Min undersökning är gjord, på vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper är ett samarbete mellan särskolan och grundskolan. Mitt syfte var att ta reda på hur klasslärare och föräldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Genom att intervjua personal och föräldrar fick jag svar på hur de upplever detta. Jag har jämfört några av frågorna och både klasslärare och föräldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning är att samarbetet mellan särskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas väl efter var och ens förutsättningar. I min analys kan man även se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsättet. Detta synsätt innebär att elever med funktionshinder ses som ett individuellt problem. Skolan väljer att lyfta ur eleven ur den ordinarie klassen för att få sin teoretiska undervisning i en mindre grupp. Min studie visar att klasslärare och föräldrar menar att integrering betyder gemenskap. Min analys visar att de båda undersökningsgrupperna ansåg att SAM-gruppseleverna har en bra integrering. / My study is based on, which one in my town is called SAM-groups. These SAM-groups are cooperation between special school (children with learning disabilities) and compulsory school. My purpose was to find out how class teachers and parents experience that the SAM-group pupils develop both in the way of proficiency and social skills. By interviewing personal and parents did I get the answer what they think about this issue. I have compared some of the questions and both class teachers and parents have similar answers. The result of my study is cooperation between special school and compulsory school, which makes the pupils develop well regarding to their one capacity. In my analysis can one also notice that the school still has traditional approach. This approach has the consequences that pupils with functional disability are looked upon as an individual problem. The school chooses to separate them from their ordinary class in order to give them their theoretical education in small group. My study shows that class teachers and parents think that integration means fellowship. My analysis shows that both of the groups that I have being questioning, was of the opinion that the SAM-group pupils have a good integration.

Syftet med vår studie var att undersöka vilka upplevelser av inkludering elever i behov av särskilt stöd i ämnena svenska, engelska eller matematik som får sin undervisning delvis förlagd i liten grupp men till största delen i helklass, hade då de befann sig i helklass. Med inkludering avseddes i den här studien olika dimensioner av delaktighet, nämligen uppgiftsorienterad delaktighet, social delaktighet samt upplevd tillhörighet (se avsnitt 3). Något som vi ytterligare ville ta reda på var till vilken dimension av delaktighet elevernas upplevelser av inkludering lättast och svårast kunde hänföras. Den metod som användes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua sex elever i årskurs nio. Som analysmetod använde vi oss av en hermeneutisk ansats. Upplevelserna av inkludering i helklassen avseende uppgiftsorienterad delaktighet visade sig vara svår att uppnå. Detta syntes ha sin grund i dels svårigheten med att förstå det innehåll som behandlades på grund av uppgifternas svårighetsgrad, dels hjälpen från läraren som upplevdes som bristfällig samt hur felsägningar mottogs av klasskamraterna. Beträffande resultaten som hade med social delaktighet att göra, visade sig elevernas delaktighet och därmed upplevelserna av inkludering vara hög då elevernas umgänge varken under skoltid eller på fritiden var begränsat till enbart en grupp av individer, utan eleverna umgicks med både kamrater från den lilla gruppen, helklassen samt med elever från andra klasser och skolor. Inom delaktighetsdimensionen upplevd tillhörighet, där fokus läggs på självbilden, visade några av elevernas upplevelser, utifrån deras egen uppfattning om sig själva, på att eleverna upplevde sig tryggare och mer självsäkra i helklass efter att ha börjat i liten grupp. Placeringen i liten grupp visade sig även, utifrån elevernas upplevelse av andra elevers föreställningar om dem, hota självbilden av att vara en vanlig elev och därmed tillhörigheten till helklassen. För att hantera detta vanliggjorde några av eleverna sin placering i den lilla gruppen och därigenom sig själva. Utifrån dessa resultat kunde elevernas upplevelser av inkludering lättast placeras inom social delaktighet och svårast inom uppgiftsorienterad delaktighet.

No description available.

