledande anvisningar utformade för socialarbetare.</p>

The purpose of this thesis is to study the personal problems that can occur when defecting from a destructive cult, and what kind of support you may need from social authorities. The aim is to develop guidelines for social workers who are in contact with sect defectors. It’s a qualitative study based on interviews with six defectors from Jehovah’s witnesses. The results shows that all the defectors that have been interviewed have had anxiety problems, lost contact with friends and relatives, low level of education, and low self esteem when defecting or after. Most respondents have reported that they have had thoughts of suicide. It also occurs that respondents have had eating disorders, psychosomatic problems, drug abuse, lack of knowledge about society and have felt threatened and harassed in connection with the defection. These psychosocial problems that have been ascertained to constitute areas where social authorities should aid sect defectors. In accordance with the purpose of this thesis, guidelines are formed for social workers. / Syftet med undersökningen är att undersöka den personliga problematik som kan uppstå vid avhopp från en destruktiv sekt och de behov av stöd och hjälp man kan behöva ha från sociala myndigheter. Avsikten med studien är att försöka utveckla vägledande anvisningar för socialarbetare som kommer i kontakt med avhoppare. Det är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex avhoppare från Jehovas vittnen. Resultatet visar att alla de avhoppare som intervjuats hade haft ångestproblematik, förlorat kontakt med vänner och familj, låg utbildningsnivå samt svag självkänsla i samband med avhoppet eller där efter. De flesta respondenterna sagt sig ha haft självmordstankar. Det förekommer även att respondenter säger sig ha haft ätstörningar, psykosomatisk problematik, narkotikamissbruk, bristande kunskap om samhället samt känt sig hotade och trakasserade i samband med avhoppet. De psykosociala problem som intervjupersonerna berättar om liknar det som tidigare studier funnit och som utgör områden där sociala myndigheter bör bistå sektavhoppare. I enlighet med syftet är slutligen vägledande anvisningar utformade för socialarbetare.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Det finns omfattande vetenskaplig grund för att pappors delaktighet i deras barns liv främjar hälsa och gynnar en positiv utveckling hos barnen. Studier har även visat att stöd från hälso- och sjukvården främjar pappors delaktighet. Inom barnhälsovården erbjuds bland annat föräldrastöd i grupp och tanken är att män och kvinnor ska vilja medverka i lika stor utsträckning. Pappor deltar dock i mycket lägre grad än mammor. En av utmaningarna för barnhälsovården är därför att finna former för föräldrastöd i grupp som tilltalar alla föräldrar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva utformningen av föräldrastöd i grupp samt BVC-sjuksköterskornas uppfattningar kring utformningen och pappors deltagande. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med ett strukturerat frågeformulär i webbformat som datainsamlingsmetod. Materialet analyserades med icke-parametrisk statistik. Resultat: Resultatet visade att tidpunkten som föräldrastöd i grupp erbjuds på tycks vara av betydelse för pappors deltagande, både vad det gäller tid på dygnet och barnets ålder. Analysen visade på skillnader i BVC-sjuksköterskornas uppfattningar kring pappadeltagandet utifrån vilken typ av vårdcentral de arbetade på samt om de hade fortbildning i genusfrågor. Slutsats: Sociodemografiska faktorer kan ha betydelse för BVC-sjuksköterskornas uppfattningar kring pappors deltagande i föräldrastöd i grupp, men detta behöver undersökas ytterligare. / ABSTRACT Background: There is extensive scientific evidence that fathers' involvement in their children's lives promotes health and positive development in children. Studies have also shown that support from health professionals promote fathers' involvement. Group parental support is offered within the Child health care (CHC) service with the goal that mothers and fathers participate equally. Fathers, however, participate to a much lower extent than mothers. One of the challenges the CHC faces is to design parental support groups that will appeal to all parents. Aim: The aims of this study were to investigate the structure of parental support groups and the CHC nurses' perceptions of the structure and father participation. Method: The study was conducted as a cross-sectional study using a structured questionnaire in web format as data collection method. Data were analyzed with non-parametric statistics. Results: The results found that the time at which parental support groups are offered seems to be crucial for father participation, both with regard to time of the day and age of the child. The analysis showed that there were differences in the CHC nurses' perceptions of father participation based on the type of health center they were working in, and whether or not they had training in gender issues. Conclusion: Socio-demographic factors may be of importance for CHC nurses' perceptions of father participation, but this needs to be investigated further.

Syftet med uppsatsen är att belysa vad som kan göras för att undvika konflikter inom band och för att hantera dem, detta genom att undersöka olika konflikter inom band och genom att se vad bandmedlemmarna berättar om dem. Syftet är också att reflektera över på vilket sätt resultaten kan överföras på och vara användbara för organisationer. Metoden består av en induktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi, dessutom har undersökningen skett i form av en fallstudie. Detta medför att det var möjligt att samla in empirin som sedan kunde tolkas med hjälp av teorin och vidare var det möjligt att undersöka ett fenomen i stället för att bevisa någonting. Det användes kvalitativa intervjuer med medlemmar i ett band där de intervjuade fick prata om sina egna upplevelser för att få fram empiri, samt böcker om Mötley Crüe och Kiss. Studien visar att medvetenhet om olika roller och samspel mellan bandmedlemmar är viktig för hantering av konflikter och för att undvika dem. Studien ger närmare inblick på detta genom att beskriva olika samband mellan konflikter och bland annat gruppdynamik, roller, förväntningar, behov och krav. Vidare så visas det på vilket sätt även organisationer kan ta del av den informationen. / The purpose with this study is to show how to avoid conflicts and if they occur how to handle and manage them, which is done by investigating different conflicts in bands and by having a look at what the band members share about them. The purpose is also to reflect about how the results can be used for organizations. The method chosen is a inductive approach and an qualitative research strategy, further on the study is a case study. All of this makes it possible to collect material for the empiricism of the study which later could be interpreted with help of the theory used. While investigating I was investigating a phenomena instead for proving one. Qualitative interviews with band members were used to collect material, as well as books about both Mötley Crüe and Kiss. The study shows that awareness about different rolls and interaction between band members is important for managing conflicts and even for avoiding them. The study gives a closer insight on this phenomena by describing connections between conflicts and for instance group dynamics, rolls, expectations, needs and demands. Further on it shows in which way organizations can use this information as well.

No description available.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om elevers motivation för skol- respektive föreningsidrott. Forskning visar att många elever tycker att skolan är tråkig och motivationen är låg hos dem. Studiens data samlades in med hjälp av intervjuer med fem elever som läser fotbollspecialisering på gymnasiet och en elev som läser specialidrott på gymnasiet. Frågorna handlade om deras uppfattningar om skol- och föreningsidrott, speciellt avseende motivation. Detta arbete är utformat efter en teoretisk utgångspunkt som är self determination theory. Studiens resultat visar på tre teman som visar det som eleverna upplever som betydelsefull: gruppens betydelse, betydelsen av att bli bedömd och övningars betydelse. Dessa resultat, samt förslag på framtida forskning, diskuteras i uppsatsen.