Problem Att generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift när en arbetsgrupp är homogen där divergent tänkande saknas. Då veckomöten är identiska och innehåller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder är nödvändiga för att nya idéer ska träda fram. Syfte Författarna vill undersöka om en stegvis förändring i arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som arbetsgruppen genererar fram. Tanken är att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan använda sig av när gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem.  Metod Metoden i arbetet är en systematisk observation, det vill säga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka händelser som observeras. Instruktionen i detta arbete är studiens syfte som undersöker arbetsgruppens idégenerering. Den andra instruktionen ska informera deltagarna om den kreativa övningen. Teori Författarna tar upp viktiga förutsättningar som kan stimulera gruppkreativitet. Teorier som författarna tar med i arbetet beskriver bland annat ledarskapsstilar, motivation, kreativa övningar i grupp samt divergent tänkande. Empiri Genom att manipulera möten för en arbetsgrupp har författarna observerat om idégenereringen kan öka med hjälp av en förändring av lokalen samt kreativa övningar. De fyra observationstillfällen samt intervjuer har bidragit till en förståelse kring hur arbetsgruppen tar emot sådan förändring samt vilken effekt manipulationerna har på arbetsgruppens idégenerering.  Analys Svaret på arbetets frågeställningar har analyseras fram med hjälp av det teoretiska perspektivet samt empiriska studier som genomfördes på avdelningen som ingick i undersökningen. Frågor som besvaras handlar om hur man kan träna arbetsgruppen till att generera fler idéer, kommer antal idéer att öka med hjälp av våra manipulationer samt vilka förutsättningar bör skapas för att arbetsgruppen skall behålla kreativiteten. Resultat Författarna har utifrån empirin utvecklat en egen modell som skulle kunna användas av arbetsledaren som ett verktyg för arbetsgruppen att behålla idégenereringen vid framtida möten. Slutsats Författarna markerar i punktform förutsättningar som måste skapas för att denna arbetsgrupp ska använda kreativa övningar som ett verktyg vid idégenerering. Flera faktorer måste samspela för att kreativiteten ska behållas i framtiden. / Problems To generate creative ideas in groups can be considered an impossible task when a task force is homogeneous where divergent thinking is missing. When the weekly meetings are identical and contain repetitive processes in the form of the same agenda is repeated the authors consider that the new methods are necessary for new ideas to emerge. Purpose The authors would like to investigate if a step change in the working group meeting weekly routines can increase the working groups number of ideas / suggestions. The idea is to give the production manager a tool that he can use when the group generates solutions to work-related problems. Method The method of work is a systematic observation, namely that several observers studying several individual behavior with a specific instruction. The instruction specifies which events are observed. The instruction in this work is the study aim to investigate the working group idea generation. The second instruction is to inform participants about the creative exercise. Theory The authors raise important conditions that can stimulate group creativity. Highlighted theories include important inputs of leadership styles, motivation, creative exercises in groups and divergent thinking. Empirical studies By manipulating the meetings of a working group, the authors observed if idea generation increases through a change of venue, and creative exercises. The four observation sessions and interviews contribute to an understanding of how the working group receives such change, and the impact of the manipulations on ideas generated. Analysis The answer to questions has been analyzed with the help of theoretical perspectives and empirical studies conducted in the department surveyed. Questions answered about how to train working group to generate more ideas, the number of ideas to increase with the help of our manipulations and what conditions should be created for the group to maintain creativity. Results The authors have based on empirical data developed a model that could be used by the supervisor so that the group can keep the idea generation at future meetings. Conclusion The author’s highlight in bullet form what conditions must be created for this working group to use creative exercises as a tool for generating ideas. Several factors must interact for creativity to be retained in the future.

Syftet med vår studie är att genom kvalitativa intervjuer söka förståelse för hur elever i en högstadieklass på en skola i Halmstad skapar sin identitet i relation till den ofrivilliga gruppen. Vi använder oss av begreppen konformitet och nonkonformitet för att undersöka hur identitetsskapandet påverkas av detta. Den kvalitativa metod vi har använt oss av är intervjuer, som vi genomförde med tio elever i en och samma skolklass. Anledningen till att vi har använt oss av denna metod är för att söka förståelse för elevernas egna upplevelser och erfarenheter av identitetsskapande i en ofrivillig grupp. Den slutsats vi drar är att identitetsskapande hos eleverna påverkas av konformiteten i klassen. Dessutom kan nonkonformitet leda till utanförskap hos de elever som inte klarar av att anpassa sig till de andra eleverna. Eleverna skapar sin identitet i relation till de andra eleverna i klassen. Eftersom klassen inte är självvald så leder det till att eleverna riskerar att skapa en annan identitet än vad de hade gjort om de själva hade fått bestämma sin klass.

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur gemenskap bildas och underhålls på en arbetsplats med syfte att söka förståelse för gemenskap i förhållande till framförallt företagskultur samt grupper och roller ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi har genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer tagit fram ett empiriskt material som gett oss en bild av den upplevda gemenskapen på ett större företag. För att analysera denna empiri har vi använt oss av en teoretisk definition av gemenskap, Goffmans dramaturgiska teori samt teorier om grupper och organisationskultur. Vad som framkommit är att gemenskap och trivsel är viktiga för välmåendet bland de anställda. Resultatet visar även på att gemenskapen på företaget kan förbättras genom större engagemang från ledningen. / In this qualitative study, we have chosen to explore how community is formed and maintained in a workplace with a view to seeking understanding of the community in relation to groups, roles, identity and culture from a social psychological perspective. With a hermeneutical approach and qualitative interviews we have developed an empirical material that has given us a picture of the perceived community in a larger company. In order to analyze the empirical data we have used a theoretical definition of community, Goffman's dramaturgical theory and theories of groups and organizational culture. What has emerged is that sense of community is important for the well-being among employees. The result also shows that the Community of the company can be improved by greater commitment from management.

The idea to create authentic learning situations where students are highly integrated made me want to try to develop a new method in the course Restaurant and Catering B MAKU 1208 (another field practicing cuisine). In my quest to do just the practical part as rewarding, stimulating and efficient as possible for the student, I planned for a training model with   focus on group interaction. The implementation of the model for learning was to strengthen students confidence both in themselves and in each other, stimulated to greater cooperation and it has also provided an incentive to the student's own development but not least, a growing self-confidence for many students. Several have also had an increased sense of knowing something, to have something to contribute and that their labour input actually was needed. While highlighting that further education to seek knowledge strengthens the individual's skills and consolidates and increases deeper knowledge in the professional field. In conclusion, training should be done in both individual and group basis for optimal learning process. / Tanken att skapa autentiska undervisningssituationer där eleverna är starkt integrerade, gjorde att jag ville prova utveckla en ny metod i kursen Restaurang- och storkök B MAKU 1208 (ett annat sätta praktisera matlagningskonsten).  I min strävan att göra just den praktiska delen så givande, utvecklande och effektiv som möjligt för eleven planerade jag för en utbildningsmodell med fokus på gruppsamverkan. Syfte med genomförandet av utvecklingsarbetet var att stärka elevernas tillit både till sig själva och till varandra, stimulerat till att samarbeta mer. Resultatet visar att detta har gett en drivkraft till elevens egen utveckling men inte minst bidragit till ett ökat självförtroendet hos många. Flera har också fått en ökad känsla av att kunna något, att ha något att bidra med och att deras arbetsinsats faktiskt också behövs. Det belyser att vidareutbildning, genom att söka kunskap på egen hand, stärker individens kompetens och fördjupar kunskaper inom yrkesområdet. Slutsatsen är att utbildning bör ske på både individuell och gruppbasis för bästa inlärningsprocess.

Denna studies övergripande syfte är att undersöka hur inflytandet från elever i behov av särskilt stöd kan medverka till en lärmiljö där alla elever har möjlighet att utvecklas i positiv riktning, både kunskapsmässigt och socialt. I ett aktionsforskningsprojekt i en femteklass insamlades empirin genom fokusgruppsamtal med elever, deltagande observationer i klassrummet samt informella samtal med lärare. Resultaten visar att klassen från början oftast arbetade traditionellt och individuellt med sina uppgifter och läraren var den ende som ansvarade för att eleverna inhämtade kunskap. Lusten och motivationen hos eleverna i behov av särskilt stöd höjdes när lärarna utvecklade ett strukturerat samarbete i smågrupper. Eleverna upplevde då ett växande ansvar i sitt lärande. Även det utökade arbetet i par gjorde att deras arbetsglädje höjdes, men det var av avgörande vikt att läraren bestämde samarbetspartners. Också klassrumsklimatet och kamratskapen mellan eleverna blev bättre när de fick kommunicera och samtala med varandra i lärandet. Efter att ha öppnat upp samtalsstrukturen på klassråden minskade bråken mellan eleverna avsevärt. De tilläts ha öppna synpunkter på varandras och lärarnas förhållningssätt, vilket ledde till att de kände sig mer delaktiga och lyssnade på. För eleverna var det viktigt att rastverksamheten fungerade och att de lättare kunde förfoga över lekredskapen. De önskade också små korta avbrott, pauser, i den teoretiska undervisningssituationen. Samtliga förändringar som genomfördes gjordes på grupp- och organisationsnivå. Eleverna i behov av särskilt stöd önskade få vara mer delaktiga i besluten om när de skulle lämna klassrummet få att få stöd av specialläraren.

Denna studies övergripande syfte är att undersöka hur inflytandet från elever i behov av särskilt stöd kan medverka till en lärmiljö där alla elever har möjlighet att utvecklas i positiv riktning, både kunskapsmässigt och socialt. I ett aktionsforskningsprojekt i en femteklass insamlades empirin genom fokusgruppsamtal med elever, deltagande observationer i klassrummet samt informella samtal med lärare. Resultaten visar att klassen från början oftast arbetade traditionellt och individuellt med sina uppgifter och läraren var den ende som ansvarade för att eleverna inhämtade kunskap. Lusten och motivationen hos eleverna i behov av särskilt stöd höjdes när lärarna utvecklade ett strukturerat samarbete i smågrupper. Eleverna upplevde då ett växande ansvar i sitt lärande. Även det utökade arbetet i par gjorde att deras arbetsglädje höjdes, men det var av avgörande vikt att läraren bestämde samarbetspartners. Också klassrumsklimatet och kamratskapen mellan eleverna blev bättre när de fick kommunicera och samtala med varandra i lärandet. Efter att ha öppnat upp samtalsstrukturen på klassråden minskade bråken mellan eleverna avsevärt. De tilläts ha öppna synpunkter på varandras och lärarnas förhållningssätt, vilket ledde till att de kände sig mer delaktiga och lyssnade på. För eleverna var det viktigt att rastverksamheten fungerade och att de lättare kunde förfoga över lekredskapen. De önskade också små korta avbrott, pauser, i den teoretiska undervisningssituationen. Samtliga förändringar som genomfördes gjordes på grupp- och organisationsnivå. Eleverna i behov av särskilt stöd önskade få vara mer delaktiga i besluten om när de skulle lämna klassrummet få att få stöd av specialläraren.

Syftet med denna studie var att undersöka grupp- och kommunikationsprocesser i en online community där den gemensamma nämnaren mellan medlemmarna var intresset för spelet World of Warcraft. Undersökningen utfördes med hjälp av en egenkonstruerad enkät samt observationer vars syfte var att undersöka deltagarnas grupptillhörighet, vänskap, konflikthantering och kommunikation online, samt deras beteenden gentemot varandra. Syftet var även att undersöka om sociala anpassningsstrategier, standardroller och in-och utomgruppsfavoritism var applicerbara på en virtuell grupp. Undersökningsresultaten pekar på att många av de teorier gällande grupptillhörighet och vänskap även är applicerbara på grupper formade online samt att kommunikationshjälpmedel såsom smileys underlättar konversationer i skriven form. Resultaten pekar även på att de sociala anpassningsstrategierna och standardrollerna är applicerbara på en virtuell grupp, dock anses urvalet för litet och observationstiden för kort för att med säkerhet säga att dessa återfinns. Teorier gällande in- och utomgruppsfavoritism var i denna studie inte applicerbara på virtuella grupper.